söndag 28 februari 2010

Hästar hoppade högt

Det var 12-14 år sedan som jag besökte Göteborgs hästshow senast. Det var när döttrarna var i tonåren, som vi brukade åka med dem dit.
I år undrade äldsta dottern om jag ville åka med igen. Jag var inte så svår att övertala.
Hästhoppning är vackert och spännande. Hästarna i sig är vackra, de blomsterrika inramningen ännu mer estetiskt tilltalande.
Vi var på plats tidigt och hann gå på mässan en stund innan första tävlingen kom igång. Det som intresserade mej mest på mässområdet var uppvisandet av olika hästraser och hur man kunde använda dem. Ardennern är ju bara så fin, den påminner mig om min barndom. Då använde min pappa den i skogen och på åkern. Det är roligt att se att man fortfarande använder arbetshästar på sina ställen.
Tinker var en ny bekantskap för mej. Det är en ras som kan användas både som arbetshäst och ridhäst. Mycket fin den också.

I första hopptävlingen kunde J se sin syssling, Kim Krogh, rida ut som första startande i Young Riders finalen. Hon och hennes häst gjorde en felfri runda och placerade sig sedan fyra i omhoppningen. Kul att kunna vara lite stolt över sina släktingar, trots att man aldrig träffat vederbörande. Bara mamma och morfar hennes.

Efter ytterligare en tävling och en uppvisning, kom så världscupsfinaletappen. Roligt att se att flera av de gamla rävarna var med, Beerbaum, Whitaker, Bengtson..... Svenskarna var väl inte så bra, om man undantar Fredriksson. Men spännande är det när någon är felfri och det bara är något hinder kvar. Det är alldeles knäpptyst i stora Scandinavium, så faller en bom, och ett gemensamt nej kommer samstämt när den, hos publiken, hållna andan släpper.
Tjejen Kürstner som vann, var en riktigt tuffing. Oj, vad fort det gick i omhoppningen. Man tror då att det är en ung tjej som sitter på hästen och blir ganska förvånad, när storskärmsbilden visar en bild på en medelålders kvinna.
Det är ju en sak som jag verkligen uppskattar med ridsporten, män och kvinnor tävlar på samma villkor och bäst före datumen på ryttaren - den är synnerligen töjbar.

OS går mot sitt slut. Borde fira i morrn. Då kan man äntligen få slå sig ner framför Tvn och titta på ett normalprogram som "Mästarnas mästare" eller "På spåret". Fler Tv-serier, svenska och danska startar också inom kort. De känns bra att veta att om man vill, så kan det finnas en timmes TVavkopplingsmöjlighet. Nu har det bara varit OS,OS, OS......




lördag 27 februari 2010

Fåglarna firar


Idag har det varit tomt på tomtens fågelrestauranger. Denna milda dag firar fåglarna tö och plusgrader! Det var kvitter och kvatter i varje träd, och från skogen hördes hackspettshamring, när jag halkade fram på byvägen.

Jag kände hur min gamla kropp längtade efter fast mark och lätta joggingskor, i stället för is och modd och tunga vinterkängor. Men tänker man på vilken syn som mötte en här hemma för sex dygns sedan, så känner jag också för att fira. Snön har krymt ihop ordentligt, och här och var kring husvägg och på uppskottade stigar, så kan man skönja något grönt - som kallas gräs.... eller kanske är det mossa. Spelar ingen roll, grönt är det iallafall.....

Var i Tranemo på förmiddagen och slogs av att även skitiga snöhögar kan upplevas som vackra.

På Faceboock läste jag att snödroppe skymtats i Dalstorp.

Varvid jag genast kände lite ångest.... våren är på väg...... och jag lovade förra året, att i år ska jag hålla första maj talet i Grimsås....... Det får bli en utmaning -och att hälsa våren kan ju inte vara så svårt i år, efter denna hemska vinter.

fredag 26 februari 2010

Kollossal kreativitet

Kreativitet är ett av mina favoritord. Också en av mina favoritsysselsättningar - och framförallt det viktigaste man kan ägna sig åt i skolan. Och läroplanen blir ändå inte åsidosatt.
Denna vecka presenterade eleverna sina spökhus och de berättelser som författats därtill. Husen var fantastiskt fint byggda och inredda. Berättelserna var intressanta och hade väldigt olika infallsvinklar. Det fanns klassiska spökberättelser som handlae om otäcka spöken i husen, men det fanns också en berättelse som handlade om ett antal döda statsmän, som samlats i ett spökhus och som nästan höll på att skrämma förståndet ur Göran Persson och Fredrik Reinfeldt. I ett annat hus tänkte Christer Sjögren flytta in, i sin flykt i från en massa kattungar som intagit hans gamla hus. Helt häftigt kreativt.






Idag har 4-6 jobbat med återvinningstänk. Och även direkt återvinning. Kollega K gjorde papper (av tidningspapper) med de olika grupperna. Kollega J och jag gav eleverna i uppgift att försöka tänka kreativt kring återvinning av olika saker. Man skulle återvinna 100 jeans och huvtröjor, 1000 däck, 100 cyklar, 50 gosedjur och 50 stora plastbilar, 100 skolstolar, 100 Tv-apparater mm.
En otrolig aktivitet utbröt och resultatet blev en soffa av kläderna, en u-båt av gummidäcken, en bil av cyklarna respektive skolstolarna, en robot ( junkbot) av TV apparaterna och en säng av leksakerna.
Redovisningen bestod i berättelser, drama, sånger, matteuppgifter och bilder.





Dessa kreativa produktioner ska ligga till grund för en minimusikal som vi ska framföra i maj.
Suveränt roligt - och verkligen cross curriculum - vilket man ofta pratar om i e-twinningsammanhang.

Stannade kvar i skolan till halv fem idag, fast det är fredag. Gjorde klart allt inför kommande vecka. Så nu kan man för en gångs skull ta helgledigt.
När jag kom hem var det fortfarande ljust. Snön hade sjunkit ihop väsentligt. Läge för en promenad i modden. Skönt att känna på plusgrader även i Stockremma!

torsdag 25 februari 2010

Vara varg...

... eller tala giraffspråk, det är frågan.
Var på en föreläsning i ämnet i går. Biblioteken i Tranemo och Svenljunga ordnar föreläsningar då och då, och den här föreläsningen tycktes mig så intressant, så att jag, trots kurseftermiddag, ville veta mer om Non Violent Communication. (NVC)


Många har säkert läst om giraffspråket kontra vargspråket. Vargspråket använder vi människor ofta. Vi hugger och attackerar våra medmänniskor verbalt, vi bedömmer och vi ställer krav, vi frånsäger oss ansvar för våra handlingar och vi framställer oss ofta som offer.

