onsdag 30 november 2022

Skillnad

Upptäckte de här vackra "frostblommorna" på bilrutan i morse.  Förstår inte hur det kan bli så, men det är så stor skillnad på vilka konstverk frosten framställer. Ibland är det bara en  helt vit "fönster-pannå", andra gånger så blir det utsökta⁸ figurer.

Nu skulle jag inte ta den här bilen till gymmet, jag skulle använda den som stod i garaget.  En viss skillnad på temperatur, kallgarage till trots.



Skillnad är det verkligen på kvalitet, blommor emellan. Köpte den här amaryllisen för några veckor sedan, i en bättre blomsteraffär. Tre gånger så dyr som i ICA-affären. Sen har man sällan så här vackra varianter av amaryllis i ICA-butiken.

Mer än tio klockor är på gång att slå ut. Dessutom är stängeln ganska kort. Ingen risk att tung "blomkrona" ställer till det så att hela växten välter.


De  här tre lökarna är inhandlade på ICA. Skillnad på antal klockor och på höjd.  De kan nog bli vackra de också. Ser ut som om de slår ut sina klockor inom någon vecka.


Något som det är stor skillnad på, det är olika sorters mjöl.  Brukar köpa ett vetemjöl, odlat och malet på västgötaslätten. Finns bara i specialbutiker, sådana som säljer närproducerade och småskaligt producerade  matvaror. "Åker och äng"  heter märket.

Bakade lussekatter på förmiddagen. Otrolig skillnad att använda det mjölet, jämfört med det man köper på ICA..och Tempo.  
Inte det minsta kladd, bara att rulla ut längder till lussekatterna.
Bullarna har blivit avsmakade i eftermiddag.  Klart godkända.


Använde samma mjöl till pepparkaksdegen som var med på gårdagens "mormors/morfarstisdag" .  Hur lätt som helst att baka ut riktigt fina kakor.

En viss skillnad på intresse och uthållighet märktes mellan den som nyss fyllde fyra och den som blir sex om två månader.
KP bakade en degklutt. Sen ville han äta och göra "snöboll" med den deg som var kvar.

( Plåstret i pannan har han för att han inte kan låta bli att pilla på ett sår som han fick för någon vecka sedan. )


Konrad höll ut tills dess all deg var utbakad. Och skötte sitt bakande med bravur.

Pepparkakor är gott! En stor kakburk fylldes med välsmakande kakor. Den var ordentligt "nallad" på framåt kvällen. 
Har en halv sats deg kvar i kylskåpet. Gissar att jag får ta med den nästa tisdag. Få se om jag gör en liten deg för egen del också. Med samma slags mjöl, men efter ett lite lyxigare recept( med grädde). Intressant att se om det blir någon skillnad på smak.



söndag 27 november 2022

Födelsedag och promenad

 


Igår firade vi Karl-Petter. Bra att ha en egen grillplats. Speciellt som vi alla tycker att utomhus grillad korv eller hamburgare, är den bästa firarmaten. 


Fyra ljus i tårtan. Den rosafärgade tårtan med bär på, smakade väldigt bra, tyckte jubilaren.  Mormor hade fixat bottnar och mellanlägg. Rulltårtsbottnar. Blev riktigt bra, då jag hittade en "nytt "recept. 3 ägg, 2 dl strösocker, 2 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver och en halv dl mjölk. Har aldrig haft mjölk i rulltårta tidigare, men det blev en betydligt fastare tårtbotten än vad det brukar.


När man är fyra, så befinner man sig i gränstrakterna mellan att sova middag eller inte. "Inte" var det förstås denna dag. ( Är oftast det numera)  När lördagsgodiset kom fram, och vi skulle åka hemåt en stund efter sju, så var det gott att inta viloläge framför tvn. Fullt upp hade det ju varit hela dagen, men Ava på besök och så en massa paket, förstås.


Idag fick det bli långpromenad för mormor, hon som har ätit alldeles för mycket ... och onyttigt... under senaste veckan. Samt rört sig för lite...

