Stretchad snapshotsökande städsöndag

Jag gillar att städa. När jag har gott om tid och när huset är riktigt skitigt. En timme extra söndag ( eller i praktiken två och en halv timme) triggade städgumman inom mej. Och skitighten ska ingen klaga på, har inte städat ordentligt sedan i augusti....
Man funderar så bra när man städar, inga stora tankar - mest vardagstankar....

• Kuddarna i skinnsoffan - oj, vad de ser tråkiga ut- får önska nya i julklapp.
• Varför ska man ha kuddar i soffan? Vi varken sitter eller ligger där, mer än undantagsvis - vi har var sin mjuk tygfåtölj av öronlappstyp, C-E och jag. Och där brukar både vi och katterna tillbringa kvällarna.
• Ser lite mer ombonat ut med kuddar i den kalla skinnsoffan. Jo, det blir en bra julklapp.
• Hur ska det gå med julpynt i år? Vi har ju två riktiga bråkstakar i huset - Frasse och Freddie...Dom tror ju att allt går och leka med .... snacka om att de kommer att älska julgranskulor och glitter...
• Får ta och klä granen långt upp och lämna det nedre delarna tomma....det blir inte vackert .. men ändamålsenligt.
• Men tänk om Fransson börjar klättra i granen ... han klättrar ju i alla träd ...
• Men katter brukar väl undvika granar ... det är för snärjigt...
• Längesedan jag var i kyrkan, dit gick man ju förr på söndagarna ... i allafall då och då. Nu blir det aldrig av.
• Första advent ska jag försöka gå i allafall....
• Skulle nog varit enklare att komma iväg om man hört till en frikyrka ... eller haft vanan att besöka en sådan.... där är det inte alls så mycket ritualer .... jag är ingen ritualmänniska.
• Tvättnötter - det är bra rengöringsmedel.... synd bara att det inte doftar rent av det ... får nog köpa lite såpa.. för doftens skull
• Tvätta soffan med tvättnötter går också bra ... och kuddarna? ... nä, jag väntar och ser vad som finns under julgranen.
• Men var ska vi lägga julklapparna ..... Frasse och Freddie .... de får fira jul i källarn...
  

Huset blev rent och jag hade tänkt massor av alla de vardagstankar som går genom en människohjärna varje dag. ( Undrar om katter har möjlighet att tänka .... nå´t måste det ju vara som gör att de leker med allt som hänger, rullar eller är litet och lätt.)

Ute hade solen börjat lysa över den extra långa söndagen. Tänkte att jag kunde hinna en promenad på eftermiddagen. Zumban hade jag redan insett att jag var tvungen att sedera.

Inte för att man zumbar med rösten, men det känns lite fel att gå på gympa när man inte har någon röst. De brittiska virusen fann behag i mina stämband.... och där trivs de bra och lär väl sitta några dagar till. Och virus ska man väl inte leka med - dagens träning fick sålunda bli helhusstädning samt tre och en halvkilometers höstpromenad.

Vilket inte är fy skam! Det var inte så mycket sol kvar vid halv tre tiden... men riktigt härlig luft ... sådan luft som jag vill ha när det är höst ( helst på vintern också) tio grader varmt och vindstilla. Härligt när man fortfarande kan gå i fleecetröja och gympaskor.

Fina färger fann man fortfarande genom kameralinsen. Det var verkligen riktiga höstfärger idag. Vilken påminde mig om den tid då alla skulle gå i färganalys. Vi ordnade en sådan inom Lärarförbundet - det var kul - och vad jag kommer ihåg, så var jag inte så lätt bestämma. Jag var ingen typisk årstid ....och jag var inte vinter. ( Kankse därför jag gillar vår, sommar, höst ... men INTE vinter)

Jag "kunde" ha många färger . Och det har jag verkligen haft under årens lopp. Just nu är det mycket brunt, turkos, grått och lila. För något år sedan så gick det mesta i blått, året dessförinnan i grönt ... och så lite rött då och då. Så att utse en favoritfärg, det skulle jag inte kunna. Jag gillar allt som gillar mej.

Promenad och välbehövlig dusch. Tog sedan den ( av C-E nyrengjorda) bilen och åkte till T-mo för att handla. Det var lite tomt i kyl och sval, så det var lika bra att passa på att fylla på under denna extratimmarsdag. ( Att det blev två och halv timme berodde förstås på att jag avstod gympan + den tillbakalämnade timmen). Satt i andra tankar när jag kom in i T-mo samhälle- och fann att jag svängt höger mot Willys i stället för att åka rakt fram till ICA. Passade på att tanka, då tankarna fört mig mot tankstället.

På ICA så var julsakerna redan framplockade. Riktigt tråkigt, tycker jag, även om förmiddagens tankar gått mot juletider, så är det inte dags att införskaffa något julaktigt än på minst tre -fyra veckor. Idag är det faktiskt Halloween .... ska inte affärerna skylta extra med höstsaker då ...?Iallafall tycker jag det.

Våra elever har en lovvecka framför sig. En del kommuner har så kloka bestämmande- människor, så att de har detsamma. Vi har tre studiedagar. Två kan man kompa ut... om man har överfullt på sitt kompetensutvecklingskonto. Det har jag ... men kommer ändå att vara på studiedag även på tisdagen.

Helt OK .... tre dagars extra ledigt och inget annat planerat än ett besök hos veterinären med två kattpojkar som sannolikt har öronskabb .... det känns ganska så lyxigt.