Vargspråket, ja, det är maktspråket, och antingen fogar sig folk, eller så blir man - som jag - rebell. Inget av detta leder till goda kommunikationer.



Giraffspråket utgår från de egna behoven och känslorna. Man talar om vad man ser och hur man känner, man talar om hur man mår och de behov man har utifrån detta och man försöker få en lösning i samförstånd. Aldrig någonsin lägga skuld på någon annan, bara utgå från sina egna behov och sina egna känslor. Man kopplar allt ansvar för sina egna känslor till sig själv.

Exempel: Jag lade märke till att jag inte fick något tackbrev från femtioårskalaset, trots att många andra fått det. Jag känner mig ledsen för detta för jag känner mig bortvald och bortglömd.Jag skulle bli glad om du kom ihåg mig nästa gång.

Då lägger man ansvaret på sina egna känslor i stället för att lägga skulden på någon annan:

Du skickade inget tackbrev till mej. Jag känner mig kränkt och jag tycker t.o.m. att du mobbar mig. Nu får du allt förklara varför du gjorde på det sättet.

Märker ni skillnaden! Otrolig!

I första fallet kan man verkligen känna empati med den "drabbade", medan det i andra beskrivningen är bäddat för konflikt. Vargen biter ifrån sig!

Empati är en stor del av NVC, och empati betyder oftast att man bara lyssnar medkännande och kanske ställer ledfrågor. Inga råd, ingen förklaringsförsök, bara lyssna.
Jag tror verkligen på detta bemötande och skulle gärna vilja gå längre kurser.
Det finns mer att läsa om giraffspråk och vargspråk på http://www.fnvc.se/.


Jag blir lite ledsen över att det bara var jag och min granne och kollega av lärarna i hela kommunen, på den två timmar långa föreläsningen. Men så hade inte ordentlig information och inbjudan gått ut förrän samma dag. Så visst kan man önska mer samarbete och samorganisation av två instanser under samma huvudman, bibliotek och skola ligger båda under bildningsnämnden.
All snö är nu nedskottad från skolans platta tak. Vilka högar det blev! Igår var fyra män uppe på taket - och ändå hann man inte klart.

Idag är det plusgrader och lite regndriv i luften. Skönt!

Blev ingen gympa idag heller. Det var ingen av mina gympakompisar som kunde åka. Och då ville jag inte ge mig av ensam i det moddiga väglaget. Det är nackdelen att bo 13 km från gympalokalen. Mycket bättre med gympa på nära håll, då kan man inte skylla på något. Så det var tur att jag började med spinningen!

Bilderna har min elev Catherine tagit. Hon har använt min kamera. Hennes uppgift var att göra en presentationsfilm om skolan till Schoolovision. Hon gjorde en kanonfilm i Movie Maker. Jag är helt förstummad över hur unga människor idag kan använda ICT.
Jag lägger upp filmen på Superklassens blogg i morrn.



tisdag 23 februari 2010

Skrivelseskrivning


Skulle skriva skrivelse till politisk instans. Har gjort så förr, men mest fått skit för det.

En gång, det var i början på seklet, skrev jag på föräldrars begäran en skrivelse om att eleverna som språkval B, skulle få välja spanska. Alla föräldrar i min dåvarande jätteklass skrev på.

Det tog över ett halv år att få svar, och då fick jag skit för tilltaget - i vår kommun skulle det minsann räcka med tyska och franska.Numera så är spanska det populäraste språkvalet.Så man kunde ändra sig, men inte p.g.a. en skrivelse utan genom att man själv kom på att spanska är ett av världens största språk, och därtill ett europeiskt sådant.

Idag var vi en liten grupp som hade satt oss ner för att nedteckna våra tankar och farhågor. Det fanns politiker med i gruppen. Skrivelsen blev mycket annorlunda än de jag tidigare författat, tack vare politikerns förförståelse och insikt. Det fanns inga känslomässiga aspekter med i skrivelsen, bara kalla fakta. Kändes väldigt avskalat, men innehållsmässigt bra, när vi var klara.

Nu hoppas vi att våra kollegor ställer upp på våra tankar och att skrivelsen kommer på politikers bord. Inte bara diarieförs och meddelas, utan verkligen blir genomläst och diskuterad. Det trodde jag ju att varje skrivelse blev, men så är tydligen inte fallet.

Undrar om man kunde skriva en skrivelse till den som sköter vädret också. Verkligen lägga fram KALLA fakta på hur det är och få lite VÄRME och förståelse för vår situation. Men vem skriver man till... vem ansvarar för vädret. Är det politikerna också- eller är det meterologerna - eller är det en osynlig kraft, som denna vinter vill visa att den finns?

Gubben Vinter sjöng man om när man var liten.... och Gumman Tö. Just nu känns det som om man vill ha direktkontakt med den senare och hjälpa henne med kvasten. Så där hjälper nog inga skrivelser...

Men det "hjälpte" att jag klagade på kommunens takskottning i går. Idag är den påbörjad och i morrn så ska den fortsätta. Vår vaktmästare lär vara trött i kväll. Han har gjort åt massor av skottningsenergi idag. Bra kämpat! Nu kan man snart känna sig säker på att taket inte kommer infarande!

måndag 22 februari 2010

Skolsäkerhet


Snöskottandet fortsätter för många även idag, men då gäller det främst att skotta bort snön från platta tak. Hörde att stora grimsåsföretaget hade skickat upp sin personal på taket för att skyffla. Både tjänstemän och fabriksarbetare hade hjälpts åt.
Läste på facebook att även företag i Dalstorp hade skickat upp sin personal på taket med snöskottningsredskap.
På skolans platta tak ligger först ett tjockt lager is och sedan minst en halv meter snö. Sporthallens välvda tak är täckt av ett något tunnare snötäcke. Föräldrar är oroliga att skicka sina barn till skolan. Vid förfrågan om hur man ska förfara, stänga skola eller hall, så sa representant för Samhälls Bygg igår kväll att samtliga tak skulle inspekteras under dagen. Efter det skulle ev. beslut tas.
Jag har befunnit mig i skolan hela dagen, men inte sett en enda människa som tittat på de snötyngda taken. Någon skottning har förstås inte förekommit.
Det kommunala beslutsfattandet - i detta fall Samhälls bygg - gör mej mer och mer frustrerad. Inför EU någon ny, helt omotiverad regel, så ska den följas in absurdum.......t.ex att vi inte får äta medhavd mat i skolans matsal.
Det som möjligen skulle kunna medföra att skolan eventuellt skulle kunna få problem med gällande försäkringar är förbjudet...... t.ex att köra elever i privata bilar.
Men här tycks det varken handla om EU-regler eller försäkringar och då verkar det inte spela någon roll att det faktiskt är riskfyllt att vistas under våra tak. Förnuftet .... jag har många gånger undrat vart det tog vägen.... det tycks i allafall saknas hos många av våra beslutsfattare.

söndag 21 februari 2010

Skottat snö

Det var fem minusgrader i Malmö i morse. Det blåste riktigt kallt. Så våren lämnade Malmö under natten. E 20 mellan Lund och Helsingborg var ganska igenyrd, speciellt på mötande vägbana. Häftigt att se hur lite snö det behövs för att det ska bli ordentlig snöyra, när det blåser i ett öppet landskap.

