Denna fina höst!

 

Fantastiska höstdagar. En rolig jobbdag på torsdagen. Absolut bästa dagen. Innehållsmässigt! Hann lite promenad efter styrelsemöte i PRO. Snacka om kontraster i vardagen. Och vackra vyer längs seneftermiddagsrundan.

Fredag, det är gym-dagen. Två av bästa väninnorna har också förlagt någon timmes träning till fredagsmorgonen.

Föreslog maken en moss-promenad, efter fika med kanelbulle. Tycker egentligen att temadagar är helfånigt. Kanelbulledagen speciellt. Finns ju ingen anledning... som det gör med fettisdag...

Men inget annat fikabröd fanns, så då fick det bli var sin tinad kanelbulle. Näppeligen någon kulinarisk läckerheter. I morgon ska jag baka äppelkaka. Det är godare! Mycket godare!

"Naturreservatet " på Grimsås Mosse, på den ännu inte ödelagda delen, har blivit en succé. Så många ortsbor, och folk från närområdet, som går längs vandringsleden som miljöaktivisterna gjorde i ordning i somras.

Så vackert att vandra där.

Förut fanns det ingen runda att gå, utan man fick gå fram och tillbaka.

Jag vet inte vem som iordningställt en dryg km stig och spång på mossen, men nu finns där en runda. Så fint! Och stort tack till fixarna. Antagligen några samhällsbor. Aktivisterna finns ju inte kvar längre.

Träffade på några bekanta i slutet på rundan. Det blev en stund i trevligt samspråk. Jag formligen älskar att mötas, att pratas vid en stund, och sedan gå åt var sitt håll.

Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog.


Giva om vägen besked,
därpå skiljas ifred:
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed.

Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så.

Naturligtvis min favoritdikt! ( Hjalmar Gullberg)

Lunchen intogs på Centralen/Sångbergs i Tranemo. Snitzel. Gott! Samt ett otroligt fint salladsbord.

Samt en vacker vy över Tranemosjön, som extra bonus 

Eftermiddagen har tillbringats i trädgården, läsandes senaste boken av Ali Hazelwood. Lättläst, lättlagat, feelgood.  

Och över alltihopa sken Moder Sol! Härligt!

Höstvandring

Vill bara spara några bilder från gårdagens vandring.... eller om det nu var promenad.... Gick, det gjorde vi iaf. En dryg halvmil. Inte långt, jag vet, men det tar ändå en stund, då man går en del på spång.

Vår bil behövde byta dörr. Igen. Samma dörr som byttes i april. Höger bakdörr. I vintras, så var det maken som kom lite fel på en trång parkeringsinfart i Göteborg. För några veckor sedan, så var det en bekant som backade på bilen, då den var parkerad.

Att byta dörr, det tar flera dagar. Lackering tar nog mest tid. Så maken lämnade in bilen på Toyota-firman i Värnamo på morgonen. En hyrbil var beställd. Den största kostanden för den gick på "påbackarens" försäkring.  Vi träffades sedan på Store Mosses östra parkering, för ta en promenad där, innan lunch och hämtning av skolkillarna kl. 13.  

Lite blåsigt var det. Men men vackert. Höstvackert. Gick den välbekanta slingan ut till Svartgölen, och drack förmiddagskaffet där. Tog sedan rundan kring de östra rocknarna. En del gående på spång. Det känns i både ben och rygg. Speciellt om det är smala spångar, för då spänner man sig . Åtminstone gör jag det... tror ju att jag ska falla ner i det blöta om jag inte är stenskräpt.

Ut till Svartgölen är det närmare två km rullstolsvänlig väg. Varav 500 meter på den breda spången. Där känner jag mig säker.  

En fin promenad/vandring blev det. Trots att det  var lite blåsigt och kallt vid Svartgölen.

Min bil, vår egen ägandes extrabil, vanen, fick stå kvar på parkeringen tills vi körde hemåt igen. Jag hade med barnstolarna, så vi kunde köra killarna i hyrbilen. 

 Mörkret hade precis fallit när vi kom tillbaka till östra parkeringen. Jag hade nästan förväntat mig ett polisuppbåd för eftersök på mossen. En övergiven bil! Kunde någon ha villat bort sig... eller fallit ner från spången? Eller ramlat ner i den djupa sjön???? En ensam bil, på en ödslig parkering, det skulle kunna påkalla polisnärvaro. Eller???

Mina fantasier!

Tomt på parkeringen, bara en vit van. Den fick maken köra hem. Jag tog den lilla Toyotan, en Yaris. Trevlig att köra, absolut, men något för liten, för två storvuxna människor.

Här kommer bilderna jag ville spara...

Gott i solen vid  denna lilla göl. En bänk fanns att slå sig ner på. Ett flygplan syntes i den blå skyn. Kollade på Flygradar-appen. Ett plan som kom från Shanghai och skulle till Amsterdam. En resa på elva timmar. Undrar vad det var för några fanns där uppe på 10000 meters höjd.....

Svartgölen är en ganska stor sjö. Här kan man bada. Påstås det. Omklädningshytt finns!  Jag skulle inte kunna ta mig upp ur det djupa vattnet, som dessutom saknar fast botten. 

Tranan har tillkommit, sedan senaste besöket.  Ser nästan naturlig ut vid första påseendet. Och ser mycket ensam ut. "Kompisarna" har gett sig i väg söderut!

Den breda vägen!