Nya läroplanen ska vi prata om i morrn - det är också helt OK .... liksom tisdagen, då vi ska planera det nya Grön Flagg projektet.

Men en sak tycker jag är lite konstig .... nå´t som jag inte blev medveten om förrän i helgen ... den 7 jan är en klämdag, och då ska vi ha studiedag .... när nästan alla andra människor är lediga. Hur gör ni på andra skolor .....? Kanske kan vi påverka våra bestämmande människor och lägga den jobbar-dagen efter sommaravslutningen i stället. Det är ju i allafall idé att försöka.

Stretchad söndag ... jo, det gillar jag. Man hinner så mycket. Och det bästa är att man kommer att vara pigg när man vaknar i morrn..... för då var ju klockan sju bara för några dagar sedan. Att timvisaren står på sex, det bryr sig inte hjärnan om ett dugg.

Klorofyll kulör

Grönt -alltså. Och ursäkta att bilderna inte är så gröna .... de kommer från en grön park i och för sig ... men inte Green Park utan Regent´s Park.... och ska rätt vara rätt, så hör svanen hemma i Hyde Park.
Iallafall..... nu har vi fått godkänt vårt första Grön Flagg projekt, och vi väntar ivrigt på att få den gröna flaggan och under lite festliga former hissa upp den i vår flaggstångs topp.


Det är tack vare Inga, som vi nu är kommunens första Grön Flagg-skola. En förskola hann före oss i spurten, men det får vi bjuda på. Under närmare ett år så jobbade vi med tema Kretslopp. Det tog lång tid att bli klar med de olika målen, mycket p.g.a. att Tranemo kommun bytte ut sin gamla återvinninscentral mot en ny fräsch... och den hade vi som mål att göra ett studiebesök på.

I går var jag tillsammans med en kollega på FANTASTISKA Navet i Borås på en nätverksträff vad det gäller Grön Flagg. Bara fikan på Navet brukar vara en njutning.... gott bröd, olika ostar, salami, grönsaker.
Sen hittar de ansvariga alltid på en massa roliga events. Först fick vi en lapp på ryggen - något som fanns i den nya miljöutställningen var skrivet på lappen. Det gällde att lista ut vad det var... och under tiden man gjorde det så kom man i samspråk med flera av de andra deltagarna. Kul!
På min lapp stod det "Fairtradekaffe". Snacka om att det tog tid innan jag kom på det....
Efter fika och rygglappsmingel så gjorde Navetpersonalen en dramatisering. De gör de alltid i samband med de olika temana de har, och de är riktigt duktiga.
"Vem vill bli miljonär" dramatiserades inom miljötemat. Carl von Linné personifierades och vann sin miljon... fast inte utan problem. Under tiden fick publiken veta att det bara kostar 4 öre mer per kopp om man väljer att dricka KRAV-märkt kaffe, att det mest miljövänliga sättet att ta till vara norsk fjordlax är att skicka den till Kina och låta den billiga arbetskraften handfiléa fisken, att det går åt två kg fisk för att föda upp ett kg odlad lax ( sanslöst!), att köttkonsumtionen ökat med 40% under de senaste 15 åren ( också konstigt med tanke på att antalet vegetarianer ökar) samt att vi slänger ungefär 20% av den mat vi handlar till hushållen ( mest frukt och grönsaker).
Bland annat. Nyttig kunskap som vi måste sprida vidare - för att FÖRSÖKA få folk lite mer miljöansvartagande. Man har ju alltid ett val... och ibland får vi nog ta och välja det lite dyrare, det som är bra för miljön. Fast det är svårt, det är jag den första som medger.

En stor del av träffen bestod förstås i att kommunicera med representanter från andra Gröna Flagg skolor. Det var bra att få lite nya idéer och infallsvinklar och det var också bra att få bekräftelse på att vi gjort ett bra jobb i vårt första projekt.

Det är en styrka att ha skolledningen på sin sida, det fanns ( också sanslöst) skolor som kände att de inte hade något stöd hos sin rektor.

Nu är det höstlov för barnen - och vi ska jobba två dagar. Dag nummer två ska vi planera nytt grönt tema. Tror att det lutar åt "Livsstil och hälsa". Ska bli kul att komma igång med det gröna arbetet igen. Hoppas och tror att vi påverkar eleverna i rätt riktning.... att de kommer att ta miljöansvar och förstår hur viktigt det är.

Tack Inga, allt detta är din förtjänst!

Radioreflektion

Gillar radio. Den kan man ha på vad man än sysslar med och man kan välja att slölyssna eller att lyssna aktivt.

För det mesta är lokalradion på i vårt hus, dvs Radio Sju. Deras morgonpratare är förskräckligt dåliga, förstår inte att man kan få leda morgonprogrammet år efter år, med olika slags tramserier och meningslöst snack. Ledningen borde göra något åt detta, försöka få till stånd lite utveckling, men de kanske inte lyssnar på radio så tidigt på morgonen. Eller också är det jag som är en morgonsur gammal kärring som inte tillåter mig att förstå underhållningvärdet.

Idag har det varit mycket prat om äldrevården i Borås på de lokala nyheterna. De har åkt på konferensresor till Europas olika storstäder på skattebetalarnas bekostnad. Från början var det bara ett ( i övrigt prisat äldreboende) som gjorde dessa resor, men flera har tagit efter. Nu senast var man i Rom.

