Hyllad hjälte....

... eller iallafall nästan.

Så här var det:

Bestämde mig för att lägga alla tre rösterna på samma parti, i stället för att som jag tidigare tänkt, ge en röst till varje parti i rättvisetänkarblocket. Gillar egentligen inte alls blockpolitik, där man står på var sin sida om muren och kastar skit på varann. Sen finns det ju saker som förenar partier, trots att de valt att ställa sig på var sin sida. Och frågor som är ganska särskiljande gentemot den ledarkompis som man valt att alliera sig med. Önskar ett större samarbete över alla gränser, i stället för legitimerad smutskastning över en påhittad skiljelinje.

Åkte till vallokalen, min egen skola, vid tiotiden. Eftersom C-E är röstmottagare mellan 12 och 16, så åkte jag dit ensam. Beklagade mig för B som stod utanför skolan, att jag inte tänkt på att ta med pengar - och inte hade något att lägga i bössan för Världens barn. C-E har fått i uppgift att lägga en slant även för mig....

Gick in i det förberedande rummet, där alla valblanketter fanns uppställda. Plockade åt mej en gul, en blå och en vit. Bredvid mig stod en tjej i dryga tjugoårsåldern. Jag kände inte igen henne.

- Har jag gjort rätt? frågade hon mej och visade de tre lapparna- en i varje färg. Jag har inte gjort det här förr.

- Absolut, sa jag. Dessutom har du valt rätt parti.

Tjejen fick tillträde till hemlighetsskärmen. Själv fick jag vänta lite.

När jag var klar, stod tjejen framme vid valförrättarna och jag ställde mig som nummer två i kön bakom henne.

- Ingen gul, hörde jag listavprickande valförrättare upplysa urniläggande valförrättare.

- MEN DEN HAR JAG REDAN LAGT I!

- Hon får inte rösta gult, fortsatte listavprickaren. Nu med mera upprörd röst.

- MEN HUR GÖR VI NU, sa urniläggaren- högröd i ansiktet.

- Ni får väl öppna urnan och plocka ut den översta rösten, sa mannen som stod framför mej. Fast det får ni förstås inte göra.

- Nä, det får vi INTE. Blir valet här ogiltigförklarat nu? frågade lilaröd urniläggare gråblek listavprickare.

Det var då jag la mig i samtalet.

- Jag vet vad som finns i det otillåtna kuvertet, sa jag. Så ni kan anteckna det.

Tveksamhet rådde bland de båda, urniläggaren och listavprickaren. Kan man göra så??

- Jag har samma röstsedel i mitt gulkantade kuvert, sa jag. Ni kan ju ta det och slänga. Vi måste ju hitta ett förnuftmässigt bra sätt att lösa detta.

Ansiktsfärgen återgick långsamt till det normala, och de förut panikslagna ögonen fick en glimt av tacksamhet i sig.

Urniläggaren tog mitt gula kuvert och rev det i småbitar.

Lugnet återkom så sakteliga när listavprickaren hittade nummer 544 i röstlängden. ( Har f.ö. konstaterat att vårt valdistrikt på dryga 1000 pers måste bestå av mängder av gamlingar, när jag ligger mittenplacerad.)

- Gul klar, blå, vit.

Jag tackade för mig och gick.

När dörren var på väg att slå igen hörde jag:

- Vilken tur vi hade att det ordnade sig. Vad skulle vi annars gjort?

Valdagens hjälte: Nummer 544 Anna-Lena Larsson