Italien med sång

"Jag längtar till Italien, till Italiens vackra land, där små citroner växa, så gula invid strand."
Jag gillade den sången, när vi sjöng den i skolan.  Men lite osann är den, citroner växer allt en bra bit från stranden. Gula är de inte än, det blir de inte förrän om några månader.

Förresten så är det dåligt med stränder i stora delar av Italien. Bergen går ända ut till havet, där de kastar sig handlöst ut i det blå.

"Det var på Capri vi mötte varandra, jag minns det än som det vore igår". Den låten sjöng vi inte i skolan, men ändå är det en slinga ord och melodi som finns kvar i hjärnvindlingarna, sedan barndomen.

Jag har alltid föreställt mig Capri som en fantastisk vackerhetsplats. Mina förväntningar kom inte på skam.

Den sten och trappbelagda vandringsleden radade upp pärla efter pärla.

"En sjöman älskar havets våg"  Nja, det var inte mycket till vågor den dag som vi besökte Capri, ej heller någon av de andra dagarna, då vi befann oss längs Sorrentohalvöns branta kuststräckor.

Båtfolket,  framförallt de som tycktes mest båtbesuttna, tycktes iallafall älska Capri.

"Borgmästar Munthe, han red på sin Brunte...."  sjöng morfar för mig,

På Capri finns en svensk egendom, tillhörande svenska staten. Det var inte borgmästar Munthe som såg till att han vackra hus och fina trädgård, förstås med havsutsikt, fick fortsätta att vara svenskt, efter hans död. Det var läkaren Munthe, svensk livmedikus och drottningkurtisör som lät bygga det stora ljusa huset. Idag är det museum- och svenskt konsulat.

"Funcilo, funcilo". Den låten fick sitt namn efter den linbana som gick upp till  det som  var Vesivius  topp fram till det senaste utbrottet, 1944.
Nu är linbanan borta, och vulkanen har blivit 60 meter högre på sin högsta punkt, jämfört med  förra utbrottet.

Upp till högsta toppen  fick vårt vandringsgäng gå, tillsammans med vulkanguiden, vilken stod i ständig kontakt med mätstationer och vädersatelliter. Det är farligt att balansera på kanten,  men det är en riktig höjdare, det vill jag lova.

"Ovan regnbågen finns ett sagans land". För första gången i mitt liv så har jag, på väg till Vesuvius topp, befunnit mig ovan regnbågen. Fel i texten igen, det är inget sagoland, om man nu inte vill höra en saga om lavasten, vulkansand, markvärme och farliga gaser.

"Sol, vind och vatten är det bästa som jag vet". Sol och vatten fick vi njuta av under våra  vandringar.  Vind fick vi känna av några dagar. Ursprungstexten  lära ha varit "Sol, vin och vatten". Nu är det faktiskt betydligt godare med en öl efter timmar av vandring. Ett glas vin kan dock lätt slinka ner framåt kvällen.

"Fjäril vingad syns på Haga" . Inte bara där. Fjärilar stod till tjänst som goda pollinerare, även i södra Italien.

Härliga dagar med mycket motion, god mat och dryck, trevliga medresenärer, nya vyer och nya kunskaper blev det.
Att vara hemma igen, i vardagen, det känns också bra.
Men nästa års vandringsresa, den har jag redan börjat fundera på. Tänk om man till och med skulle slå till och unna sig två. Man får passa på medan man fortfarande orkar gå.

Uppdatering

Det händer inte mycket på bloggfronten.
Tråkigt att man lagt av sig på det här sättet.
En gång, i bloggeriets svärmeritid, så blev det inlägg nästan varje dag. Det kändes nog som ett  påhäng ibland, men oftast så fick man till lite tankar och åsikter.
Idag är bloggandet mest ett upprabblande av händelser.
Hoppas att det blir bättre med bloggandet, då pensionstiden kommer.

Eller, den är ju redan här., pensionstiden, alltså... bara jag som inte låter den ta över.

