Citroncolorerad chvettig cykelcirkel

Ha, där fick jag till ett C också ... det brukar inte förkomma så ofta..
Men efter vårens första cykelrunda, så satt Cet som en smäck.
Gillar inte att cykla på större väg, så det fick bli en runda som till ca 70 % består av grusväg.
Kände att vinterns spinningträning satt kvar i benmusklerna, och att ryggen/höften beter sig som den gjort i mer än fem år. Den känns, men nästan bara i svagt sluttande uppförsbackar. Det hjälper att kliva av cykeln lite, så blir det bättre.......
Cykel är härligt, tycker jag. Man ser så mycket mer än på de betydligt kortare och helt markbundna promenaderna. Att det är maskroshelg, det är tydligt. Varenda åker som jag passerade, var helt översållade av de vackra blommorna och vid vägkanterna fanns det också rikligt av dem. På mera skuggiga ställen fanns fortfarande många stora bestånd av vitsippor och i de våtmarker, bäckar och diken, så blommade kabellekan för fullt.
Åh, vad det är vackert i naturen just nu. Gick in och sa till C-E att jag tänkte ta en promenad också, men han ville gå med när det är lite sportuppehåll vid sextiden, så då fick det bli datorn i stället.
Kollade på Facebook och såg att det är få inloggade. Folk är ute och njuter idag ... eller klipper gräset med sina bullrande åkgräsklippare. En del är på pingstbröllop, andra springer Göteborgsvarvet.
Härligt att på sin egen tysta cykel kunna höra både gök, duva, gulsparv, koltrast.... och många andra fåglar i en härlig fågelkonsert....Än så länge, så är det ett kvittrande dagen i ända, även om morgnarna och kvällarna bjuder på den konsert som har flest variationer.
I fredags, när jag kom till klassrummet en stund före klockan åtta, så satt en stor kråka på fönsterblecket och slog vilt med sin tjocka näbb på fönsterrutan. Den hade hållit på så dagen innan också, berättade kollegorna, och slutat först när man tänt lamporna i klassrummen. Kollade sedan på rutorna, och såg spår av "hackningar" på varenda en. Såg också att kråkherre och kråkfru byggt bo i ett träd alldeles bredvid. Naturligtvis såg kråkherren sin spegelbild och tog denna för sin rival. Undrar hur mycket som finns kvar av fönstret efter helgen..... Vi hade en koltrast som betedde sig på samma sätt med vårt källarfönster för många år sedan. Fönstret höll för alla attacker och jag hoppas att klassrumsfönstret gör det samma.
Nu är det dags att gå ut i försommaren igen ... och njuta av allt vackert.