Nittioett, nytt nöje, nyfött

Började dagen med att uppvakta Svea, 91, med lite hemplockade blommor och en ask choklad. Fantastiskt att få ha någon kvar i livet, av dem som föddes på tidigt 1900 -tal. Svea är C-Es faster, men eftersom allt hans också är mitt ( är det inte så med äktenskapet?) så är jag så glad att få ha henne. Ska ta med henne på utflykter i sommar, hoppas jag. En resa med bil på några mil, det är en glädjegrej för henne. Lätt att sprida lite glädje när det inte behövs mer. Grattis Svea! Hoppas att vi får ha dej i många år än!

Funderade på om jag skulle åka ner till skolan och städa det sista från mitt klassrum, men det kändes inte som något lördagsnöje. Fann mig istället ha "signat in" på geocache.com utan att veta riktigt hur det gick till. Hade via FB och Marie Johanssons grupp "geocaching i skolan" fått förslag på en app att ladda ner i mibilen. Hittade den också som förslag på bästa gratisapp på geocache-sidan. c:geo

Under tiden som appen laddades ner, så upptäckte jag att det fanns två geocachar i anslutning till naturreservatet, 3-4 km bort. Beslöt mig för att ta en promenad dit för att söka skatt.

Satte igång appen och fann att man bara behövde söka på näraliggande cachar, Moghults naturreservat P, kom upp och när jag klickade på den så började avståndet dit räknas ner.

Helt otroligt! Min första cache var lätt att finna, appen missbedömde avständet med ca 3 m. Helt OTROLIGT!

Fortsatte 394 m in i naturreservatet, där jag fått veta att nästa cache skulle vara gömd i en hålighet i ett träd. Fem meters felvisning var det denna gång, men vad gjorde det, med den ledtråd som fanns, så var det ingen match att hitta den lilla lådan.

Förstår mycket väl att detta med att leta cacher kan bli en "sjuka" för folk. Har kollat fler näraliggande cacher och beslutat mig för att vänta med de tre cacherna som finns i Nittorp, tills dess att mina geocachande bloggvänner kommer på besök i början på juli.

Men jag kan åka till Hestra och Tranemo och leta ... och det kommer jag sannolikt att göra .... för detta var en ett nytt och nyttigt nöje. Lite motion, förhoppningsvis, plus att man får se "nya" lite speciella platser.

Dagens promenad blev ca 8 km. Lagom väder att utföra nyttig rörelse i.

När jag passerade halvblodstallet så kom Karla och talade om att ett nytt föl var fött. Det är inte hennes eget föl, utan en häst som går där på sommarbete som nedkom med ett stort stoföl klockan halv elva på förmiddagen.

Har under senare veckors promenader konstaterat att hästmamma Concubine varit sprickfärdig i sin dräktighet. Vilket kunde förstå när man såg det nyfödda fölet, som såg ut som ett två-tre veckor gammalt sådant, trots att det bara var sex timmar sedan det såg ljuset i Kroken. Jättefin!

Utanför stallet stod Tindras storasyster- helsyster Magina - och kollade, och längtade nog lite efter ett föl hon också.... Vet inte hur många hon haft, men det känns som ett tiotal. Vid tjugo års ålder, så är det fortfarande inte för sent att få föl ... bara att det är lite sent påtänkt denna sommar. Föl ska ju helst födas på försommaren. Men nästa år så kanske .....

Härlig promenad, trevliga möten på vägen.... ja, det var annat än att röja böcker i skolan. Det hinner jag göra på den arbetstid som är kvar innan det är dags för semester ... och förhoppningsvis tid för mer skattjakt!