Ska förresten få min första "riktiga" pension i dagarna. 25% av allmänpensionen ska jag ta ut under det första året, nu när jag bara jobbar 65%. Blev rent förskräckt över hur liten den allmänna pensionen är. Anser att vi pensionärer borde göra som Greta.Strejka. För högre pensioner.
Dessutom borde alla som är 50 + organisera sig för högre pensioner.

Blir så jäkla förbannad när man tar bort värnskatten. De som tjänar orimligt mycket, det är de som ska ge tillbaka till samhället. 
Sen tycker jag att alla vinster - alltså sånt som folk vinner på lotteri, överstigande 1000 kr, borde beskattas. Ordentligt! Jag vet att det är beskattat innan vinsten utdelas, men jag tycker att det är helfel att det kan delas ut höga vinstsummor utan att man delar med sig till samhället! Sen behöver det inte gå till pensionärerna bara.... vården behöver också en massa tillskott. Hörde av en vän som varit inlagd på sjukhus några dagar, hur högbelastade man är på sjukhusen.
Inte konstigt att det är svårt att rekrytera till sjukskötersketjänster, tänker jag.

Sen behövs pengar till skolan, förstås. Fast ännu mer behövs det att vi lärare har rätt att säga ifrån utan att föräldrar anser att deras barn blir kränkta.

Önskar så att vi vanliga människor hade mer kraft och sammanhållning att säga ifrån!

Vad det gäller uppdatering så rasslar det på in i hösten. Barnbarnen tar en del tid. Kvalitetstid!
Skolan tar tre dagar i veckan. Även det njutbara dagar.
Líte läsning, dagliga promenader eller cykelturer, lite stickning, lite hushålls eller trädgårdsarbete. Minsta möjliga "göra ingenting"-tid.  Fast sova, det är en tillfredsställande tillvaro.

 Så ser vardagen ut för en pensionär som vägrar ta steget fullt ut.

I helgen hade vi några fina dagar, då vi tog med Konrad till kusinen Ava,  när hon fyllde två. Dagar som gav minnen för resten av livet. Hoppas att vi kan göra om resan, utan födelsedagfirande...

På onsdag åker vi till Italien för en ny, förhoppningsvis, härlig vandringsresa. Lite resfeber finns. Den drabbas jag alltid av.
Uppdatering av bloggen kommer nog inte förrän vi är hemma i Sverige igen.

Ledigt

Har absolut inte  vant mig vid ledig fredag ännu. Alltså ledig-ledig. För jag har inte haft någon. De tidigare lediga fredagarna har ägnats åt annat än åt ledighet.
Förhoppningsvis ska det samma gälla ett antal fredag framgent.
Att ledigheten är fylld med aktivitet.

Så man är ju inte lite knäpp när man vaknar och är lite orolig, Vad ska jag göra idag? Jag vet ju inte det... har inget planerat...En fredag morgon utan kontroll...

Man får inte vara sämre än att man fyller det "tomma" med något...

En långpromenad t.ex.
Lyssna på ett Sommarprogram.
En sju och halvkilometersrunda räcker gott till ett sommarprogram.
Emma Leijsnes sommarprat handlade om varför killars och tjejers skolresultat skiljer sig så mycket åt, generellt sett.
Ett synnerligen intressant prat för skolnörden. Speciellt som det blir allt mer tydligt, tjejerna lyckas bättre än killarna i allt. Sen finns det killar som når höga skolresultat också, men det är tjejer som har de allra högsta betygen.

Det är betydligt fler tjejer än killar som tar en universitets/högskoleexamen. Än råder mansvälde på näringslivets allra högsta poster, men på ledningsnivå nummer två, där är kvinnor i klar dominans.

Killar som inte lyckas med skolan,  inte lyckas komma in på gymnasiet tack vare ofullständiga betyg, de är de stora förlorarna. De får inget jobb, och det är svårt för dem att finna en tjej att bilda familj med.

Att ingå i ett kriminellt gäng, det kan då bli en bekräftelse för dessa killar...
Eller så blir de deprimerade och kanske t.o.m tar livet av sig.