Cheferna har fått åka på betalt arbetstid, de anställda på sin fritid. Men alla får sina resor betalda.

Man har ägnat ca en halvdag av resan till någon form av studiebesök, resten har varit sighthseeing och fritid.

I intervjuer med personer i ledande ställning, så försvarar alla dessa resor.

- De är till för att personalen ska lära känna varann, skapa gemenskap, alla ska veta vad alla heter, sa en man i senaste nyhetssändnigen.

Nys, säger jag. Visst kan man åka på trivselkonferens, men det finns många konferensanläggningar i såväl Borås kommun som Väastra Götalands län. De fungerar säkerligen lika bra och blir hundratusentals kronor billigare.

Jag kan bara inte förstå att man inte kan erkänna att misstag har begåtts, istället för att försvara och skylla på något/någon. Kanske är det för att man inte kan se på saken från flera sidor .... det räcker att gå till sig själv för att inse att man inte ser saker på alls samma sätt som andra. Och det tycker jag är bra. Hur skulle annars utveckling ske?Men det finns ändå gränser - och en sådan är att använda skattemedel på ett ansvarsfullt sätt.

Lyssnade alladeles nyss på en intervju med Claes Eriksson, Galenskaparna. Han berättade att han inte äger en mobiltelefon. Först tänkte jag - Karln är ju helknäpp .... men när han kommenterade det hela med att han aldrig känt behovet att ringa någon när han gått på Göteborgs gator, så kan man se det hela ur en annan vinkel. Han ringer hemma .... och det är väl bara att konstatera att det är en sund själ som ser på mobiltelefonandet på det sättet.

Men jag tänker inte sälla mig till hans lilla mobilvägrande skara .... det vore ju förskräckligt att inte ha telefontillgänglighet hela tiden. Hur klarade man sig ända fram till mitten av 90-talet? :)

Fast nog var livet enklare då, mindre tillgänglighet, mindre kontrollsamhälle. ( Även om en del tyckte att det var förskräckligt att i vissa sammanhang behöva uppge personnumret, det var verkligen att kränka intrigeteten på den tiden.....)

Claes Eriksson var även han inne på den ansvarlöshet som råder bland många personer i ledande position.

- Jag gjorde så gott jag kunde, brukar man försvara sig med, sa den skicklige ordvrängaren.

Istället för att säga det som ligger närmare sanningen:

- Jag kunde inte det jag gjorde.

Bra sagt tycker jag... och det stämmer ju definitivt in på alla av oss. Erkänna att det blev fel, be om ursäkt om det behövs och sedan inte älta det hela.... det är nog något vi alla behöver träna på lite mera.

Love London

-Nästa gång vi reser på kortsemester, så får vi ta och åka någon annanstans än till London, sa jag till C-E på väg till Landvetter.
- Budapest,fortsatte jag, det har vi ( jag) ju pratat om i många år.
C-E svarade inte. Inte hörbart iallafall. Han hade väl nog med att hålla bilen på vägen, i det alltmer tilltagande snöovädret.
Fullt med folk var det på Landvetter. Förstod att alla ville lämna skitvädret i Sverige .... men måste alla i väg före klockan sju på morgonen?
Över Jylland öppnade sig molnen och över Nordsjön fick man se en härlig ovanjordisk soluppgång.
Det är en lagom flygtur från Landvetter till Heathrow, tar ungefär e ntimme och fyrtiofem minuter. Nästan så man hinner sluta ögonen en stund. Tunnelbanan in till centrum tar 45 min - en timme, beroende på hur snabbt tågen går... och det är olika från gång till annan.

Klockan hade blivit strax efter tio på förmiddagen, då man var framme vid hotellet. Efter att ha lämnat väskorna, så var det dags för en av de engelska höjdpunkterna. English breakfast - with a nice cup of tea. Underbart gott - ett måste när man kommit fram.

Dags för shoppingrunda (nr 1). Vi brukar se till att få ett hotell alldeles invid Lancester gate och Hyde Parks vackra fontäner. Nära till tunnelbana, nära till parken och med möjlighet att promenera in till Oxford Street.
Det blev en hel del handlat. Primark är extremt billigt och har en del roliga basplagg. Mark & Spencer har allt och jag brukar alltid hitta något. Och så Clarks förstås, de har minst tre butiker på största affärsgatan - Oxford Street.
C-E fick bli packåsna .... jag fick ont i ryggen av allt bärande. Och han handlade två stora kassar på Primark också....Mark & Spencer hade redan börjat med julkassar... lite häftigt tyckte jag.


Hade beställt biljett hemifrån till musikalen "Chicago". Passade jättebra att de hade matiné kl 17 ( 18 svensk tid). En helt underbart bra musikal, rolig, tänkvärd och med superbra musik- som man känner igen. Skådespelarna/musikalartisterna på teatrarna i East End är enastående bra .... det går inte att jämföra med svenska uppsättningar ..... ja, Kristina från Duvemåla skulle väl kunna konkurrera....
När musikalen var slut klockan halv åtta så sa jag till C-E att jag ville se den igen, direkt .... eller gå till någon annan musikal som började vid åttatiden.
Hade han sagt OK, så hade jag gladeligen sett en omgång musikal till, men han sa mat i stället.
Chinamat i Chinatown och promenad via Piccadilly Circus genom Soho till Oxford Circus för några kilometers resa med tunnelbanan till det trånga, varma hotellrummet. Men sova gick bra...vi hade ju varit vakna nästan tjugo timmar.


