Koka knäck...köpa klappar

Varje jul ställer jag mig frågan ... varför måste man koka knäck till jul? Men då är det redan för sent ... för det är när man kommer till formiläggning, som det krisar. I ett antal år, så har jag gjort knäck i mikron- smidigt och bra - men i år tänkte jag gå tillbaka och testa att koka knäck på spisen. Vilket slutade med knäckkatastrof ... brända fingertoppar, en trasig tand på C-E och stenhård knäck stående i bastun - vårt extrakylskåp.

Förr i tiden tog det ju halvtimmesvis att koka knäck på spis. Idag gick det så snabbt, så jag hann inte med. Beror det månne på induktionshällen?

Får bli nytt försök i morrn - med termometer !

Två godissorter som alltid funkar, fick jag i af till. Lite knäppt med julgodis, det är nästan bara jag som äter , och jag BEHÖVER inte äta sån´t .... men det handlar om ren nostalgi. "Ischoklad" med Bailyes kommer jag iaf att få hjälp att äta upp... det var ett godis i C-Es smak.

Så var terminen slut, senare än någonsin i mitt trettiofemåriga lärarliv. Fint i kyrkan, fast lite panik, för att kantorn var sjuk. Med A från musikskolan, mina noter och lite insats från min sida, så blev det bra ändå.

Både präst och rektor talade om vikten om att vara snäll, att säga varann snälla saker och göra varandra glada. Jag köpte allt, för det är precis det som en stor del av en bra tillvaro handlar om.

Barnen sjöng julsånger av hjärtans lust, en kille spelade så fint på gitarr ( gillar verkligen finstämd musik på aukustisk gitarr) några spelade flöjt och min luciakör sjöng två fina sånger.

Fick en tovad tomte som frökenpresent.

Jo, jag gillar frökenpresenter till jul. Fast egentligen hade jag föredragit en blomma --- får man tycka så? Två gånger i mitt lärarliv - på två olika skolor- så har jag uttryckt följande:

- Ja, så ska vi ha klassföräldrar ... er uppgift har väl mest blivit att köpa en blomma till jul... och det behöver ni inte göra.

Resultatet: På skola ett fick jag tomtar och grisar i stället, på skola två fick jag inget alls. Och blev LEDSEN.... Ibland ska man faktiskt hålla TYST!

Ställde tomten bakom de fina röda virkade tomtarna jag fick av C tidigare i veckan. ( Dem blev jag SÅ glad för, de var ju PERSONLIGA!) Tog en promenad på en knapp timme - och när jag kom hem, så hittade jag den grå tomten på golvet i hallen. Våra små charmtroll till katter, hade sett tomten som en stor råtta och FÅNGAT den.

Julgransglitter har också fallit i kattpojkarnas smak. Ett par slingor låg på golvet, delvis i bitar, när jag kom hem. Så det får bli en gran utan glitter i år.

Det känns som om jag är julberedd ... liksom hela huset.... Nytt knäckförsök i morrn alltså, koka rödkål och lägga in citronsill. C-E ska åka till T-mo och inhandla det "sista".

Sen är det bara att hoppas att tåget från Malmö kan avgå i tid- för i så fall är det dags att hämta K och H i Hestra vid kvart över två. J kommer med bil framåt kvällen och M ansluter när han är klar med sitt jourpass, någon gång på julaftonen.

På julaftonskvällen kommer C-Es syster med familj - och nytt för i år är att dotterns pojkvän kommer med.

Julklappar i ett ganska så stort antal är inslagna. Ingen är affärsköpt - men ändå har det blivit en hel del.Många säger att de avskaffat julklappar, men det tycker jag nog låter lite tråkigt.

För precis som prästen Jösta sade i kyrkan idag, så är vuxna människor också barn .... åtminstone så är jag det .... och alldeles särskilt på julafton.

Nå´t som barnet i mig gillar är riktiga julkort. Tycker att det är så charmlöst med en massa näthälsningar - eller SMS. Årets roligaste julkort fick vi från C-Es Malmökusin. Egenritad julgran på en bit kartong - det är personligt det!

Om nu julen ställer sig i vägen för bloggen under några dagar, så önskar jag er alla en jättebra jul - med eller utan knäck - med eller utan klappar.

GOD JUL!