Vem bär ansvaret? Skolan av idag är absolut ingen skola för alla.
Alla barn/unga, oberoende på bakgrund, förväntas nå samma ( förbannade) "mål" på samma tid. En omöjlighet, speciellt som 10 - 15 % av alla skolelever helt enkelt inte har intellektuella resurser för att nå dessa mål.

Skolans kravnivåer, samt att skolorna är så segregerade, skapar misslyckanden och utanförskap. Och stress hos tjejer....

Jag tycker att Tranemo kommuns ska strejka mot betyg och omdömen, och istället vara ett föredöme på hur man tar hand om sina elever på ett bra sätt.
Man gör det genom att ta bort alla teoretiska krav på skriftliga utvärderingar och analyser på praktiska ämnen.  Man ger bara betyg i på  högstadiet, och då utgår man från en helhetsbild på elev, hur man lyckas i olika ämnen utifrån förutsättningar och inte utifrån de förbannade kunskapskraven.
Eleverna kan bestämma vilka ämnen de vill satsa på, utifrån intresse och fallenhet.
Svenska måste alla jobba mycket med, framförallt läsa och tala.
Matte och engelska måste förstås alla ha, men det ska finnas ett val mellan två olika svårighetsgrader.
Samarbete med arbetslivet ska utvecklas, man ska veta vad som behövs för att få jobb på olika företag.

En vision, en utopi. Jo, jag vet. Jag vet samtidigt att min skoltanke är riktig. Utgå från dem vi är, tro på oss, och låt oss utveckla våra goda kvalitéer. Bekräfta. Stöd, skapa nya intressen, men tvinga inte. Mät inte alla med samma måttstock! Ställ större krav på de ( killar) som har resurser till goda skolresultat, ställ   individuella krav på barn som inte har sociala/intellektuella/ livs- förutsättningar. Ge alla en chans att få ett bra liv!

Dryga en och en halvtimmas tidig förmiddagspromenad, det är en energipåfyllning av bästa sort.
Fönster har blivit putsade, lingonsylt kokad, tvätt har blivit fixad, garderoben genomgången...
Kameran kom med, har varit lite si och så med et på sistone. Tänkte att jag kanske inte tyckte att det var kul att fota. längre... men det är det ju, absolut.
Hela hösten är fin fototid!

Till och med fröfyllda skräppor kan vara fina.

Mina fina nya kläder kom idag. 
Två klänningar, två långkoftor.
Dyrt, javisst, men roligt att kosta på sig något annorlunda.

Var på klädvisning hos en bekant till Johanna i tisdags. House of Lola heter klädmärket som har de mest bekväma och snygga kläder man kan tänka.
Roligt att hitta kläder som passar storvuxen, äldre kvinna! Detta trots att de andra klädvisningsbesökarna var betydligt mindre och betydligt yngre än mig.

Och jag som tänkte ha köpstopp vad det gäller kläder!

Funkar inte på mig, tyvärr.

Bättre att köpa bra kvalitet och icke-mode, än att köpa slit och släng-kläder. Fast det har jag inte gjort på länge förstås. ( Om man undantar de helt onödiga besöken på Primark)

Hoppas och tror att "trasmodet" för unga håller på att försvinna. Det sjukaste mode jag träffat på, att betala för kläder som är trasiga.

Second hand är superbra däremot. Tror att jag skulle ha svårt att köpa något... mest för att det inte finns så mycket för stora tanter.
Var däremot på ett "barnloppis" i Malmö för två veckor sedan. Köpte superfina kläder och leksaker till de tre barnbarnen, riktigt billigt.
Tänker att det kunde vara något för vår kommun också, varför inte ett "barnloppis" i Limmared några gånger per år. Alla som vill får komma och sälja, kostar inget att sälja, men är en vinst för både  familjer och för miljö.

Kan absolut skicka tanken till Bodil på Glasets hus. Det är en driftig tjej!

Fint väder ute, trots hot om regn. Får ta en liten sväng till och njuta av den sista sensommarkänslan.

Se där, det  gick ju bra att fylla en ledig fredag!