Gick förbi svägerskans och svågerns hus ( makens barndomshem... han har flyttat en kilometer "hemifrån" han... ) och den här otroligt vackra adventstinstallationen,  Måste bara ta en bild, och så var promenad-fotandet igång.


Konstaterade att kreaturen fortfarande fick hålla till utomhus.  Är väl ganska ok, då det är plusgrader. De får förstås hö/ensilage att äta.


Nästa två hus ligger närmare en kilometer bort, utmed byvägen. Där hade man också gjort adventsfint. Så snyggt, tycker jag! 


Här ska kreaturen flytta  in, bara det blir klart, Ingen elvärme, eller ens täta väggar. men tak över huvudet ska de få.  Så här tycks de nya djurstallen se ut. Man behöver ingen ladugård, när man bara har köttdjur.


Vek av från byvägen, efter en lång nedförsbacke. 
 Uppför bar det igen, och här är Toråsen.  Är byggd som jaktstuga. Har aldrig sett någon rök komma ur skorstenen.


Ett ordentligt bygge. Bör vara en av traktens största myrstackar. Myrstackarna, de har gått inomhus.


Ytterligare någon kilometer, på skogsväg. Görans dammar, som panoramabild.


Görans jaktstuga ligger nästgårds. Med extra-bygge. Ett älgtorn.


Och kolla! En skylt på den riktiga skyltsöndagen. 

Tänk, förr ( 40 år tillbaka ungefär) fanns det skyltsöndag även i Grimsås. Då fanns där så många olika affärer, serviceställen och företag, så att det blev en ordentligt tipsrunda, då man skulle kolla alla fönster. Dessutom var det alltid kallt och snö.  Idag har man ordnat en liten marknad på torget och så är det musikgudstjänst i kyrkan. Hade gärna besökt gudstjänsten... men tiden har inte  räckt till för det.


Fina torpet, kallat  "allmänningen". Obebott. 
Skulle gärna bo där på sommaren! 
Vet att ägarna hyrt ut det som sommarbostad vissa år, men det var ett tag sedan.


Vek av från skogsvägen och tog den, av hästhovar, väl upptrampade stigen till det gamla soldattorpet. där enbart ladugården finns kvar. ( Vilken jag visat otaliga gånger ur oliks perspektiv)
Ytterligare en skyltsöndagsskylt.

Så gott att snön försvann nästan direkt! Jag njuter verkligen av att såväl skogsvägar som stigar är tillgängliga.


Så gott det doftar!  Det doftar häst!
Såg dock inte till någon kuse vid Sannelund. Sannolikt var en eller att par av hästarna tillsammans med en duktiga ryttarinnan på tävling. 


Ytterligare en bit byväg, innan jag kommer till landsvägen och  passerar förbi tre av de fyra husen som hör till Flathult.

Om femhundra meter, så är jag hemma. 

7,5 km på drygt 90 minuter.  Bra marscherat av tanten! 

I eftermiddag så har jag ägnat mig åt Black Week -erbjudanden.  Gjort både fotobok och familjekalendrar - tre av varje--.. samt en vanlig kalender. Det gäller att utnyttja erbjudandena. Åttahundra kronor sparande... och nästan fyrkantiga ögon.

Passade på att beställa julklappar också. Blev kanske lite billigare. Tror att Lego Brandstation var nedsatt med några tior. Men här var det inte fråga  om att spara pengar, utan bara gott att ha handlat de "stora" julklapparna till barnbarnen. 

Effektivitet... det gillar jag!






fredag 25 november 2022

Ava-besök och födelsedag

 


I måndags eftermiddagen dök de upp, Karin och Ava.  
Kan nog vara så att det är ett helt år sedan, som de var  här senast. Träffas gör vi ändå nästan varje månad. Några gånger per år, så brukar hela malmöfamiljen åka till Ulås, till Johannas familj. Då ses vi där. Ett par- tre gånger per sommar träffas vi i Halmstad. Och vi åker gärna ner och hälsar på i Malmö, blir nog fyra-fem gånger per år.   Tiden går ju så fort, så man hinner inte sakna varann så mycket, mellan gångerna vi ses. Var och en har ju sitt, och det allra viktigaste det är att de nära och kära mår bra och trivs med sin tillvaro.