Vi valde att svänga av till E6an och åka över Värnamo hem. Dels för att träffa nya katten som flyttat in i Hjälshammar, dels för att vi på det sättet slapp laga lunch och dels för att vägverket ansåg att den vägen var i bättre skick än E 20.

Väglaget var helt OK, katten en riktigt fin och mysig bamsekatt och kålpuddingen, gjord på quornfärs, smakade utmärkt.

Även vägen mellan Värnamo och Hestra var bra - det var först när vi kom till Grimsås och svängde in mot Nittorp som väglaget blev riktigt vintrigt. Kändes som om man kommit till fjällen i stället för hem.



Väl hemma uttryckte jag några otacksamma meningar om vår eminente väghållare. Vägen var jättefin, men på garageuppfarten och på gångvägen in till verandan var det 80 cm höga snövallar. Lagom smart att ha lågskor :)).

Det var mer snö än jag befarat, dubbelt så mycket som det kommit i Värnamo. Säkerligen upp mot 40 nya cm på sina ställen, och speciellt på de smalare passagerna. Så här måste ha blåst ordentligt.

C-E tog skyffeln och skovlade bort vallarna och jag tog snösläden. Har lagt upp en jättehög med snö bakom garaget - undrar om den är borta till midsommar.... speciellt som den ligger i nordostläge...

Tur att man har en stark gammal kropp. Det är inte så tråkigt att skotta, bara man har någonstans att lägga snön. Och här hittade jag en bra plats. Skönt att använda kroppen faktiskt, få en muskelgenomkörare som gjorde nytta för annat än bara mina gamla muskler.
Skottade upp hela garageinfarten, och inte bara en väg för bilen, så än så länge finns det gott om plats att lägga fler snöhögar .... för det lär väl komma mer.

Gympan är inställd i kväll - man var väl rädd för takras. Undrar om det gäller elevernas gympa också... ?Många ovanliga beslut som måste tas.
Skönt att vara i Malmö under ovädret ... och få en lite försmak av en eventuell vår. För någongång måste den väl komma????

I morrn är det skoldag igen. Helt OK. Lovet gick fort och var omväxlande. Någon skidåkning blev det inte ... men som det ser ut nu, så kommer det att finnas möjlighet till det länge än.

Uttrycket "gilla läget" tål jag inte, men jag har insett att jag faktiskt får acceptera rådande väderlek. Fast längtar, längtar till våren - det gör jag....
Är glad att jag redan mött den tre gånger i år .... i London, i Sevilla och i Malmö. Jag är lyckligt lottad!

lördag 20 februari 2010

Vårväder

.. ja, iallafall nästan. Känns väldigt konstigt att vara här nere i Malmö och uppleva växlande molnighet och plusgrader och samtidigt höra och läsa om snökaos hemomkring. Tolkningar av alla webbnyheter ger vid handen att Grimsås inte är det allra mest utsatta området. Men det blir nog några timmars skottande i morgon. Skönt iallafall att slippa se på eländet när det faller ner....

fredag 19 februari 2010

På plus

Efter mer än femtio dagars minusgrader - om man undantar utlandsresorna- har jag idag upplevt PLUSGRADER på svensk mark. Under det att vi fikade på Hallandsåsen stod snön som en vit vägg utanför fönstret, men ju längre söderut vi kom, så visade temperaturmätaren i bilen på en,två, TRE, FYRA plusgrader.
Har varit ute en sväng i ljuvligt slask och temperaturen höll sig fortfarande på fyra grader. Rena våren här i Malmö.
SMHI hotar med snökaos. Yr tar det betydligt lugnare i sin prognos. Yr hade t.o.m. lagt Grimsås på plusgrader vid något tillfälle. Hoppas att det stämmer.... för nog är det så att ska vi komma mot vår, så måste tempen på plus och då blir det slask. Mycket slask llär det bli....
Kul att gå i storstäders matbutiker. Besökte en stor affär (Kvantum) på Mobilia. Väldigt mycket onyttiga saker som lockade. Kunde inte motstå det finaste plockgodiset. Ett kvart kilo kostade femtio kronor. Men vad gör det, det är sportlov och besök hos K och H. Då kan man gott kosta på sig lite extra plus.

torsdag 18 februari 2010

Överflödig övning

.. kan man tycka att det är att hålla på med det här spelet, så fort tid bjuds. http://www.jette.se/ram-spel.htm
Men roligt är det, tycker jag - och all överflödig övning som jag lagt ner på detta har gett mig en insikt: Man måste öva för att bli bra på något! Sen kan det tyckas att vara synnerligen överflödigt att bli bra på att skjuta bort bollar i olika färger.

Hittade spelet genom bloggkompis Bobos syster, och har spelat ett antal omgångar så gott som dagligen under flera månader. I början tog spelet slut nästan direkt, jag lyckades inte få bort så många bollar. Men efter hand så ha jag kommit på hur man ska göra, och nu varar spelen länge och alldeles nyss nådde jag nytt toppresultat, 204820 poäng. Alla bollar bort!

På förmidagen bakade jag sockerringar. Tänkte ta med en burk till Karin, när vi ( om inte snön håller oss hemma) åker dit i morgon. Nu är inte mina sockerringar speciellt vackra, inte om man jämför med de sockerringar som gamla tanter bakar ut. Men jämfört med de första ringarna jag gjorde, för säkerligen 25 år, sedan så är dessa ringar rena skönheterna.

Jag har ju tränat, åtmoinstone ett par gånger per år, under 25 år. Men att komma upp i mästarklass på sockerringsutseende med den träningskapaciteten, det går inte.

