- Jag vill nog ha de gröna hurtsarna, sa kollegan när det var dags att byta klassrum. De blå passar inte ihop med gardinerna.
- Gardiner och hurtsar, sa jag. Ska de passa ihop?
Hoppsansa - så kan det va!
Jag har tillbringat två läsår i mitt nuvarande klassrum - och när vi började prata gardiner, så hade jag inte en aning om vilken färg de har. Jag hade en svag aning om att det var något blommönster på långgardinerna och en enfärgad kappa. För att vi har gardiner i klassrummet, det vet jag, och att det är en kraftig kappa och långa gardiner på minst tre ställen.
Jag kollade förstås när jag kom till klassrummet i morse. Blommigt - yes - rätt!
Kappan var GUL - det hade jag aldrig gissat - jag hade trott grön eller blå ....
Visst är det konstigt att man kan gå omkring i en omgivning i åratal, utan att notera saker. Men jag tycker sannolikt att gardiner inte är så viktigt, trots att det händer att byter här hemma....
Jag har aldrig likadana kläder två dagar i rad - vem noterar det ??? Troligen bara jag själv....
Men jag gillar att använda alla kläder som jag inte kan låta bli att köpa ( fast just nu har jag köpstopp - iallafall fram tills det att jag ser något jag bara MÅSTE ha) så det gör inget att ingen noterar - jag använder olika kläder för min egen skull.
Vad noterar jag då? Jo, jag kan tala om var olika blommor finns längs vägkanterna i vår by. Sån´t SER jag när jag är ute och går. Det intresserar mig uppenbarligen.
Jag SER och NOTERAR att människor åldras och tjocknar till.... det ligger tydligen i mitt intresse att se att det inte bara är jag som drabbas av den åldersåkomman....
Jag SER och NOTERAR det som förändras - jag skulle säkert se om gardinerna i mtt klassrum var utbytta.
Och även notera hur de nya ser ut....
I eftermiddag var jag i blomsteraffären och köpte en fin, gul studentbukett. Det slog mig att det är fantastiskt att lilla Grimsås har blomsteraffär, bilhandel, bensinmack och ICA-affär. Och att vi behöver värna och stödja dessa företag, så gott vi kan.
Jag träffade en gammal elev i blomsteraffären. K går ur nian i morrn och skulle hämta trettio rosor att dela ut till sina klasskompisar och några andra vänner. Rosutdelartraditionen uppstod mellan det att våra båda döttrar slutade nian - när J slutade 1996 var det inga rosor - medan det var stor rosutdelning två år senare, när K slutade. Fast det var nog ingen som delade ut 65 rosor på nittiotalet - det fanns det sådana som beställt idag. Detta faktum NOTERADE jag och skakade lite på huvudet.... Jag SÅG och NOTERADE att det var 65 röda rosor, medan K hämtade 30 stycken gula. Ett trettiotal rosa rosor väntade också på att bli avhämtade.
- Vad kul att se dej, sa jag till min gamla elev. Det var länge sedan jag träffade dej. De andra i din gamla klass kommer ju och hälsar på ibland, men du brukar aldrig vara med.
- Det beror nog på vad man tyckte om dej, sa K, på sitt härligt uppriktiga sätt ....
Jaja, så kan det va´- jag kände inga vassa taggar i hjärtat av det uttalandet - jag kände mig mest glad över att känna igen min gamla elevs sätt att uttrycka sig!
Det är sant det du skriver, man ser inte allt i ens omgivning. Ser och ser, men man lägger inte märke till detaljerna. Jag kommer på att det kan vara på det viset. Men byter man gardiner hemma så kommer man ihåg hur de ser ut.
SvaraRaderaMen du är duktig på att se växter och kommer ihåg vilka som växer var. Det är en sak som jag har övat upp när jag var ute och gick med barnvagn och barn som gick långsamt, då hann man se noga på vad som växte i dikeskanten. Och det är mycket man kan hitta där!
Rosutdelning till skolkompisar i nian, är jag lite tudelad till. Tänk de elever som inte får någon, det förekommer säker på alla skolor att det blir så. Hur känns det för den eleven att gå på ett roligt sommarlov? Och sedan pengarna, 65 rosor kostar en del....föräldrarna får väl betala?
Men nu önskar jag dig en fin skolavslutning och en härlig helg. Vi är några kollegor som ska träffas i morgonkväll och grilla och spela Mölkky, en variant på kubb som kommer från Finland. Det ska bli skoj att lära sig =)
Det där med att verkligen se är svårt. Ibland vet jag exakt hur något ser ut, ibland har min inre kamera tagit suddiga bilder. Jag vet t ex ofta var på en sidan något stod, men kan inte "se" vad som står där. Mycket irriterande.
SvaraRaderaDet är rtevligt med rosor till avgångsklassen. Hos oss är det inte eleverna som delar ut rosor till varandra. Vi har en liten tradition att skolan ger sexorna en ros, när de slutar. Då får alla en ros. Hur det är i nian vet jag inte.
Nu har jag packat för att åka på scoutläger. Ska bara vara med två dagar. Sen jobbar jag igen, fast lägret fortsätter till onsdag. Kanske åker ut på onsdag eftermiddag så att jag får vara med om finalen.
Varva ner för sommarlovet!