- Mormor och morfar blir nog allra gladast av att jag kommer, hade Ava sagt i bilen. -Men det tycker nog att det är trevligt att du också är med, mamma. Kan ligga en hel del i det. Samtidigt som det är jätteroligt att få ha Karin i huset några dagar också......


I tisdags jobbade Karin. Ava åkte med oss till Ulås. Det var en riktigt härlig dag, där snön fortfarande låg kvar och då solen sken . 


Känn lugnet. Tre barn, som alla är helt inne i legobyggandet. Gott när de är så stora, att det kan bli lugna stunder ibland. 


En lässtund, kusiner emellan är inte helt fel.


Onsdagen spenderade vi till största delen hemmavid. Karin jobbade, Ava störde henne ibland, men det funkade ganska bra. Lite snö fanns det kvar, lagom till en liten snögubbe.

Inte speciellt vacker. Men tanken var god.

Idag, två dagar efter tillblivelsen, så finns det vare sig snö eller gubbe kvar. Kan inte förneka att jag tycker att det är så gott att det är barmark igen.


Herrn i huset vill ha ( måste ha) fika varje förmiddag. Visst kan man ta en macka till kaffet, men oftast brukar det finnas något i kakväg. Allra vanligast är att jag bakar en mjuk pepparkaka. Den håller sig en hel vecka, utan att smaka "gammalt".  Nu fick Ava smak på mjuk pepparkaka. Den som stått några dagar, den gick åt i ett nafs, och jag föreslog att vi skulle baka en ny tillsammans. 

Min dotterdotter beter sig precis som jag, vill gärna provsmaka. Äggsmet är gott. Ett litet aber tillstötte dock. När hon lagt i en tesked ingefära i smeten, så åkte skeden upp i munnen igen. Efter det ville hon inte vara med och baka mer. Men pepparkakan, den var uppäten, då Karin och Ava åkte vidare idag på morgonen. Mjuk pepparkaka passar tydligen lika bra till frukost och kvällsmat, som till fika.


Igår fyllde mormodern år. 69! Otroligt vad man är gammal... iallafall jämfört vad man (oftast) känner sej.

Blev uppvaktad av en finklädd tös, innan det var dags att  åka iväg till några timmars jobb i skolan. 
Eftermiddagen tillbringade vi förstås i hop, bl.a. med fika på Glasets hus i Limmared, och besök på Återbruk i samma samhälle

I morse åkte mor och dotter vidare till moster och kusiner. De är alltid lediga på fredagar. Fick just härliga bilder på de tre barnen via Whatsup.

För egen del blev det åttio härliga , välbehövliga minuter på gymmet, en och halv härlig utetimme, då jag och maken hjälptes åt att sätta upp snöstakar på byvägen, under förmiddagen. Lunch åt vi på Höganloft i Hestra. Vi handlade lite i "lagomstora" trevliga Tempo-affären och i eftermiddag har jag bakat tårtbottnar till den t årta som Karl-Petter ska ha på sin fyraårs-dag i morgon. Han får vara med och designa  den själv, utifrån de önskemål han har framfört: En röd tårta med hallon och blåbär och choklad....

Och så blev det en mjuk pepparkaka, till Ava.

Säsongens sista quiz, på Glasets hus, väntar om en stund.. Målet är att vara topp tre. Brukar lyckas... få se hur det blir i kväll.

Imorgon väntar heldag med fyra-årsfirande. Hela vår lilla familjen är samlad, utom  Avas pappa, som befinner sig i Stockholm och fixar med Idol-finalen

Uppdatering gjord.  Som jag tidigare skrivit... jag förstår inte hur så många av er hinner med att blogga, med såväl ord som bild, varje dag. Jag hinner inte det.... eller också handlar det bara om prioritering..


måndag 21 november 2022

Bra!

 

  

En massa negativitet igår... Får moderera det med lite mer positiv inställning.

