Så mycket sport blir det inte detta sportlov. Det blir egentligen betydligt mindre rörelse än under vanliga veckor. Detta år har lovet i februari blivit ett resandelov i stället. Roligt att ha några lediga dagar med möjlighet att se sig omkring och träffa vänner.
Gårdagens eftermiddag tillbringades på en plats med insjöutsikt, tillsammans med ett par härliga kollegor och en sexmånaders liten charmkille.
Alltid lika trivsamt, tryggt och gemytligt att träffa dem man tillbringat 15 -25 år av sitt arbetsliv med, och gjort massor av roliga saker tillsammans med. Och naturligtvis så har jag, som aldrig kan hålla tyst med vad jag tänker, haft mina "duster" med några också. Men å andra sidan, dagliga möten under många år, kan inte alltid vara friktionsfri. Nu är allt gammalt och dumtblivet glömt, man minns bara det positiva.
Det blåste ordentligt, men C och jag trotsade vinddraget och tog en härlig promenad på stranden, ca 500 m från S bostad. Vilket läge! Vilket välplanerat hus! Så skulle jag också vilja våga bo när jag blir ung pensionär!
Fruset saltvatten fascinerar. Stranden var helt snöfri, sanden ganska frusen, havet öppet bara något tiotal meter från land.
Ja, det var en härlig 40-minuters promenad som fortfarande bär synliga och kännbara spår i kinderna.
Satt och pratade länge innan vi kände att det var dags att anträda den ca 14 mil långa färden hem. Åkte fram till vår sommarstuga för att kolla att den stod kvar efter vintern, när man ändå var alldeles intill. Det gjorde den. Inte ett spår av snö så långt man kunde se. En ljuvlig känsla.
Härligt att träffa gamla kollegor och framför allt att promenera vid havet. Hoppas det blir en fin dag imorgon så att vi kan ta en sjötur. Vi ses!
SvaraRaderaSköna dagar du har haft, hoppas att morgondagen blir lika härlig. Isen ligger bra så vi kan promenera. Har ni broddar kan ni ta med dem =)
SvaraRaderaVälkomna...