Jag är nog en av landets minst OS-intresserade personer. De låter lite sjukt, men det rör mig inte i ryggen om en svensk vinner eller ej.
MEN jag är fascinerad av all träning som måste ligga bakom SAMTLIGA deltagares framgång. För framgång har man ju nått, bara genom att bli uttagen till OS....
Och för att nå den nivån, så måste man ju träna kopiöst... och dessutom vara envis och hålla i, även när det tar emot.

Första gången jag skulle hänga med på ett step-up pass, så var jag gråtfärdig. Hängde inte alls med. Idag så funkar det mesta - även om jag faktiskt låter knät stå över dagens övningar. Och det beror på att jag inte vill att det ska göra ont.... varvid jag då tänker på hur ont det måste göra att träna riktigt hårt.
Spinningledaren ville att vi skulle känna mjölksyra på träningen i måndags - men sån´t gör jag bara inte --- jag gör övningen för att det ska kännas behagligt.
Men hur behagligt är det att träna för att bli toppidrottare, tro?
Finns det något man inte behöver träna på ? Jag funderar och funderar, men an inte hitta något. Man måste ju t.o.m. träna på att tycka om olika saker - musik t.ex. Jag har övat mig på att gilla både hårdrock och klassisk musik. Och har lyckats. Men dansbandsmusik har jag inte lyckats lära mig tåla - beror det på för lite övning eller är det ointresse.

För intresse måste väl finnas bakom varje övning...? Någon form av vilja eller välmåendekänsla.

Jo, en sak behöver man inte öva för att gilla - och det är sötsaker. Däremot måste man öva väldigt mycket för att lära sig att inte gilla onyttiga sockerprodukter.

I skolsammanhang förkommer mycket övning - och det är bara att konstatera - det måste till. Intresset måste också hållas uppe, och viljan att åstadkomma något.

Så även om min spel -övning kan tyckas synnerligen överflödig, så har den varit bra för mig. För även om man egentligen vet allt detta innan, så kan det vara bra att få sig en praktisk erfarenhet.

onsdag 17 februari 2010

Solen stressar


... ja, det märkte jag verkligen på tidig förmiddagstid. Har äntligen kommit till skott att inhandla en ny pianopall - den gamla har varit trasig i många år. Efter några telefonsamtal, så blev jag hänvisad till Piano Rydberg i U-hamn. Där kunde man fortfarande köpa gamla hederliga pianopallar - svensktillverkade dessutom, i sydöstra Småland.
Innan jag kommit fram till staden vid Åsunden, så sken solen från en klar himmel. Jag kände mig jättestressad - solskenet gjorde att jag kände att jag måste hinna ut en stund - och allra helst på skidor. .....
Inhandlade två pianopallar- ( J och M behöver också ny sådan) av en härlig medelålders kille. En så´n där vanlig människa som inte fjäskar och rövslickar utan pratar vardagligt och försöker fixa bra pris till sin kund. Feeling good känsla ...
Han hjälpte mig förstås ut med de två pallarna - jag trodde att de var jättetunga - men blev alldeles full i skratt är jag tog dom från bilen - de vägde högst tolv kg tillsammans.
Jag hör knappast till dem som ser ut som en veklig ....:)) men det var ju ändå en fin gest....
Som sagt, en hyvens kille på Piano-Rydberg.

Solen sken är jag körde ut på 157 igen. Funderade ... nej, skidor blir så besvärligt på begränsad tid. Bättre med promenad. Väglaget var bra, det var helt OK att köra nittio - för att komma ut i solskenet.
En molnbank syntes söderöver.
-Den håller säkert på att luckras upp, tänkte jag.
Men icke. Innan Gällstad var solskenet ett minne blott. Stressen försvann. Det gjorde inget att jag hamnde bakom ett åk som höll sjuttio hela vägen.
Det var råkallt när jag steg ur bilen här hemma. Inte lockande för en promenad inte...
Så istället har jag skruvat ihop pallen, provat den genom att sitta på den och klinka igenom några melodier, fikat och hamnat här....

Nog är det så att solen alltid stressar. På sommaren känner jag mig hur orolig som helst om jag inte kan ta tillvara varje liten solglimt. Beror säkert på att vi bor i ett solfattigt land....

Ska köra Svea till hennes syster i eftermiddag. C-E ska också åka med och träffa sina åldriga fastrar - varav den äldsta är SUPERPIGG.......Men jag har ändå en timme över.... Så det får bli promenad ändå .....inget att diskutera..... Åtminstone 3-4 km....

Knät är nästan bra idag .... kan nog gå på gympa i morrn igen! Toppen!

tisdag 16 februari 2010

Sjönära stigar, sommarminnen, semlefika


















Måste ju hitta på något, nu när det är sportlov, och då jag inte riktigt känner för att ge mig ut i skidspåren. Härhemma är det numera bara byvägen som är öppen, stigar och skogsvägar är översnöade.
Bestämde mig för att vandra / halka fram på den promenadväg, som jag försöker gå minst en gång varje sommar - och gärna fler gånger. Det är Tranemosjön runt, en helt underbar 5.5 km slinga, som jag hört skulle vara plogad även i dessa bistra tider.

Så varför inte kolla hur de sjönära stigarna och gångvägarna ter sig på vintern?

Ställde bilen på ICAs parkering och började promenaden längs den gamla banvallen. Längs den, under snön, asfalterade raksträckan mötte jag fler personer. Först av allt träffade jag på en gammal dam med rullator och strävhårig tax. Damen var sannolikt över åttio år gammal. Kände mig så glad över mötet med henne; även om man är gammal och har lite svårt att gå, så kan man fortsätta att röra på. Och ha en hund. Det gäller bara att ha lite jäklar anamma i sig. ..... tror jag.
Kunde följa rullatorspåren. Damen med hunden hade gått till hästhagen, innan hon vände tillbaka igen.
Hästarna stod stilla och tittade åt väster. Jag var helt säker på att de stod och väntade på att vårregnen skulle börja komma från det väderstrecket. Tyvärr, hästarna, ni får vänta ett tag ännu...
Alldeles när det var dags att svänga av från banvallen, in på skogsstigen, såkom jag att tänka på bloggvännen Inga. Undrar vad hon skulle skriva om denna skylten, hon som flera gånger i veckan skriver skyltkåserier.











Vi bodde i Tranemo, tre år, under sjuttiotalet slutår, jag och C-E. Även då var det snörika vintrar och vi åke ofta skidor på det välpreparerade elljusspåret vi Hagatorpet. Idag är det rejält utbyggt med spår och stiga, både för sommar och vintersportare.

Stigen ledde förbi en gammal avstjälpningsplats. Här blommar lupiner på våren och gullris på sommaren. Fröställningarnas plymer gav sommarminnen. Visst var gullriset riktigt vinterfint.