Det hade regnat under natten till lördagen, men när vi hade ätit en (för engelska förhållanden) bra hotellfrukost, så sken solen.
Tog tunnelbanan till stans vackraste park (tycker jag) - Regents park.
Det är en stor park med flera trädgårdsanläggningar och vattenanläggningar..


Queen Mary´s garden är underbart vacker på senhösten. Säkert hundra olika slags rosor - och det är många av varje sort. En ren paradiskänsla att vandra omkring i parken och möta leende och avstressade människor bland alla svagt doftande rosor.

Åkte tillbaka till Oxford Street för lite mer shopping. Där är det inte avstressat - där är det ett hektiskt tempo som råder. Allra värst är tunnelbanestationerna .... där springer de flesta, och jag undrar efter vad då?

Lunch på stampuben "The Swan" precis mittemot The Serpentine i Hyde Park. Jag gillar inte hamburgare som man köper på hamburgerkedjorna, men en pub-gjord burgare, det är något helt annat. Supergott!

Så var det dags för fotboll. Tunnelbanan till West Ham. En riktig supporterkvinna satt i samma rad som vi. Var bara tvungen att ta en bild....

West Ham mötte Newcastle och hemmalaget fick första målet. En vinst skulle ta dem från sista platsen i förstaligan. Men det blev förlust... Newcastle gjorde två mål.

Tänkte under matchen att trots att West Ham inte spelade så bra, så skulle de sannolikt slå Elfsborg och även de andra topplagen i vår svenska första serie. Svenska ligan håller väl knappast europeisk toppkvalitét.

35 000 personer tittade på matchen. Uppskattningsvis var 97-98 % män. Det yrde svordomar i luften matchen igenom ... speciellt f-ordet var vanligt förekommande. Reflekterade att svenskar har ett betydligt mer varierat förråd av eder än vad engelsk fotbollspublik har.

Jag funderade också på om UK har någon motsvarighet till SD. En sak som gör att jag tycker att London är en av jordens mest underbara platser är den enorma mångkultur som finns där. Man ser kvinnor i burka, kvinnor i sari, indiska kvinnor i sina speciella dräkter, judiska män med kipa och kaftan, övervintrade hippies, övervintrade punkare, svarta folket, stora mörka afrikaner, tjocka afrikanska damer, små små östastiatiska kvinnor, glada kineser, japaner med kameran i högsta hugg.... och man hör massor av olika språk ... inte sällan norska eller svenska.

Man kan träffa på människor från Grimsås, det gjorde vi även denna gång. I en trång tunnelbanevagn träffade vi på Marie och hennes pojkvän. Även nästa dag träffade vi dem, då de gick förbi vår stampub. Lite häftigt, tycker jag.

Jag skulle absolut kunna tillbringa en hel dag sittandes på en uteservering, studerandes alla människor som passerar. I London är allt OK ... man får se ut hur som helst .... man får vara klädd som man vill.... ingen bryr sig.. Ja, man kan verkligen vara sig själv.

Efter tidig söndagsfrukost, var det dags att ta tunnelbanan till Heathrow igen. Resväskorna, som var väldigt luftfylld på ditvägen, var fyllda med massor av kläder och äkta engelska tepåsar.

Solen sken från den klarblå himlen, det var en vacker dag i samväldets huvudstad. Som vanligt var det kö till startbanan. Det sägs att det startar ett plan i minuten från Heathrow ... som det var vid 10-tiden på söndagsmorgonen, så var det ännu kortare starttid än så emellan två plan.

Två dygn i London... ja, det är helt OK. Man hinner så mycket på en dag.

Snart flög vi in i molnen igen, hemma var det regn,regn,regn.

Lunchen åt vi i Borås bästa korvkiosk, kvällmaten åt vi i Hjälshammar då vi hämtade hem kattpojkarna.

Är ovanligt pigg idag, efter några roliga dagar på min favoritplats.

- Vi åker väl till London igen till våren, sa jag till C-E, när vi var på väg hem. Det känns mycket roligare än Budapest.

Den här gången svarade C-E. Han var enig med mig.

Vi är nog tråkiga, C-E och jag..... som åker till samma plats gång efter gång.

Kanske beror det på att vi är gamla och lite bekväma ... kanske är det så enkelt som att vi är "real Londonlovers". Vilket inte är så svårt att bli ... för i London finns allt, utom badstrand... och vem behöver det ... sjöar har vi väl så det räcker i Sverige.

Samhällssjäl/samhällsskäl

Kom in på frågan "Vad är det som utmärker ett samhälle?" på so-lektionen idag.
Fick ett antal bra förslag från eleverna.
- Det ska finnas en skola!
Checkade med kommunens alla samhällen/tätorter ( Syftet med lektionen var att se Grimsås plats i kommunen, och dess geografiska läge i förhållande till andra tätorter i kommunen)
Det fanns ett antal tätorter som inte hade någon skola.
- Att det finns gator, sa någon annan.
Ny check....en del av kommunens tätorter har mera genomfartsvägar än gator.
- Affär!
Finns flera som inte har, betydligt fler tätorter än de som saknar skola saknar affärer. Om man nu menar livsmedelsaffär ... och det var det som eleverna avsåg.
- Företag!
Bingo! Alla tätorterna har någon form av företag ... från enmansföretag ( bondgårdar t.ex) till stora Rexam i Limmared och ännu större Nexans i Grimsås.
- Fotbollslag!
Nästan bingo..... Vi kunde inte hitta något fotbollslag i Mossebo, annars var alla platser representerade.
För egen del så hade jag tänkt ut att en kyrka kunde vara en samhällets själ. Jag fick lotsa fram eleverna till att komma med just det förslaget.
Checkade och fann att Uddebo saknar kyrka ... men har haft missionskyrka.
Kom alltså fram till att för att skilja en tätort/samhälle från en by så ska två av tre F vara uppfyllda: Företag, Fotbollslag eller Församlingslokal.