Vackert är det ju med snön. Speciellt som vi inte drabbats av några kopiösa mängder. Extra vackert...och ovanligt... med snöspegling i öppet vatten. Tog bilden genom bilrutan...fick inte till balansen riktigt som jag ville... men jag ville ju inte stå still och stoppa upp ev. trafik över Jälmån längre än vad jag behövde.

Åkte till Tranemo på förmiddagen. BRA väglag.  Hade tagit tid för att det skulle vara moddigt, men det var det inte.

Hade tid för årskontroll på vårdcentralen. Allt var BRA! Fick blodtrycksmedicin för ett år framåt, utskrivet.
Frågade, då jag betalade de billiga 100 kronorna i receptionen, om man tänkte ha mer drop-in-tid för säsonginfluensavaccin. Missade de tillfällen som gavs förrförra veckan. 
Den sprutan kunde jag få direkt. Bara att vänta fem minuter, efter det att det fem minuter långa läkarbesöket var klart, så var även vaccinationen klar.

Så BRA!
Gillar verkligen vår vårdcentral, Tranehälsan. Personligt och serviceminded!


En sväng till ICA, och sedan hem för det dagliga "måstet", promenaden.
Så BRA att det fanns en bred mittremsa att ta sig fram på, då spåren på sina ställen var isiga och hala.



Och så BRA det kändes att få se blå himmel, även det vara var delar det himmelsblå som syntes.

Karin och Ava på väg till oss. Tror att det var ett år sedan vi sågs här senast. Det har blivit så att de brukar åka norrut, under november. Under de senaste åren just denna vecka, då både jag och Karl-Petter fyller år.
Karin kan jobba från oss under några av dagarna, så det handlar bara om ett par ledighetsdagar.

Väglaget har inte varit speciellt bra för dem. Man körde över Hässleholm för att lämna hunden hos svärföräldrarna. Det tog dubbelt så lång tid mot vad det brukar göra, att köra mellan Malmö och Hässleholm, skrev Karin.

Väglaget mellan Hässleholm och Markaryd var lika dåligt, medan E4an var ok. 

Fick en bild från sent lunchstopp i Värnamo. 

De bör vara här inom en halvtimme . Ska bli så roligt att ha dem här ända tills på fredag morgon.

I morgon åker Ava med oss till kusinerna på "mormorstisdag". Kul tycker killarna! Och Karin får jobba i lugn och ro i sitt gamla hem.

Karin och Ava åker till Värnamo(Ulås) på fredag.  Vi åker dit på lördag ,är det tänkt, och firar Karl-Petter på hans fyraårsdag.

Ett BRA som inte handlar om det lilla ich nära, vill jag framföra.

Så BRA att Iran inte blev uteslutet från fotbolls-VM. Nu kunde man synligt protestera mot den egna regimen, bl.a. genom att inte sjunga med i nationalsången. Bästa protesten, från det egna folket.
Skulle ha varit bra om man hanterat det stora, krigiska landet i öster på samma sätt och även låtit de idrottsmännen få delta i mästerskap.  
Kollektiva bestraffningar är inget för mej!

6-1 till England. BRA! Och BRA att Iran åtminstone fått ett mål...

söndag 20 november 2022

Nej!

 


Nej! Jag vill inte ha snö. I allafall inte före Lucia. Helst inte alls.

Men nu finns det en sak som är riktigt rättvist, och det är att man inte kan påverka vädret. Ingen, hur mycket pengar eller inflytande man har, kan rå på vädrets makter.

Kände inte alls för den dagliga promenaden, men tog mig i kragen och tvingade mig ut. Även maken iklädde sig vinterkläder och gick med. 

Det var riktigt ordentligt halt på byvägen. Och det syntes att det även varit problem för bilarna. De hade spårat långt ut på kanterna, för att undvika de redan isiga spåren. 

Vi fick gå ännu längre ut på kanterna ..eller i mitten. Bestämde oss för att gå en bit på en mindre åtkörd skogsväg.

Det blev ändå ingen långpromenad... Bara  tre km. Vände när vi kom fram till den lilla smala bron, som går över en bäck vid skjutbanan. 

Och samma väg hem igen...

Förstår att det finns de som haft mycket mer besvär med snön, än vad vi har med våra ynka centimeter....


