Familjefall

Hade absolut inga andra planer än att röja undan en del av de trädgårdens vissnade grödor idag. Gjorde så, gjorde också kålpudding och några Wordfeud drag under det att förmiddagen gick, och innan C-E kom hem från sitt  veckanruntarbete, vid halv tvåtiden.

Han undrade om vi inte skulle ut och leta cache en stund. Han behövde frisk luft, och eftersom det är EM-slutspelsvecka, så fanns det inga fotbollsmatcher på TV som behövde passas.

Jag föreslog Valdshult, en vit jättefläck på vår karta, på bara några mils avstånd.

Lade in ett antal koder i cacheminnet och gav oss i väg. 

Ingen bra start alls. Svårt att hitta vägar, och när vi gett upp nummer ett, ja, då visade det sig att gpsen blivit galen, och snurrade runt och visade helfel.

Så vid detta vackra,intressanta minnesmonument, ett såg och en kvarn, som fortfarande är i bra skicka så fann vi inte det vi sökte.

Men det var en väldigt intressant plats, ska återvända nå´n gång och hoppas på att få en bättre signal från rymden.

Gav oss in på flera skogsvägar och vandrade i ganska otillgänglig terräng. Familjefall blev det, femtioåttaårig gubbe och femtioåttaårig gumma, föll båda handlöst var sin gång. En liten gran satte fälleben på mej, den enda skadan blev lite blodutgjutelse på nästippen. Även C-E klarade sig alldeles oskadd från sitt fall på en utskjutande rot.. 

Tror ju absolut att det är nyttigt för den gamla kroppen att få röra sig, så att den får ta i lite, både vad det gäller att gå i backar och i att parera i lagoma ojämnheter. Och att resa sig upp från fritt fall. 

Under vår skattjakt såg vi två offerkällor, två jättegrytor med historia.

Folket brukade förr i tiden gå dit och kasta mynt i vattnet. Man offrade för att skaffa sig tur i kärlek eller affärer, och även som bot offrade man. Vattnet ansågs heligt och det hände ofta att man kom långväga ifrån för att hämta läkedomsvatten från dessa källor.

En nästan övervuxen domarring såg vi också.... och när batteriet nästan var slut så körde vi på riktigt små vägar från Valdshultssjön, och kom så småningom ut vid Isabergs golfbana.

Där sa batteriet tack för idag.. tacksam för att det räckte så långt.

En av de roligaste cachingturerna jag gjort, säkerligen bl.a. beroende på att jag inte tänkt tanken att bege mig till annan plats än den egna trädgården.

Familjefallen resulterade i ett akut behov av klädvård, vilket nu ges via tvättande maskin. 

Trädgården ska få lite omvårdnad i morrn också.... under det att C-E beger sig till sin arbetsplats för fjortonde dagen i rad. Tur att han måste ta sig fritt fredag, lördag, söndag i veckan som kommer. Då står det London på agendan. .... och som jag tidigare säkert skrivit om, lille bror, som fyller 50, och HELA hans familj gör oss sällskap i vår favoritmetropol, denna gång.