Nu håller inte Wikipedia med, för de säger så här:
En tätort definieras i Sverige, Norge, Danmark och Finland som ett tättbebyggt område med minst tvåhundra invånare och där avståndet mellan husen är mindre än tvåhundra meter.

Men nu har ju inte alltid Wikipedia rätt, jag tycker att vår tätort/samhällsdefinition är mycket mer intressant. Och det ännu mer intressanta är att inget samhälle dör för att skolan stängs eller för att affären läggs ner. Finns det bara ett ställe att jobba på, en fotbollsplan eller en kyrka att mötas i/på, så finns det lösningar för resten. Vi har ett antal sådana, väldigt levande samhällen i vår kommun - och det tycks bli större och större samhörighetskänsla i den lilla tätorten, ju mer av samhällsservicen som flyttar bort.
Jag har inte på något sätt tagit ställning för eller emot nedläggelse av skolor eller livsmedelsaffärer i och med det ovan skrivna .... jag vet ju att folk kan uttolka det man vill av skrivna texter....Nej, jag ville bara visa vari samhällssjälen består ... eller kanske var det skälen till att kallas samhälle/tätort och inte by jag ville hitta kriterier för.

Bloggbesökare

Det finns bloggare som har tiotusentalsbesökare varje dag. Bloggkändisar .... Jag kollade några en gång, fattade ingenting av det innehållsmässigt intressanta, och det behöver jag inte heller - bloggkändisföljandet är en generationsgrej och det handlar inte om min generation.

Överhuvudtaget så är väl bloggandet inte så utbrett bland 55 +. Varför, det kan man säkert diskutera - en anledning tror jag att ungdomarna faller för måstet .... åtminstone tjejerna ....vi gamlingar skriver för att vi gillar att skriva - terapi för vår egen själ och kanske är det också en ( falsk) tro ( åtminstone för mig) att man kan uttrycka saker som kan göra skillnad.

För gamlingar tycks det vara det sista man kan.... för ungdomar, politiker eller andra ordets makthavare kan det finnas en möjlighet, där är uttrycksspektrat mer tillåtande.

Jag bloggar för att jag tycker att det är kul med ord och bilder. En gång i min ungdom hade jag två olika yrkesdrömmar (förutom lärarjobbet, som jag också såg som en möjlighet) och det var journalist eller präst. Båda yrekeskategorierna jobbar med ord och med ordbilder eller bildbilder .... bloggandet kanske bara är en senkommen kompensation för att jag aldrig kom längre än till andra intagningsomgången på journalisthögskolan .... eller att jag aldrig hade modet att söka teologistudier.

Yrkesvalet som kom till stånd, det blev bra det också..... att leda, lyssna på och inspirera barn det är otroligt kul .... och utvecklande .....Sen finns det en annan sida av yrket också ... men baksidor finns väl överallt.

Jag skriver om allt möjligt på den här bloggen, fast det naturligtvis finns saker man inte får skriva - eller bör....Jag tror inte det är de vanligaste bloggarna är vardagsbloggar - även om mina båda favortibloggare skriver på samma sätt .... Inga och Bobo. Båda kan ni klicka er vidare till vid högerkanten.

Jag har ibland roat mig att bläddra bland de svenska bloggar som ligger just på blogspot och har funnit att det bara vimlar av pysselbloggar. Folk måste vara oerhört fingerfärdiga och intresserade av att använda fingrar och händer- och huvud-, så som det virkas ( framförallt) och stickas på dessa bloggar. Kollade min vän Ingas egen pysselblogg och såg att hon hade fler besökare på den bloggen än på sin vanliga blogg ( jag tror under kortare tid-är det så Inga?). Vilket jag - som den person jag är - inte riktigt kan förstå. Hennes vadagskrönikor appelerar till mig på ett helt annat sätt än pysselbloggen.

Ett annat tema som är stort är barnbloggar. Jättekul för barnen att ha, om de ligger kvar när de är stora (?) och roligt för mor/farföräldrar och andra nära anhöriga. Men inget av intresse för en utomstående att hamna på.

Pedagogiska bloggar finns det ett antal av. Jag följer några, byter då och då - för man har inte tid att följa för mycket. Vad som gör mig lite besviken i dessa bloggar är att de är lite själlösa, man lämnar ut så lite av sig själv om person. Fast det är lite olika. Jag har fått många nya tankar och idéer från dessa bloggar. Framförallt gillar jag de skribenter som länkar till intressanta nyhets/forkninsartiklar inom pedagogik och ICT.

Vilka är det som läser min blogg då? Ja, mina kära bloggvänner förstås, de läser och de kommenterar nästan alltid. De "närmast anhöriga" läser och kommenterar någon gång på blogg, mera ofta då vi träffas. Så är det också med en del bekanta, de kommenterar gärna min blogg när vi möts. Till min glädje i positiva ordalag.