Det har blivit flera känslor med NEJ, de senaste dagarna.

NEJ! Inget vettigt resultat av klimatmötet i Egypten. 

NEJ!  Ett land som hindrar och sätter press på Sverige, för att tillåta ett medlemskap i Nato, fäller bomber över Syrien. Vilket j-a land! 

NEJ!  Säger jag ju egentligen till NATO-medlemskap... men blir ändå förb-d å NATO-vännernas vägnar 

NEJ!  Säger jag definitivt till att Sverige ska skicka vapen för 3 miljarder till Ukraina. Anser inte att vi ska bidra ned något annat än humanitärt bistånd i något krig.Tre miljarder är massor av pengar. Tänk vilken nytta de skulle kunna gjort som bistånd till länder där det varken finns mat eller rent vatten.

NEJ., slutligen... för nu får det vara nog med negationer... till VM i extremt odemokratiska Qatar... 

Frustrerad! Minst sagt. 

Men inget att göra åt! Får glömma eländet och se en deckare på tv i stället!

lördag 19 november 2022

Ojdå!

 Ojdå! Där gick nästan en hel vecka, utan ett enda inlägg.  Brukar nog bli så under den här årstiden. Det blir inte många bilder tagna, och de få foton man tar, de är lika novembertråkiga som årstiden i sej, så det är inte mycket att bygga ett inlägg kring.

Lite uppdatering ska jag väl ändå få till:


Mormors/morfarstisdag. 

Sparsamt med utelek, så här års. Men lite fotbolls-kickade blev det... och så hittade killarna frisbeen och vips hade den hamnat på garagetaket.

Den får pappan ta ner, tyckte jag. 
Morfar tyckte annorlunda. 
Jag höll andan i flera minuter, men som tur var kunde jag pusta ut så småningom. Och det var efter det att inte bara frisbeen  var på marknivå igen.


Bättre att cykla i varma, goa sadelkammaren. Men trehjuling... det har Konrad allt vuxit ifrån. Han satt på pakethållaren och trampade....


I onsdags var det PRO-möte.  Tranemo kommun har två "kommunpoliser". Sven och Erica.  Någon polisstation har inte funnits i kommunen på "isch" tjugo år.  Numera hör vi till Ulricehamns polisdistrikt. Funkar nog rätt bra tror jag.... man har ju, som tur är, inte så mycket att göra med en myndigheten.

Att det varit elva  bostadsinbrott i vår kommun, på ca 12 000 invånare, under de senaste året, informerade våra kommunpoliser om. Risken att bli överfallen, väskryckt, rånad är lika med noll. Bilinbrott är heller inte vanliga, men då och då passerar utländska ligor och plockar delar från vissa bilmärken. Liksom att turnerande ligor gör inbrott i garage och förråd för att stjäla dyrbara verktyg, maskiner mm.  Nätbrott, de är däremot ett ständigt hot. Det gäller att inte lämna ut kontonummer och koder. Och vara försiktig med att klicka på obekanta länkar på dator och mobil. 

Ingen direkt ny info, men sakligt framförd, ed en personlig touch.
Efter informationen var det underhållning av ett gäng pensionärer från Smålandsstenar. De äldre uppskattade dem...och det är ju alltid kul. 
Ganska trevligt med PRO-möte, dock. Man träffar bekanta från tiden i Dalstorp bl.a. Alltid kul att byta några ord....


Kallare och kallare har det blivit under veckan. I torsdags ville inte ens katterna gå ut.

För egen del så blev det heldagsjobb. Först några timmars vikariat och sedan de sedvanliga musiklektionerna. Luciaträningen är igång. Eleverna i 5-6an är taggade, men lite svagsjungande. Ska förstärka med ett antal från åk 4, så ska det nog bli bra.


Gick bara in och bytte skor, då jag kom hem. Sen tog jag den dagliga promenaden. De stackars kreaturen var fortfarande utomhus. Blir utfodrade förstås. Gräset finns det ingen näring kvar i. Men jag tycker synd om dem som måste vara ute hela långa, mörka, kalla nätterna.  

Antagligen har kreatur ingen tidsuppfattning.... 