Flera broar leder över bäckar och ån Assman. Härligt att se öppet vatten.... även om det såg ganska kallt ut. Och nog var det en annorlunda känsla att passera i det vackra landskapet på vintertid, men den var långt ifrån oangenäm.






Tåstarps ängar är fridlysta. Hit kommer fågelskådarna. Hit kommer ödlemänniskorna. Själv brukar jag njuta av Adam och Eva när jag passersr här på sommaren. Den tvåfärgade kovallen är så vacker.






För några somrar sedan så träffades vi, alla gamla kollegor från Dalstorpsskolan, just vid grillplatsen. Då var alla aktiva i sin profession. Idag är de flesta pensionärer - usch, vad fort tiden går.

Kalvängen är ett nybyggt bostadsområde. De har egen brygga och egen badstrand. Men just nu såg det inte speciellt inbjudande ut att ha grillfest på bryggan. Fast en sak skulle väl vara bra ... man slipper knotten och myggen.

Tranemoparken har gamla anor. Och nog har jag varit där och svängt mina lurviga i ungdomens vår. Men de var inte där jag träffade C-E, det var på kommunens vinternöjesplats a la sjuttiotal. Men minnen om en tidigare kärlek kom upp när jag passerade platsen. En äftig förälskelse som gjorde att jag gjorde slut med en annan pojke. Per brev... så typiskt mej.... Jag skämdes allt lite när jag tänkte på det.... trots att det måste vara trettiosju år sedan....

Så dök kyrkan upp bakom de kala björkarna. Den är ganska speciell eftersom det är en rundkyrka.



Gick förbi gymnasiet, byggt 1995. Funderade lite på om det var rätt at bygga ett gymnasie i vår lilla kommun.... nog behöver många tonåringar större vyer. Kommer ihåg att dotter K trivdes bra där.... och att dotter J valde att välja en linje som bara fanns i Gislaved... kanske för att just få lite större vyer.

Tillbaka vid Kvantum såg jag att promenaden tagit ca 70 minuter. Många fotostopp blev det, kissedito också, lite sladdrigt var det att gå - men en riktigt höjdargrej att lämna de gamla vanliga vägarna. För visst ter sig de sjönära stigarna helt annorlunda på vintern - samtidigt som de oloka vyerna frammanar sommarbilder. Så det blev liksom dubbelt ... sommar och vinter ... och ibland även en vandring i det förgångna.



På ICA kunde man köpa kaffe och semla till ett specialpris denna fettisdag. Passade mig utmärkt! Och gott smakade det.

måndag 15 februari 2010

Vilosam vintervecka ?

Vaknade utsövd och kände att jag hade massor av energi. Vilken härlig känsla! Det var länge sedan sist, som den förnimmelsen var så tydlig.
Så det var bara att stiga upp och få utlopp för idogheten. Huset har blivit städat, växterna omsedda, tvätten omhändertagen, brödbullar och två sorters småkakor bakade, middagsmaten står i ugnen, flera mail har blivit besvarade .... och nu sitter jag här full av olika tankar som flugit genom hjärnan under sex aktiva timmar.


Satte på den digitala fotoramen under det att jag arbetade i köket. Fick nästan ont i magen av längtan efter vår och sommar, då foto efter foto bläddrades fram från minneskortet. De sista korten var tagna kring jul och nyår ... och då var ju det här med snö rätt nymodigt och värt att ödsla några bite på .... men att se de korten nu, ja, det gör att man känner sig lite ledsen av rådande årstid och väder. Men, det är rättvist, det drabbar alla. Såg en karta över Europa i någon tidning, och Sverige är inte det enda översnöade landet....
Fick ett mail från Schoolovisionkollegan Kolbrun på Island. Hon berättade att där var det ingen snö i år, vilket är ovanligt. Däremot hade en isbjörn kommit till ön. Det var inte populärt, så isbjörnens liv blev ändat av ett välriktat skott.
Tänkte på vår rädsla för vargar.... tror att isbjörnen kan vara farligare för människor... MEN vet att älgar är betydligt farligare. Det är det djur som dödar flest människor i Sverige, ja, i allafall om man får tro Naturskyddsföreningens tidning, "Sveriges Natur".
Nej, inte för att älgarna anfaller ... utan för att de skadar och dödar människor som är ute och kör bil...

Hörde om pojken i Gbg som blivit knivskuren vid bankomaten. Fem yngre killar som gav sig på honom.... kan bara inte förstå hur de personerna kunde må för att göra en sådan sak. Var det en av killarna som ledde och bestämde kanske, och de andra pojkarna som vågade inte göra emot honom. Tror att det ofta är så.... någon dåligt mående person som har en makt, som andra dåligt mående inte kan värja sig mot.

Kan tyckas vara förmätet av mig att i sammanhanget låta tankarna vandra till dem som inte gillar mej..... men det blev så..... där är det med all sannolikhet också en person som styr de andra. Så även om min gamla vän skulle vilja ha tillbaka relationen igen, så kan hon/han inte tillåta sig själv det, efter som hon/han är styrd av någon som tycks ha ett behov att intrigera....
Jag tror heller inte att de styrda människorna ser hur de manipuleras, de är nöjda med att få känna sig betydelsefulla.
Tittade en stund på OS-skytte på skidor igår. Måste ha blivit gammal och tråkig, för jag kunde bara inte fatta vad det var för underhållning att se en massa män med gevär, skidande framåt i tätt snöfall.
Började läsa Kunselmann & Kunselmann i stället. Hade äntligen fått pocketutgåvan i min hand.
Fastnade direkt... Carl-Johan Wallgren skriver så fantastiskt bra, tycker jag. Berättar vardagshändelser på ett språk som ligger nära de klassiska författarnas uttryckssätt.
Bra att ha den boken att ta till när OS breder ut sig i Tv-kanalerna som om det vore ett skadligt virus. En OS-bug..... :))
Diskmaskinen pockar på urplockning. Ett IUP-samtal blir det i eftermiddag. Sen spinning... knät känns riktigt bra idag. Bra att kärringen har bra läkekött, nu när hon inledde viloveckan med ett energiutbrott. Hoppas att det kan hålla i sig..... jag gillar "fölelsen".

söndag 14 februari 2010

Konsulterade knäkunnig kille...

.. över en tidig söndagslunch. J och sambo M, ortopedläkare, tittade in, på väg hem från Egypten... Brunbrända och superfräscha var de, trots att planet lämnade Egypten långt innan det var morgon.... Måste bara lägga in en liten bild på dem..... så att alla kan förstå att det någonstans, inom så där 5-6 flygtimmars avstånd, finns SOL och badvänligt vatten.