Sen finns det då ett antal andra och det är er jag vänder mig till just nu. Jag har valt att vara offentlig, jag är öppen och ärlig och tyckande, och det är mig det ställer krav på, inte på er. MEN ändå så skulle det vara så kul med en kommentar, ett litet avtryck så att jag vet att just Anna, Britt, Cecilia, Daniel, Eva, Frans, Gösta, Hans, Inger, Jan, Karin, Lena, Marie....... läst mitt inlägg.

Det skulle glädja mig så att någon bara skrev en rad och talade om att den tagit del - och man får dessutom gärna lämna en åsikt. Tyckanden gillar jag - men inte anonyma - jag anser att man måste stå för det man säger och gör.

I kommentarfältets nedre del, där kan man kommentera bara med sitt namn. Sen finns det en anonym kommentarsmöjlighet också, men den ogillar jag, som sagt.

Funderar lite på det här med hur länge sociala mediers popularitet kommer att hålla i sig. Det har väl varit fyra-fem år nu..... snart är det väl dags för en ny trend på webben.

Hoppas att jag finns med att ta till mig den- eller förkasta den. ( Antaglingen ddet förstnämnda - det ligger i mitt IT-intressesätt) Men tills dess så finns jag här på bloggen ... till min egen förnöjsamhet .... förhoppningsvis någon annans dito .... och tyvärr också - med all sannolikhet - til någons förtret.

Karlssons killar

Karlsson killar växer så det knakar. Fyra veckor har vi haft dem i huset och på de veckorna känns det som de blivit tre gånger så stora. Antagligen en överdrift.... men dubblat sin storlek, det har de nog gjort. Fransson är den djärvaste av de båda, fast han är alltid lite avvaktande. Först av allt så måste han kolla in sakers tillstånd, så att han vet vad han ger sig in på. För ger sig in "på´t" det gör han ofelbart.

Fredrik är den sociala av de två. Hög effekt på spinnmaskineriet har han också. Det räcker att man kommer nära honom, för att det ska sätta igång. Fredrik vill gärna ligga på den som sover eller ligger i sängen. I morse när jag vaknade, så låg han och sov på min mage. Gott och varmt kändes det.

Det finns två saker som jag inte riktigt gillar med Karlssons killar. Det första är stanken som blir kring deras låda. Det är ett evigt kissande och bajsande. Men så äter de också som minihästar...

Det andra är att de gärna vill slicka en på huden. I natt vaknade jag av att jag stuckit ut ett ben utanför täcket och mot underbenet kändes en sträv slickande kattunga .....en kattunga från en kattunge ... visst var det en gest av välvillighet, men för det måste jag inte tycka om den.

Annars är Karlssons katter riktigt häftiga. Jag kommer ihåg att Bellas husse uttryckte sig så här efter några veckor med Bella: - Hon är ju mycket roligare än Liseberg.

Jag håller med, Fredrik och Fransson ger verkligen positivitet åt vardagen, så glada och naturliga skratt som de ger, det får man sällan på ett konstlat nöjesfält.

Man får berömma dem lite också, för trots att jag tycker att kattlådan stinker död råtta ibland, så har de aldrig gjort något behov utanför denna.

De har faktiskt inte gjort sönder något heller, även om de hämtat diverse små saker från bord och byråer.

En eftermiddag när jag öppnade dörren, så var hela hallen full av småfågelfjädrar. Det var både dun och fjädrar, men inget blod eller andra rester av fågelkropp. Än idag är mysteriet olöst. Det fanns inga helöppna fönster, bara små springor stod på glänt. Där kunde knappast någon fågel komma in. Var det kanske Fritz som dragit in någon liten årsunge och gömt den under sängen???

Fritz ja, han har börjat leka igen. Ibland i allafall. Ibland blir han trött på de små, suckar och drar sig tillbaka. Ofta ligger alla tre katterna i sängen, speciellt när man som idag, tar lite sovmorgon.

C-E satte ut mat till fåglarna igår. Genast invaderade en flock småfåglar trädgården. Talgoxar i massor har det varit, svartmes, grönfink, bofink, nötväcka, nötskrika och så den trogne hackspetten.

Kattpojkarna har varit ute ett par gånger idag - under övervakning. Första gången, när de var ute med C-E, så fick han ta in dem efter ett tag.... de ville bara jaga fåglar och försökte klättra upp till fågelbordet. ( Fransson, förstås) När jag hade ute dem, (bilderna) så satt fåglarna i tallarna utanför staketet - och katterna nedanför.

Fransson har sedan studerat fågellivet från fönsterbrädet, och han har jamat uppfodrande några gånger. Han vill ut till de spännande varelserna.

Visst är det kul att ha katt .... och Fredrik och Fransson, de måste ha gener som gör dem roligare än några andra katter....

Fin fredag

Visst har det varit ett heltunderbart väder idag. Tog en promenad när jag kom hem, efter det att jag haft en härligt positiv dag med Toppenklassen. Träffade på några älgjägare, som idag inte alls var jägare, utan tog hand om de få djur som fallit offer för veckans jakt. De tre männen var glada och fyllda av positivitet, det klena bytet till trots. Vilket fick mig att fundera på om inte män i allmänhet har ett mer öppet och okomplicerat sinne än kvinnor i allmänhet. Generalisera kan man inte ... jag känner ett antal kvinnor som också är enkla, öppna och positiva. Tänkte vidare... och kom fram till att det kan inte vara lätt att vara man på en kvinnodominerad aerbetsplats. Ännu värre måste det vara om man har en chefsbefattning och måste försöka hålla sig objektiv till alla......