Gårdagens längre runda gick på välbekanta vägar, men åt omvänt håll, mot vad jag brukar gå. 

Det blir annorlunda vyer, när man vänder på sig.


Den välgjorda stenmuren från en annan tid, den har jag inte noterat tidigare. Fast jag gått förbi... kanske hundra gånger. Från andra hållet. Inte dumt att se saker och ting från ett annat perspektiv ibland....


Lunch åt vi på kommunens enda thai-restaurang, i Tranemo. Gott!
Oftast är det maken som handlar, men igår blev det ICA.besök, även för mig. Man har byggt om i kvantum-butiken. Visst är det läckert med frukt i dubbel upplaga?

På kvällen var det dags för den årliga "tjejträffen", för "tjejerna" i byn. Tjejer och tjejer... den yngsta är 50, den näst yngsta 60, den äldsta 77.  Numera finns det ett antal kvinnor som är mer tjejer än tanter i vår by, men de har aldrig kommit med i gemenskapen. Det räcker med tolv gammel-tjejer. Efter några glas vin, så fyller de rösterna mer än väl rummet. Trevligt att ses. En ledsenhet finns dock kvar hos mej efter kvällen.... handlar om en snart tjugo år gammal "oförrätt". Varför kan man bara inte glömma.....?


Det blev en längre runda idag på förmiddagen också. Maken gick med och takten vi höll var ganska så hög, kändes det. Fem och en halv km på varierat underlag, på dryga timman, 

Kom dock att tänka på ett inslag i ett nyhetsprogram för någon vecka sedan. Det handlade om motion, och att det räcker att gå sextusen steg per dag, för att man ska få sig dagliga dos. -Hur snabbt ska man gå? undrade reportern. -Ungefär 7 km/h, blev svaret. Så snabbt tro jag inte jag klarar av att gå.... ja, om det inte är på ett löpband då... 

Ojdå, nu ligger det ett vitt lager över byvägen, tio meter från huset.  Snö har lagt sig på locket till postlådan, på staketets ovansida och på plattorna som går fram till ingången till huset. Gräsmattan är täckt här och där. Gissar att vi vaknar till en vit värld i morgon. 

För en vecka sedan var det nästan sommartemperaturer, + 13 grader flera dagar i följd. Oj, så snabbt det blev vinter.




söndag 13 november 2022

Jodå!

 

 

Jodå, det blev ett par varma, täta och härliga vantar från Julles. Ett par med mönster i vitt och grått. 

Jag är så glad för mina nya vantar, inhandlade av glada Ilona. Det är klart att man ska köpa det man verkligen vill ha. Pratade lite om pris med Ilona. Alla har inte råd att köpa av hennes vackra alster. Samtidigt så blir det inte mycket betalt per tidsenhet för det jobb som hon lägger ner.

Nu gäller det bara att hålla reda på vantarna. Får sätta fast dem med stora säkerhetsnålar i varmaste vinterjackan... Eller med sådana där band som man trär genom ärmarna på småbarn.


En sak som jag bestämt mig för, innan jag åkte iväg till julmarknaden på Stora Segerstad, det var att inhandla en bricka av Annika.

Hennes instagramkonto _katastroke_ har jag följt länge.  Annika har visat upp sina alster på nätet, men det har inte blivit av att beställa. Nu kunde också jag träffa tjejen som aldrig ger upp, och få framföra min beundran för henne och hennes familj. 

Annika bodde i med sin stora familj i USA, då hon drabbades av en kraftig stroke.   Här kan ni läsa om hennes väg tillbaka till livet. https://katastroke.com/om-mig/

Köpte brickan som står på bordet, och som har de färgglada husmotiven.

Är så glad för brickan. Hoppas kunna använda den som tårtbricka inom några veckor.


Inte för att det var något julmarknadsväder, men det gjorde inte så mycket. Numera är man van vid julpynt i mildväder. 

Segerstads julmarknad är riktigt bra. Det finns en bra matmarknad och så finns det  hantverkare som säljer kvalitetsgrejer. 