Fritz blev också glad över lite omväxling i tillvaron. Han har knappt varit utanför dörren de senaste månaderna, och inne i huset, så händer det inte så mycket.

Tillbaka till konsultationen. M ställde diagnos över en lättlagad köttgryta. Det är menisken som fått sig en törn, när jag vred knäet lite för häftigt. Inget man gör nå´t åt, det är bara att träna bort den lilla skadan. Helst genom raka rörelser... promenad, skidåkning, spinning....

Så i eftermiddag har jag varit ute på den gamla vanliga fyrakilometerspromenaden till Ks stall. Funkade jättebra, knät blev inte alls sämre, utan snarare bättre, efter normalsnabbt gående.

Gick in i sto-fölhagen och fick genast uppvaktning av fjolårsfölen. De var mycket intresserade av kameran.... och att bli klappade på. Det var bara stona Corina och Cortina som kom för att hälsa, de andra fortsatte att äta.

Jag kan inte säga att jag stornjöt av promenaden, men det var faktiskt ganska skönt ute. Det var tre veckor sedan som jag var ute och gick i byn senast - sen blev det förkylning och Sevillaresa. Om man inte är ute på tre veckor under sommartid, så hinner det bli stora förändringar i naturen. Men i denna kalla vilotid, så tycktes inget ha hänt, fast ljuset - det hade blivit annorlunda och ger, trots allt, hopp om en vår och sommar.

Usch, vad tiden gått fort mellan jul och sportlov. Ändå är sportlovet sent i år, alla hjärtans dag brukar infalla i slutet av vecka sju. Roliga veckor har det varit, dessa fem veckor mellan jul och hjärtedag. Fullt ös hela tiden, både i skolan och på helger.

Så det kan nog bli lite skönt att vila några dagar ... eller, ja vila..... när jag skickade ut inbjudan till IUP (utvecklings)samtal, så hade jag missat det här med lovet, och "kallat" två elever i morrn. Och eftersom det passar mig bra och elevernas föräldrar OK, så har jag två samtal i morrn eftermiddag. Känns bra att använda lovet till något "vettigt".

Tänker ta med C-Es gamla faster till hans andra gamla faster i J-köping på onsdag. K och H i Malmö planerar vi att avlägga visit hos, i slutet av veckan.
På tisdag ska jag försöka på till en fettisdagsbulle.... någonstans.... Har bara ätit en denna säsong, och det var på tidig försäsong, före jul.

Dags för rygg-gympa - och hälstretch....alla mina kärring-krämpor kan jag lindra på egen hand...det har jag numera läkarutlåtande på.

lördag 13 februari 2010

Sevilla sammandrag

Tittade ut genom fönstret och väntade på att polar räv eller annat arktiskt djur skulle komma förbi. Men de är väl skygga, förstås. Borde annars vara på plats här vid detta laget, i detta vita kalla som väl borde vara nära nordpolsvintern.
Tur att jag har lite Sevillabilder att titta på och drömma mig tillbaka i.
Har roat mig att göra ett kort sammandrag av Sevillaäventyret i fenomenala Photo Story.
Kolla här - kanske du också kan få lite varma känslor.
video

fredag 12 februari 2010

Kass kärring

Ja, det skulle väl vara jag det...... Brukar inte beklaga mej, men nu känner jag att det är lite läge för det... även om det kunde vara MYCKET värre. För första gången i mitt liv känns de 56 åren i kroppen. Det känns inte bra. I många år har jag haft dålig rygg. En naprapat som jag besökte för ett antal år sedan, konstaterade att två diskar inte funkade helt ok mot varann. Har gått hos sjukgymnast och fått hjälp, och reflekterade i julas på hur bra ryggen blivit. Åttio säckar pellets nedför en hal trappa utan problem, det tyder på att ryggen blivit riktigt bra.
I höstas promenerade jag hem från skolan i tofflor. Efter det började det göra ont i hälen. Efter att ha konsulterat nätet, så var diagnosen hälsporre mycket tydlig. Stretchövningar har gjort det onda bättre.
När jag åkte till London drog jag resväskan efter mej ganska långt. Vips, så kom det onda i ryggen tillbaka. Hade köpt inläggssulor för hälsporren, och det lindrade ordentligt - men när ryggen blev sämre, så påverkades även ryggen av att foten var en smula lyft därbak.
När jag skulle stiga av planet från Arlanda till Barcelona var det bråttom att stiga av, för att hinna med flyget till Sevilla. Reste mig upp snabbt efter tre och en halv timmes stillasittande och vred till knäet så att något small till i det. Knäet har varit stelt efter det och ibland har det gjort ont från knä till rygg.
Är ju van att röra mig, och vill verkligen svettas och bli andfådd ibland. Spinningen i måndags funkade ganska bra, det gjorde bara lite ont i ryggen, men det gör det när jag cyklar också. I går var jag på step-styrka. Steppen gjorde ONT ... och även idag har knät varit kass.
Så jag känner mig som en riktigt gammal kass kärring. Samtidigt så kan jag känna verkligt stor tacksamhet över att min stora, tunga kropp funkat så bra under alla år. Det finns ju många 40-åringar som har olika problem relaterade till skelett och muskler.
Får ta och vila över lovet - börja med sjukgymnastiken igen.... och blir inte knät bättre, så får jag väl uppsöka läkare.... det är säkerligen något ligament som är skadat.

Så... nu var klagan slut.....
Kreativiteten har fortsatt i fem-sexan hela veckan. Igår veks det flygplan på bilden, så det stod härliga till. En elev hade hittat en bok med olika flygplanstyper i, och det var han som höll i lektion. Ska försöka lämna över mer lektioer till eleverna.... för, oj, vad det blir bra.



Hann inte med flygplansracet idag ... bara att konstatera ... vi har alldeles för få lektioner för att hinna det vi egentligen skulle vilja göra .... I stället blev spökhusen klara .... helt fantastiskt bra! Wow! Ska presenteras med en historia kring huset nästa vecka. Diplom kommer att utdelas till bästa detalj, hus och berättelse. Tror att det är bra att uppmärksamma bra saker ...samtidigt som man måste se till att alla någon gång uppmärksammas. Och man kan ju uppmärksammas på olika sätt...... Blir alla synliggjorda så klarar man att olika personer vid olika tillfällen får extra uppmärksamhet..... Så är ju dessutom livet .... Ibland syns man inte så mycket ..... och så ibland aå blir det nästan för mycket av det goda.....

