"Man fick hämta två extra bord till församlingshemmet i Dalstorp, då PRODalstorp-Grimsås bjöd in till adventsmys.Kantor Kalle Gollnik skapade julstämning genom att framföra advents och julmusik till eget pianoackompanjemang.
Hundra personer hade anmält sig till evenemanget. Dessutom fanns det en kö på ett tiotal personer, som tyvärr inte kunde beredas plats.
Kalle Gollnik är välkänd och mycket uppskattad, av traktens invånare. Kalle berättade att han var kantor i det dåvarande Daltorps pastorats kyrkor under tolv år.Numera tjänstgör han i Svenljunga.
Kalle bjöd på skönsång med sirligt pianoackompanjemang, där många kända och okända advents och julsånger framfördes. Avslutningsvis sjöng och spelade Kalle “Oh, helga natt”.
En stor del av styrelsen hade ägnat förmiddagen till att göra landgångar med julkaraktär. Dessa dukades fram tillsammans med julmust, efter den fyrtiofem minuter långa underhållningen. Kaffe och pepparkaka avslutade måltiden.
Ordföranden Margareta Franzén tackade för året som gått och önskade alla god jul och på återseende nästa år.
När man efter den sedvanliga lottdragning gick ut i den sena novembereftermiddagen igen, kunde man erfara en äkta adventskänsla. Lätt snö hade fallit och förvandlat landskapet till ett riktigt julkort."
När man är sekreterare i PRO, så ingår det i "tjänsten" att skriva ett referat från de olika aktiviteterna och skicka in till lokaltidningarna. Finns tre stycken, Borås Tidning, Ulricehamns Tidning och gratistidningen STT. Svenljung-Tranemo-Tidning.
Detta skrev jag efter dagens begivenhet. Egentligen hade velat skriva något annat... men det är klart... det passar sig inte att jag skriver utifrån min personliga "erfarenheter".
Men så här hade det blivit...
Största delen av styrelsen, samt ett antal av deras "respektive" träffades strax efter att solen gått upp, för att utföra dagens arbete. Det är mycket som ska till när hundra personer, ska beredas plats och utspisas med var sin landgång.
Dessutom ska det dukas. Inte bara det att glas och bestick, koppar och fat ska ställas fram på borden. De flesta borden ska också ställas på plats. Och stolar... och dukar.. och ljus... och lite grönt...servetter..
Borden som fanns i församlingshemmet räckte inte till. Vaktmästaren kom med två bord som hörde hemma i Grimsås.
Förresten räckte inte platserna till för alla som ville komma heller. Hundra var maxantalet. Sen var det fullt. Ett tiotal stod på kö. Några blev inringda när det kom avbokningar på morgonen.
"Dukningsgruppen", till stor del bestående av herrar, enledigades. Man kan inte vara för många när man ska fixa landgångar.
Sex kvinnor fanns kvar. Berit arbetsledde oss. Ägg skalades och skivades, osten förvandlades till skivor, leverpastej likaså. Grönsaker av olika slag delades och brödet smörades. Landgångar framställdes på löpande band, lades på fuktiga handdukar i brödlådor och ställdes på kyla i Berits bil.
Margareta körde i skytteltrafik till ICA, för visst hade det köpts in för lite av det mesta. Glögg blev också inköpt, lika bra att gå all in.
PRO-medlemmarna började strömma in vid tjugo i två. Femtio minuter före aviserad starttid. Anser det vara lite respektlöst gentemot arrangörerna att komma så tidigt!
Ska vi skriva att vi öppnar tidigast en halvtimme före utsatt tid, fortsättningsvis?
Berit fixade kaffe, några av oss serverade glögg, pepparkakor skulle läggas upp på fat .. ja, det sista var väl lätt gjort...
Kalle har varit kantor i traktens kyrkor i tolv år. Numera jobbar han i en annan del av det stora pastoratet. Men han är populär bland många äldre, så det var väl därför det kom så många...
Han sjunger jättebra och spelar ännu bättre. Det blev ett antal kända julsånger, några mindre kända. Jag saknade dock att vi inte gavs tillfälle att sjunga med i några av sångerna. Dessutom hade jag önskat lite variation på kompet. Helt enkelt lite ös!
Och så klädseln! Lite nochigt att komma i jeans och T-shirt, då den gamla fancluben var samlad.
Fyrtiofem minuter underhöll han. Till ett pris av 3500 kr.
C-E, Bosse och jag hade plockat in landgångarna från bilen under underhållningen gång. Det var ju -7 grader utomhus. För kalla att servera direkt.
Det var många som hjälpte till då de stora mackorna skulle läggas upp på tallrik och bäras in till de som satt vid borden och väntade på mat. Den proceduren gick snabbt och lätt.
MEN... det fattades två landgångar. Hur det gått till, det har vi ingen aning om, men två obokade hade lyckats smyga sig in. En av dem kan vara självaste ordföranden... hon trodde att hon var direktanmäld
Nu var det ingen skada skedd. Det fanns både bröd och en hel del pålägg kvar, så Berit och jag bredde oss var sin macka och delade på en julmust
Att diska med en snabbdiskande maskin, det är en fröjd. Så disken och bortplockning av överflödiga bord och stolar, det gick ganska snabbt.
Vid femtiden var vi klara, efter en åtta timmar lång arbetsdag. Visst är det roligt att våra evenemang är uppskattade. Och jag tycker att det är kul, med både förberedelse och efterarbete. Är glad och tacksam att jag orkar
Det var gott att komma ut i den friska luften efter många timmar inomhus. Otroligt vackert var det, med ljus som reflekterades i den nyfallna snön.
Några lotter hann vi inte köpa. Så jag/vi gick lottlösa hem. Men en trevlig samvaro, det hade vi hela dagen. Det är mycket värt
NÄ, det är allt tur att det går att skriva lite kortare och mer neutralt....Inser att det inte är sådant här man vill läsa i tidningen....ELLER det kanske det är...