Matkassarna blev snabbt fyllda. Rökt lax från Tiraholm, ost från Vrigstad, Bäckahästens bröd, brända mandlar från Brotschs  tillverkning, äpplen från Rudenstams.

Fika blev det förstås, med hembakat fikabröd eller gröt och skinkmacka, i naturbruksgymnasiets matsal.  Sju stycken var vi runt bordet, Johannas familj samt C-Es syster gjorde oss sällskap. Två killar blev lite för pigga efter en stund, och då var det dags att bära tunga och många kassar till bilarna och åka hemåt.

Jodå, vi hann med bio i kväll också. "Där kräftorna sjunger". Superbra. Över förväntan, med tanke på att man ofta blir besviken då man läst boken, innan man ser filmen.

Och jodå, jag hann med en halvtimmes promenad på förmiddagen också. 

En bättre söndag, definitivt!

lördag 12 november 2022

På nära håll

 Man behöver inte åka långväga, för att få fina upplevelser. Det finns mycket på nära håll.. Och med "nära håll" så menar jag en bilfärd på högst en halv timme. 


Igår gjorde vi fyra "unga" pensionärdamer en utflykt till Ulricehamn. Oftast brukar vi, på våra månatliga utflykter, ta en runda på en vandringsled och sen leta upp ett närbeläget fikaställe. Den här gången tog vi en halvmilsrunda längs sjön (Åsunden) och bland både ny och gammal bebyggelse.

Vi konstaterade att fem kilometer känns MYCKET kortare när man går i stan, och då man upptäcker saker hela tiden, jämfört med en vandring på skogsvägar.


Det blev ett backpass också. Ulricehamn är en stad med branta backar upp från sjön.Trots gråväder och ordentliga vindbyar, så kunde man absolut njuta av utsikten.


Anrika Gunnars konditori hägrade efter promenaden. Väninnorna valde alla Budapestbakelse. Jag kunde inte motstå favoritbakverket Pariservåffla. Samt en god liten schackruta, vars smak talade om att den var bakad på äkta smör.


Dagens knappa halvtimmesresa gick till Gislaved. Den eminenta symfoniorkester bjöd på "A night at the opera", en konsert med Queenlåtar.

Otroligt att lilla Gislaved kan bjuda på en sådan fantastisk musikupplevelse!

Symfoniorkester, kompgrupp( piano, elgitarr, trumma, bas), kör och gästartister Magnus Bäcklund (Fame) och Carolina Sandberg( Göteborgsoperan) fanns på scenen.


Tyvärr är en del videosnuttar som jag tog för stora för att ladda upp.

Höjdpunkterna var absolut "Bohemian Rhapsody" och "Barcelona ". Wow, säger jag bara...Bättre underhållning av förstklassiga musikstycken är svårt att få.


Dirigentens fotarbete under de svängiga låtarna, det var också underhållande.

Fullsatt i konserthuset, förstås.  Har ..dumt nog...aldrig besökt en klassisk konsert, framförd av symfoniorkester. Har enbart lockats av de konserter som bjuder på mera rockiga toner. Borde se till att gå på en föreställning med klassisk inriktning också. Tror att den kan vara riktigt bra.

Vi bestämde oss för att hämta med en sallad från pizzeria Stella i Tranemo, på hemvägen. Varvid vägen hemåt gick via riksväg 27 istället för 26.

När vi kommit någon kilometer in på vägen mot Tranemo, möttes vi av blinkande blåljus.  Funderade på att vända, men hörde då på lokalradion att det skulle gå att passera förbi olycksplatsen. Vad det var för olycka, det framgick inte. Kollade på Trafikinformationen på nätet, och såg att det var en viltolycka.

Efter några minuter kunde vi passera en bil med intryckt och krossad vindruta. En person bars in i en ambulans . Hundra meter längre bort låg den förolyckade älgen. En "pinnatjur", enligt maken.

Det gick sakta på vägen mot Tranemo. Bara några enstaka bilförare körde om i fart. Annars ringlade sig den långa bilkaravanen framåt i långsamt fart. Det var inte bara vi som tänkte att älgar, de kan dölja sig på nära håll, längs de oskyddade vägarna.