Sportlov på gång.... den kassa kärringens skröpliga skelett gör att hon faktiskt kan hålla sig i ide under lovet.....Den aktiva hjärnan gillar inte det ... hjärnan gillar kroppsrörelse .... det kommer alltså att bli konflikt mellan hjärna och kropp.... Undrar vem som vinner?


OS ska igång. Läste i Aftonbladet att en del hatar OS. För mej är det ett för starkt ord i sammanhanget. Är synnerligen likgiltig för det gigantiska evenemanget. Gillar VM i olika sporter .... men OS, det blir för mycket. Helt sanslöst tokigt att astronomiska summor spenderas för att göra ett OS som överträffar alla andra OS. Så om jag bott i Vancouver, så hade jag antagligen sällat mig till de demonstranter som lär finnas utanför invigningsarenan.

Tycker också att e-twinningkonferensen, som sammanlagt kostade EU minst fem miljoner, var i det mesta laget- Men EU har hur mycket pengar som helst tydligen... det gäller att spendera dem. Rätt kass inställning, det också, med tanke på den värld som vi lever i.
Vi har det bra i vårt land, men ser man på de nedskärningar som är planerade inom skolan till hösten, ja, då upplever man en rätt kass känsla.

onsdag 10 februari 2010

Absolut aktivitet

Visst jobbar jag i en fantastisk skola, med alldeles speciellt aktiva, ambitiösa och vetgiriga elever. Arbetsmoralen är oftast på hög nivå, och jag har svårt att förstå att det någonstans finns elever som, omvittnat, inte gör ett skapandes grand på en lektion - eller t.o.m. skoldag. Så jag har haft tur... och jag har aktivt jobbat för att få aktiva och öppna barn.
De senaste dagarna har varit ännu mer aktiverande är tidigare ... och jag känner att jag börjar komma dit jag vill nå.... att få bort så mycket lärarstyrning som möjligt. Att vara handledare och coach i stället.

En väg till detta har faktiskt "kanonen" och den strömmande videon varit. Har jobbat med historia under en period, repeterat forntiden och framåt, för att komma in på det "nya", stormaktstiden.
Hittade mängder av nya videos på mediapoolen.Barnen har aktivt följt dessa, lärt sig och diskuterat och bara velat se mer och mer av.

Efter att själv ha fått en kreativitetstänkdusch i Seville, så kom jag på att jag kunde en improvisation, och göra någon av eleverna till Gustav Vasa och några till hans rådgivare. Resten av klassen fick ställa frågor till Gustav om hans liv och hans tidsera. Vi fortsatte sedan med nya personer... sönerna Erik och Karl. Jag blev synnerligen förvånad över hur bra det hela blev, hur aktiva alla var, hur bra fågor de ställde och hur väl de olika kungarna, med lite rådgivning, besvarade detta.
Superkreativt.... och ett kreativt lärande! Ett lärande helt utan lärobok. Visst är det bra att kunna lyssna, se och förstå .... inte bara låta läsandet vara det enda saliggörande.

Kollega J har haft huvudansvaret för no-tema elektricitet. Eleverna har kopplat sladdar och batterier och lampor och folie och diverse annat - och testat och lärt sig genom att göra.....Igår satte eleverna, i grupper om tre-fyra, igång att bygga ett spökhus där en lampa så småningom ska kopplas in. Till huset ska också skrivas en berättelse med en handling. Superaktivt, superkreativt. Bild, teknik, svenska är ämnen som alla utvecklas i detta spännande tvär-kursplansarbete.
Det färdiga arbetet ska visas för fadderbarnen....



I måndags kom en tjej från gymnasiet och påbörjade sitt projektarbete i klassen. Hon ska komma fem gånger och föreläsa om olika rovdjur. Hon började att berätta om lejon, och hon gjorde det på ett synnerligen fängslande sätt. När jag lyssnade till den karismatiska nittonåringen, slog det mig att sexorna kunde jobba vidare, mind-mappa det som föreläsaren berättat, och sedan göra ett eget arbete och berätta för sina fadderbarn i ettan och tvåan. Absolut aktivitet utbröt även här.
Känns att jag själv varit i full aktivitet i en och en halv vecka utan paus - knappast ens på kvällarna. Börjar bli lite trött.... Men snart är det sportlov..... ja, det ska bli skönt med någon dags ledighet .... men en hel vecka... det är väl ändå att ta i - nu när ALLA är i full gång!



Lägger in några Sevillabilder. Har väldigt svårt att acceptera snö och kyla just nu - det var den enda nackdelen med att åka till vårvackra Andalusien.



måndag 8 februari 2010

Fotoförbindelse försenad

Blir inga foton från den vackraste staden jag mött idag heller. Fördom eller ej - men det ligger nog något i "mañana". Igår ankom alla flyg på rätt tid, ändå blev bagaget kvar i Barcelona. Och i resväskan ligger laddare och USB-sladd till kameran.
Det hela lär väl komma till rätta så småningom. Redan när vi ankom Gbg -Landvetter strax före midnatt, så hade man blivit meddelad att det fanns ett antal försenade väskor kvar i Barcelona.

Hu, så hemskt att komma hem till denna otäcka årstid. Man vande sig snabbt vid en, för oss, normal majtemperatur. I Andalusien skulle jag lätt kunna tillbringa hela vinterhalvåret. Otroligt vackert, grönt, skönt!

E-twinningkonferensen var också bra. Jag anser mig vara en ganska kreativ pedagog och tänkare, och här fick jag mina tankar bekräftade och dessutom input som gjorde att mina idéer tog nya utvecklingssteg och utvecklingsbanor. Jag förstår också hur viktigt och fruktbart europasamarbetet är - samtidigt som jag förstår att det inte alltid fungerar som man önskar. Vilket ju egentligen vore att förvänta för mycket ....det är ju människor som samarbetar och det är många saker som samspelar och spelar oss spratt, så att saker inte blir som man tänkt.
Learning events och grupper är nya saker som just införts eller kommer att införas inom e-twinningsamarbetet. Learning events innebär ämnesbunda kortutbildningar online. ICT-verktyg introduceras i dessa onlinekomptensutvecklingar. Snart kommer ett learning event inom matte- science. Kolla på e-twinningsidans "huvud" när du är inloggad på portalen.
Tio olika grupper kommer att sjösättas och där kan språklärare, mattelärare, speciallärare, skolbibliotikarier m.fl. hitta sin egen grupp och diskutera kring egna erfarenheter och frågeställningar och på förhand givna utgångspunkter. Intressant - lätt att ta del av.
BTs lokalreporter kom till skolan idag och gjorde ett reportage utifrån Schoolovisions framgång. Kul, kul - och viktigt att sprida samarbetsformen e-twinning.
Det känns som om internationellt projektarbete börjar få en högre status på vår skola/område, nu när flera av oss håller på med e-twinning eller Comeniusprojekt.
Ute har mörkret nästan fallit. I Sevilla är det ljust tre timmar till. Mest beroende på att platsen ligger ca 15 grader väst om oss, fem grader vest om 0-meridianen. Häftigt att vara i samma tidszon som vår egen, trots att man befinner sig väster om Irlands västra kust. Har aldrig varit medveten om vare sig läge eller tidszon tidigare. Man lär så länge man lever - och mycket lär man sig genom att resa och genom möten med nya människor.