Älgjägana ville inte vara med på bild, men man visade gärna på älgrester. Visst ser klöven ut som en kräfta?

Under veckan har vi jobbat med älgen och andra svenska vilda däggdjur. Toppenklassens elever har sökt fakta, gjort collage, haft trevliga redovisningar och i dag hade vi en tipspromenad i härligt höstväder, där eleverna skrivit frågor om sina djur. Toppen, tyckte toppenklassen. På måndag ska vi avsluta temat med en bilduppgift där eleverna ska få placera "sina" djur i den egna biotopen.

Vandrade vidare,utan något riktigt driv i stegen. Jag är trött. Det är svårt att få bra bilder i så starkt solljus som det var i eftermiddag. Hälften av bilderna blev alldeles för ljusa. De är ju knäppt - jag har tre kameror, men jag vill ändå ha en till. Nästa gång är det dags för en värstingskamera. Bara att bestämma sig....fast dit har jag inte kommit än.

Hästarna i byns stall var både kända och okända. Jag har inte gått däråt så mycket i sommar, som jag tidigare gjort. Funderade på var sommaren - som var en supersommar - tog vägen. Funderade på vart denna veckan tog vägen.....det var ju nyss fredag .... visst är det bra att tiden går fort, då har man ett bra liv.... men det skulle vara skönt att ha någon extra reflektionstimme varje vecka.

Är det nästnästa söndag vi äntligen får en så´n? Fast det kostar .... sen blir det så mörkt på kvällarna. Än så länge är det nästan OK, med skymning i skrivandets stund - kvart över sex. Jag skulle vilja ha en dag som varade mellan sex och tjugo varje dag, året om... men det funkar ju inte .... då får jag flytta till Nordafrika..... och där är det för varmt på sommarn...

Jo, årstiderna är bra att ha... hösten är så vacker... synd att det är den- och inte vintern- som bara varar en månad.

Korna kunde tillbringa ännu en dag i frihet. Jag tycker att kor är så vackra där de går i sina hagar. Höstfärgerna förstärkte det vackra. Inte kan det vara så mycket näring i det gamla gräset.... men det är säkert en njutning för kossorna. Och när de kommer in, då får de ensilage .... det blev mycket av det i somras... det vittnar den stora högen av ensilagebollar om.

Sommarens sista rölleka var inte ett dugg tagen av att det var sex munusgrader i morse.

Funderar hur jag ska göra med trädgårdens blomsterrabatter. Jag brukar klippa ner dem så här års. Men de är fortfarande fina. Kanske ska jag testa och se hur rabatten blir om jag väntar till våren med att ta bort det gamla.

Än finns det höstaster och krysantemum. När jag tittade under de gröna julrosbladen, såg jag att där fanns massor av knoppar. Naturen är fantastisk, den ger glädje året om.

Galna gåtor

Mina elever har för tillfället fått dille på gåtor. Jag köpte hem en nyutkommen liten gåtbok ... ja den heter "Lilla gåtboken"... efter tips vid bokgenomgången på Mediapoolen.
Barnen står på kö efter denna bok, och alla vill läsa några gåtor högt ur boken, så de andra får gissa. Stående långt bak i bokkön har flera löst gåtsuget genom att låna gåtböcker från bokbussen eller ta med hemifrån.
Gåtorna är verkligen av skiftande kvalitét och svårighetsgrad:
"Till vilken film behövs det mest toapapper?" Rätt svar: Ali Baba och de 40 rövarna. Härligt för en 3-4a när de fattar den gåtan.... för det är inte superenkelt.
" Vad blir det om man korsar en lärare och en vampyr?" Första gissningen var "en rektor" men det var inte rätt. "Ett blodprov" var det rätta svaret.
Sista gåtan för dagen löd: "Vad kallas det när gamla människor tar en promenad?" En påläst elev visste det rätta svaret "Antikrunda".
- Nu ska jag gå hem och ta en antikrunda, sa jag..... men då sa eleverna .... SÅÅ gammal är du väl inte ....
Så det blev ingen antikrunda .... inte heller en femtiotalsrunda.... för jag hamnade i det som en gång var ett grönsaksland, och höststädade där i stället.
En tupplur blev det sen och därefter fick jag veta att jg ska ta hand om bildlektionen i morrn, och min nyvakna hjärna fick då en idé om höstlövsuppgift... så jag tog en cykeltur och hittade alm, lind, lönn, ek, hassel, rönn och asplöv att använda till detta.
Händerna blev till isbitar, för under min korta tupplur så hade den smålumna höstluften övergått i näranollkyla. Dags för vantar, alltså.
Träffade en av byns jägare och han berättade att byns jättejaktlag inte fått en enda träff idag. Det är så bra väder, så att älgarna hör varenda rörelse och springer och gömmer sig. Och jag som inte har fattat detta med avskjutning och skador och att en älgstam som för två år sedan var starkt decimerad nu ska ha uppnått ett för stort antal individer igen, tycker att det är bra.
Vi har älg och skogsdjurstema i klassen denna vecka. En grupp elever ritade en älgtjur i naturlig storlek på en yttervägg .... imponerande.... Andra ritade sina älgar på asfalten ... blev också fint och stort.....
Rosen på bilden, den fanns i grannens trädgård i Halmstad. Såg genast att den blomman är en bild av hur jag ser på mig själv .... lite sliten i bladen, men öppen och full med idéer trots detta.
Jag gillar den bilden......

