Storylineslut

I snart två månader har jag och eleverna i trean och femman levt med dubbla identiteter. Barnen har varit torpare, statare, bondbarn och herrgårdsbarn och levt i en verklighet som rådde omkring det förra sekelskiftet. Jag har varit den gamla lärarinnan Elsa, som likt Törnrosa, sovit i hundra år och kommit tillbaka in i en helt ny tid.

Vi har tillsammans levt oss igenom hur det kunde vara i hemmet, i skolan och på den lilla fritid som fanns. Många gånger har det slagit mej, hur lik min barndom var den tid som Elsa representerade. Kyrkan och skolan hade stort inflytande och hög status, vidskepelse var fortfarande ganska utbrett, man hjälpte till hemma med olika sysslor, man tvättade mattor i ån, grisen slaktades hemma och köttet saltades ner......

I min barndom för 45 - 50 år sedan så gick hela tiden utvecklingen framåt, och vid 60-talets slut hade man lämnat det gamla och en ny, modern tid kom rusande mot oss.

I början på nittonhundratalet upplevde människor fortfarande många vedermödor och många utvandrade till det förlovade landet, Amerika. Så fick även alla barnen göra i vårt Storylineäventyr. När man kom till det nya landet, så var det ingen större skillnad på folk och folk. Även de som i Sverige hade bott på en stor herrgård och haft egen guvernant, fick starta på nytt och bygga upp en ny tillvaro. Och det gjorde man sannerligen - några av våra emigranter startade den första hamburgerkedjan, några andra startade en stor industri och en tredje dubbelarbetade så mycket att de fick råd att införskaffa en automobil.

Så fick man bud i från Sverige. Farmor var döende och ville träffa sina barn och barnbarn en sista gång. Man åkte hem och firade farmor begravning. Elsa kom, och hade med hembakta kakor till begravningskaffet.

Så ställdes alla slutligen inför frågan - stannar ni kvar i Sverige eller beger ni er återigen ut på den långa resan till ert nya hem i Minnesota? Alla åkte tillbaka till Amerikat - alla såg möjligheter att utveckla något nytt och att tjäna de stora pengarna.

Elsa blev övergiven därhemma i Sverige. Hon undrade vad hon skulle göra av sitt liv....En av eleverna föreslog att hon skulle slå i huvudet igen och sova i 200 år. ... Då skulle hon minsann få se på andra bullar.....

Hinner vi - så kommer vi att jobba några dagar om hur det ser ut vid denna tid.... jag är så nyfiken på hur barnen tror att det kommer att se ut och vilken verklighet som de tror kommer att råda då...... Själv vill jag låta tanken gro innan jag jag låter min fantasivärld á år 2200 blomma ut... Jag tror att hembakta kakor fortfarande gör stor succé!