lördag 6 februari 2010

Skona Sevilla

Forstar varfor manga svenskar valjer att spendera vinterhalvaret i denna fantastiska del av Europa. Sag en temperaturangivelse pa 24 grader nar jag och nyfuna vannen tog en sen eftermiddagspromenad i detta underskona stad.
Byggnaderna ar sa fantastiskt fina. Palmer finns overallt, liksom blommande vaxter. Apelsinertrad med mogna apelsiner finns overallt utmed gatorna. Testade smaken pa en av de nedfallna apelsinerna i hotellets grona tradgard. Den smakade surt, ett mellanting mellan grape och apelsin.
Hotellet liknar inget annat jag har varit pa.... helt sanslost lyxigt ... och anda sa a r det bara fyrstjarnigt!
Konferensen da. Schoolovision fick pris igar ... jag har inte fattat om det ocksa innehaller ett riktigt pris ... eller om det bara ar aran. Har traffat 15 stycken av Schoolovisionganget ... SA kul! Nu vet man vilka man jobbar med, nar det ar dags att ta itu med Schoolovision 2010.
Har idag varit pa tre workshops. Ger manga nya tankar. Och bekraftar gamla. Otroligt att e-twinnings grundtanke star i kontrast till den verklighet som finns i manga europeiska lander. E-twinning handlar om kreativitet och steg in i den tid som faktiskt ar, medan manga landers skolpolitik styr mot motsatt hall, mot tester och att alla elever ska styras at ett och samma hall!
Men det ar bara att kampa pa.
Kul att bli igenkand fran e-twinningportalen. nyss kom en man fran grekland och fragade om jag var anna-lena. Han har varit involverad i det Comeniusprojekt som jag KANSKE kan fa vara med i.... beroende pa vad var skolledning bestammer sig for att tycka....
Om en stund bar det av pa galamiddag..... Ska bli spannande.
Jag langtar INTE hem till snon! Har ar det som en harlig majdag, med kuttrande duvor och kvittrande svalor.

onsdag 3 februari 2010

Snart Sevilla

Så är man där igen. Väskan packad och det bästa jag kan uppbringa av finkläder ( och det är minimalt) med. Förstår fortfarande inte varför en gammal tant som jag får denna ynnest! Spännande ska det bli i allafall... och helknäppt ... jag börjar känna mig så resvan, så det känns som att jag ska på vilken studiedag som helst!
Det bästa av allt - det lär vara SNÖFRITT i Sevilla!

tisdag 2 februari 2010

Kanon Kultur!


Det tog ett dygn att få grönt ljus från Kulturtuben, för att få använda MACKEN i årets Schoolovision. Kanon!

Kulturskolan ligger redan i startgroparna, beredda att ta MACKEN till oanade höjder.
Kanon!

Dagens lektioner inom PEN PALS projektet, gav anledning att visa svensk kost via kanon. Vi tittade på Larsson och Zorn, Berg, Liljefors, Nyström, Grunewald och Bergsten. Med flera.Vilken möjlighet att se på konst via kanon. Verkligen kanon! Så kul att titta på riktiga kändiskonstnärer samtidigt som konsteleverna fick se sin bildlärare Björn Bergstens konst i kanonen.
Jag har f.ö. stulit Björns bild av kulturskolans halva rektor, Juan, han som hjälper oss med Schoolovisionprojektet, och lagt in här ovan. Jag tror att Björn tycker att det är OK att hans gamla fröken gör det. Ska fråga i efterhand ... så är den borta på måndag, så tyckte inte han att det var OK. Vilket jag inte ror är någon risk. Björn är en kanon härlig kille!
Kanonkul att se elevernas intresse för de olika målningar som visades.Uppgiften var sedan att måla av ett av de svenska konstverken, Detta ska sedan skickas till vännerna i Udaipur, Indien.
Först idag slog det mig att konst är ett kanonbra sätt att dela med sig av och visa sin kultur!

måndag 1 februari 2010

Fattar föga


Skulle egentligen letat svenska konstbilder på nätet... men hamnade här i stället. Fick hastigt och lustigt veta att jag ska ha elever på morgondagens planeringstid, därför att någon klass badar på sin slöjdtid. Fattar föga att slöjd är ett ämne som alltid ger företräde ... om matten eller engelskan går bort, så sätts det inte in någon extra sådan. Nyú blir det merarbete för mej.....Ibland blir man bara trött!!!!!
Tänkte använda den extratiden till Pen Pals, sista delen - den tar bl.a upp svensk konst. .... och så matte.....

Fick nytt mail från A-M på e-twinning idag. Tack vare att Schoolovision fått hedersomnämnade i svenska tävlingen, så får skolan en plats till nästa års BETT. Rektorn vår få åka, tycker jag... han är intresserad och har en annan påverkansmöjlighet än jag. Sen vill A-M komma till Gs och bjuda oss alla - mina elever + skolans personal på tårta... ÄNDA från STOCKHOLM.
Fortfarande fattar jag föga varför jag kommit så i ropet! !!!

Har sökt rättigheter att framföra "Macken" som vårt bidrag i Schoolovision 2010. Kulturtuben svarade genast att de skulle vidarebefodra mailet till ansvarig person. Helst ville eleverna sjunga "Higher", men den förfrågan som jag skickade Andreas Carlssons bolag för en vecka sedan, har inte gett svar. Fattar föga varför man inte kan visa folkvett och svara.....

Kulturskolans rektor mailade idag och frågade om det snart var dags att börja Schoolovisionarbetet. Efter lovet sätter vi igång! Och skulle vi - mot förmodan - inte få rättigheter till "Macken" så får det bli gamla "Albertina". Den äger ingen! Fattar föga att det ska vara så besvärligt för 20 barn att lägga ut en låt på nätet! Men nu är det som det är, och jag vågar inte annat än att följa reglerna. Och det fattar förstås även eleverna mina.