Mjölksyramotivation

Veckorytmen har- förhoppningsvis- återgått till det normala och i dag var det dags för spinning igen. Vi har flera olika ledare, och de är verkligen pådrivande och positiva. Plus att musiken är så välanpassad, modern och drivande som den bara kan vara. Det är bara en sak som jag har lite svårt för, vad det gäller spinningen. Det är när ledaren säger:

- Nu ska vi lägga oss på 85% för att slutligen gå över i mjölksyra.

Vaddå 85%? undrar jag. 85 % av vad jag tycker är uthärdligt, 85% av vad min stora kropp orkar eller på 85 % av maxpuls.? Spelar ingen roll egentligen, för jag har aldrig någonsin legat på 100% på något av det - med risk för att svimma av - och skulle heller aldrig göra det. Så jag har absolut ingen referensram.

Nej, motiverad för att få mjölksyra, det kan jag aldrig bli - jag tycker att det är gott nog att gamla tanten blir andfådd och svettas och känner att det frestar på musklerna. Och det allra bästa är att jag känner att det stärker upp den gamle kroppen, och framförallt ryggen.

Förresten, så fick jag mjölksyrakänning två gånger i lördags. Det var när jag snabbt gick uppför H och Ks 64 trappsteg. De sista stegen smärtar. Men det känns också som bra träning.

På bilden: Två skånska clematis

Härlig hösthelg

Gässen tog fågelvägen söderut, medan vi under lördagsförmiddagen via Värnamo ( och kattungedagis/nattis hos J och M och Bella) letade oss ner till trakterna kring Linderödsåsen.
Ett fantastiskt fint landskap, ett mix mellan steniga Småland, ängsmarkerna i mina hemtrakter och den typiskt skånska byggnadsstilen.

K och H hade förverkligat sin dröm om ett litet sommarhus och vi var de första som kom på besök.

Trädgården var helt bedårande. Den förra ägaren hade plockat med sig växter från alla jordens hörn, och det fanns ett antal växter som jag inte alls kände igen. Kan någon hjälpa mig?

Denna blommande luktade helt fantastiskt gott och växte på en högstam.

När det blir vår, så har jag fått lov att komma ner och botanisera och göra fint i trädgården.

Det ska bli kul, även om det är en stor trädgård och mycket att ta hand om.

K och H behövde lite möbler, så vi besökte ett närbeläget kannibalmuseum ( ja, ni läste rätt), loppis och hönsgård. Museet var inte öppet......Frun i huset var loppisägaren. Hon var supertrevlig, och hon bedyrade att den väldiga tuppen var helt ofarlig, och gick att bära och kela med. Jag kollade inte sanningshalten på det påståendet.

Det lilla, lilla samhället hade en kombinerad thai-restaurang/café. Maten var fräsch och riktigt god.

Efter maten åkte vi till en butik/café mitt ute i skogen. Vägen dit var smal och gräsbevuxen i mitten. Här köpte jag en korg gjord av pilgrenar, och så fikade vi nymalet kaffe med hembakt småkaka.

Kaffet kändes MJUKT, ja, det var en helt annan kaffeupplevelse än att dricka Gevalia.
Solen sken där vi satt i den bekväma trädgårdsmöbeln ( också till salu - billigt) med balsaminer runt om och hönor, tupp och gäss runt fötterna.

När K och H är med, så får även jag komma med på bild. En riktig kaffekärring!

På sena eftermiddagen åkte vi så från smålandsliknande landskap, genom de öppna skåneslätterna till Möllan mitt i Malmö.

Tog en välbehövlig promenad i staden och åt pizza ( också GOD- skåningar är klart Sverigebäst på ma) och avslutade sedan kvällen med lite kortspel hos K och H.

Och så lite "singstar" - Abbalåtar. och jag fick poäng - flera tusen ..... Bra för självförtroendet - jag sjunger ju aldrig numera och trodde inte att jag kunde ta en ton rätt... :))

Sov i soffan, ganska bra, åt nybakade frallor till frukost, spelade lite gris och så sa vi "Tack för denna roliga helg" och for mot Halmstad. Det var som att köra i en mjölsäck, ända tills Hallandsåsen. Så vi såg knappast något av det skånska landskapet idag.

Men i Halmstad kom solen fram, det blev sagolikt vackert med det mjuka höstljuset över hav och strand. Tömde frys och kyl, stängde av vatten och el och gjorde klart för vintern. Gräset var högt vid stugan igen, men vi hade inget att klippa med.... och ingen tycks ha varit i stugan under de senaste månaderna.

Lite nostalgiskt är det allt när man höstar in, men så är det ju varje år.

Åkte över Simlångsdalen och Ljungby för att hämta kattpojkarna i V-mo. de hade haft riktigt kul med storasyster Bella. Och häst och kattmatte J var återigen stolt över sin häst som varit på tävling och gått två felfria rundor.

Halv sex var vi hemma igen och då körde H förbi på väg till Zumban .... Det var inte läge att åka med idag ... heller..... och så är det så att gympan alltid har prio nr 2 - MEN prio nr 1 om jag inte har något annat at göra.

En härligt rolig helg..... trött är jag, lite solvarm i ansiktet och lite förkylningsretlig i näsan....

Sover nog gott i natt .... tack mina döttrar m sambos för en trevlig helg och för god omvårdnad om katterna.