Sex fyra

Tanten är numera en sexfyra, ingen femfemma längre.... fast ändå lite grann. Tokränder går aldrig ur...

Födelsedagen var helt otrolig.

Började med fin present från den lille killen  på bilden  och hans familj.

Även hans morfar hade fixat paket.  En sådan bra start på dagen!

Kollegorna hade fixat till både skönsång av elever, av sig själva och god fika.

Visst blev jag glad.... men skämdes också...jag är extremt dålig på födelsedagskomihåg... och födelsedagsgratulation.

Efter lunch bar det av till Malmö, där denna fina lilla tös väntade, med finaste bodyn på.

 
Mamman hade fixat en superfin födelsedagspresent, biljetter till "Sound of music".

En sådan bra föreställning! Man kan ju nästan alla sånger. Historien hade jag delvis glömt bort, hade mest koncentrerat mig på den romantiska delen tidigare, inser jag. Storyn hade ett mycket större djup än så, där i andra världskrigets och nazismens skugga. Och vilken hjälte han var, kapten von Trapp!

Och Ava fick jag träffa i dagarna två.
Sådana toppendagar!

Och det där med presenter, det behöver jag absolut inte.... Jag har fått två fantastiska presenter, dyrbarare än något, i de två små fina barnbarnen som  kommit till världen, och som växer med en rasande fart, sedan senaste födelsedagen.

Negativt vid 64:
Hotmailskontot har blivit kapat. En idiot, ja, jag har inte ord för vad man ska kalla honom/den.... försökte få folk att tro att jag var strandsatt i Ukraina och behövde pengar. Naturligtvis ingen som tror på... hur dum får man vara.....? Allt på kontor är iaf borta... jag kan skicka meddelanden ( har förstås bytt lösenord) men får inga.
Idioten har lagt in två hundar som profilbild.
Tror att han fick mitt gamla lösenord... inget självklart sådant...genom att skicka meddelanden om att jag hade meddelanden som inte kunde levereras, om inte jag angav mitt lösenord.
Ett meddelande som kom från hotmail.. såg det ut som.

Misstänksam måste man vara, hela tiden, i den nya världen. Jag trordde att jag var det, men tydligen inte tillräckligt.

Numera nås jag via jobbmail  anna-lena.larsson@tranemo.se,  facebook-messenger eller annalena53@gmail.com.

Hotmailkontot har ju nästan bara varit ett reklamkonto. Jag kan leva utan det... men blir så förbannad på dessa idioter som bara förstör.

 64-årstanten har varit på buskis idag.
Något hon ogillar storligen.
Men så var det ju så att Micke, grannpojken, hade fått så bra kritik för sin roll i Soldat Bom. En föreställning spelades i Jönköping... vi kunde ju åka och kolla på honom....

Absolut gjorde han en bra prestation. Den enda gången jag skrattade, det var åt hans sätt att skämta...det mesta andra var bara plumpt. Störde mig en del, hur man framställde kvinnosyn...och även manssyn... i dessa #metoo-tider.

Nä,buskis är inget för mig.... men det finns ju många andra som tycks uppskatta det!

Petitesser, det där negativa.

Sexfyran ha ett bra liv och är innerligt tacksam för det!