Garanterat godhjärtat gjort

- Nu har du gjort två goda gärningar, sa damen i receptionen. Klockan var bara 10.15.

Jag hade lämnat 4,5 dl blod av märket O+ och jag hade skänkt ersättningen för detta till Barncancerfonden. Alltså inget som krävde så mycket insats av mej....

Det var tredje gången som jag tappades på den normala blodransonen. Har funderat länge på att bli blodgivare, och när jag på närmsta håll så fick se, vad de livsgivande dropparna kunde göra för en person som inte orkade något, så blev det äntligen av.

Registrerade mej via geblod.nu på försommaren förra året. Fick ett brev från sjukhuset i Borås, dit jag ombads ringa. Första gången jag var på blodcentralen gjorde man en hälsokontroll och jag fick vänta en månad på provsvar på de blodprover som tagits.

När månaden gått och allt var OK, så var det bara att bestämma lämplig tid.

Det går snabbt att tappas på blod, tar väl ungefär tio minuter. Jag ska inte säga att det inte känns, för det gör det. Det svider när kanylen sätts in, när blodet tappas och en bra stund efteråt. Dessutom känner man sig lite trött och extra andfådd efteråt. Men redan nästa dag är dessa lindriga obehag borta.

Man får med järntabletter för tio dagar, för att Hb ska återställas så snabbt som möjligt.

Av mitt lilla bidrag på 4,5 dl blir det en påse röda blodkroppar, det blir tromocyter ( som hjälper till med att stoppa blödningar) och blodplasma. Blodplasman kan man ge till starkt nedsatta personer, för att de ska få ett extra näringstillskott - det fick jag veta i dag.

Så visst gör man en god insats när man ger av sitt blod.... det känns otroligt bra... och man vet aldrig när man själv, eller ens närmaste kan komma att behöva en blodtransfusion.

Så kunde jag få någon er som läser det här att bli blodgivare, så skulle det vara ännu bättre....

Avlade också några besök i Knallelands affärer. Fick ett SMS från Kapp Ahl igår - och sparade det, eftersom jag visste att jag skulle till sta´n idag. Satte mig inte in i vad det gällde, men läste 25%, och tänkte, att det kan jag nog hitta något att använda den förtjänsten på....Gick till tjockisavdelningen - hittade ett par härliga, mjuka, höga jeans och en häftig, annorlunda T-shirt.

Byxorna var dyrast - skulle tjäna en hel hundralapp.... tog fram SMSet för att ha det till reds i kassan.... och där stod 25% på alla reavaror. Vem tusan vill ha reavaror i bästa vår-shoppingtid?

Som tur är, så känner jag mig inte drabbad av KRISEN, utan köpte med glädje det jag "förälskat" mig i, trots utebliven "förtjänst"...

Gick in i Tjockisaffären också - ja, den heter Zizzi -har storlekar från 42 - 54. Tänk, jag har M i den affären! Man hittar nästan alltid något man inte kan vara utan där - idag blev det en fantastiskt fin kortärmad, ganska kort "bussarong".

Känns bra när man är nöjd med sina inköp.

Besökte sedan min barndoms stenar ocn blåsippeställen, ca 15 km från stan. Blåsipporna hade kommit, även om det ännu inte var alldeles blått i hagarna. Men det kommer det att vara till påsk!

Är så glad och tacksam att jag fortfarande har tillgång till mitt barndomshem - att jag har en nyckel som passar, trots att jag inte äger huset.

Tänker ofta på de som tvingas fly från sina hemländer .... så fruktansvärt att inte kunna komma tillbaka och uppleva sina barndoms stenar. När ens gamla föräldrar är borta, finns ju "stenarna" ändå kvar, och då blir dessa speciella platser dubbel värda!