Cachingcirkel med C-E

Roligt när C-E föreslår att vi ska ut och leta lite burkar. Kul att se nya vägar. Idag blev det en runda kring Sjötofta och söderut. En riktig cirkel om man drar ut alla svängar ... definitivt.

 Första gömman skulle finnas vid Sjötofta fritid. Men vi hittade ingen burk, stötte bara på en otrevlig gubbe, som sannolikt var ägaren till anläggningen. Han tyckte inte alls att vi hade där att göra, vi kunde ju störa hans gäster.... Jag svor inombords och kände olustkänsla i maghjärnan vid detta bemötande... Kanske borde jag känna likadant mot mej själv ibland  ???? Nä, så otrevlig är jag inte!

 Besökte Sjötofta fritid några gånger medan jag ännu hade lite ungdom kvar.... Tror att sista gången var ett evenemang, dit alla kommunanställda var inbjudna .. och det gick buss från respektive ort. Varför gör man inget sådant nuförtiden?
Dansat har jag inte gjort på evigheter.... vet inte om jag kan.... jag som faktiskt har diplom i bugg och examen som kursledare i gammaldans. Men det var LÄNGESEDAN.... roligt var det iallafall med "riktig" dans... som bugg och gammaldans. Kanske finns det möjlighet att ta upp igen om man får förmånen att bli en pigg pensionär...??

Gömman vid kyrkan fanns kvar. Tänkte på alla gånger jag kört till Sjötofta. Karin hade sina bästa vänner där  under högstadie och gymnasietid. Många blev resorna för att skjutsa och hämta. Kul att Maja och hon fortfarande har kontakt ... och att jag fortfarande träffar Majas mamma när det är kommunala studiedagar.

Nostalgin blev än större när vi fann gömman vid det gamla järnvägsspåret. Kom att tänka på när jag, döttrarna, grannen Ingela och hennes båda söner åkte rälsbuss från Limmared till Sjötofta, fikade medhavt vid stationen medan det gula tåget var i Landeryd och vände. Därefter använde vi returbiljetten.
Känns som en evighet sedan....tror att det var -86. Strax därefter lade man ner järnvägen mellan Falköping och Landeryd.... Idag är den största delen av banvallen en cykellled.... och mellan Ambjörnarp och Sjötofta en dressinled. Men här har fantasi, pengar och engagemang för att göra något med den gamla järnvägen tagit slut.

 Fagerås är känt för sin stora odling av påsk och pingstliljor. Var här med Svea och farmor för ( tror jag ) åtta år sedan. Narcisserna har blommat över för längesedan, men lite rhododendronblommor fanns fortfarande kvar i den imponerande odlingen.
Den professionelle geocacharen "1000 sjöar" är också imponerande. Han har gömmor överallt. Den här lade han ut på valborgsmässoafton.

Inte visste vi att vi lämnat Västra Götaland och hamnat i Jönköpings län. Kändes helsnurrigt att hitta en cache vi länsgränsen, där det kändes som om skyltarna var felvända.

 Bosebo var ett lite samhälle/ by, som inte alls var lördagssömnigt. Mycket folk var det i rörelse utanför den fina kyrkan.

 Under flaggstången fanns cachen med en genomblöt remsa. Det gick inte att skriva på den. Det är geocacheutläggarens dilemma, man behöver se om sina cacher då och då... Det är inte alls lika kul som att lägga ut och leta upp.

 Våthult var den tredje kyrkan för dagen. Också ett pyttesamhälle. En sån massa fina platser det finns i vår närhet!

Dagens sista gömma, den gick vi bet på. Terrängsvårighet tre ( av fem). Tycker att det borde vara minst fyra, så som gammal tant ( och gubbe) fick klättra över stock och sten i branten. Men vi hittade inte det vi sökte, för både gps och c:geo snurrade runt och angav avstånd mellan 6 m och 3 km.  Vi gav upp och åkte hem. En fin runda blev det iallafall. 

Ett glas vin på den lilla uteplatsen utanför växthuset fick det bli när vi kom hem. Ett superbra ställe att sitta på när solen skiner i kvällstid.

Fin fredag

Lite segt med bloggeriet så här i semestertider. Det blir ju inte så mycket att skriva om..... Om man inte vill skriva om fotboll... Trodde absolut att Tyskland skulle ta sig till EM-final ... och vinna... men ack, vad fel det blev.... de välorganiserade tyskarna hade inte mycket att sätta emot positiva och gladspelande italienare.

Lyssnade på "Sommar" i onsdag. John Guidetti - en tjugo år gammal fotbollsproffskille - hade  många annorlunda tankar som fastnade i mitt huvud.
Nu var han ju fotbollsnörd, ung, kaxig och livsoerfaren.... men ändå---

" Fotboll handlar inte om liv eller död, det handlar om något mycket allvarligare" .... Låter förskräckligt, men det ligger en hel del i det, där man ser storgråtande fotbollsfans då förlusten är ett faktum. Eller kollossalfirare när man vunnit. Fotboll ersätter något för många.

" Om man inte hade en publik, så blev det ingen bra fotboll" Tänker på skolan. Om man gör något som ska publiceras, visas för andra, så blir alltid resultatet mycket bättre. Samt om man coachar positivt..... formativ bedömning kallas det väl med ett fint uttryck.

" Med det rättvisetänk som finns i Sverige, så tar man inte tillvara talangerna, och allsvenskan kan aldrig bli en bra liga". Kluvet i mitt tänk. Visst ska vi ta till vara våra talanger, men vi måste också hjälpa dem som inte är lika bra att tro på sig själva. Men nästan alla är bra på något, och det är det vi måste se och utveckla... En balansgång. Men jag tycker att det är fel att det står i skollagen att vi måste ge "de svaga" det stöd de behöver... det skulle också vara lagstiftat att ge de "starka" ordentliga utmaningar och utvecklingsmöjligheter.

Detta angående fotboll ..... jag som inte hade något att skriva om....
Skriver då lite kort kring de foton jag vill lägga in i den offentliga dagboken...

 Igår var det jättefint sommarväder. Under det att jag tog långpromenad, kom jag att tänka på att linneorna sannolikt stod i blom.  Så det blev en cykeltur åt motsatt håll. Snacka om att bli helpaff när jag insåg att bästa linneastället förvandllats till ett kalhygge. Tänkte fula tankar om skogsägaren, men insåg samtidigt att man måste avverka det som är moget för skörd. Antagligen kände han inte ens till linneastället....

 Några hundra meter längre fram på skogsvägen, så fanns det tre olika växtplatser för den lilla väldoftande blomman.
Åkte till Svea på eftermiddagen. Hon var förvånansvärt pigg. Inte illa vid 92 års ålder.

 Idag blev det Hjälshammarbesök. Johanna hade en ledig dag så det passade att avlägga visit och lämna/hämta lite grejer.
Tindra var sig sommarlik.... ser ut som rena gangsterhästen så här års. I morrn ska hon visa vad hon går för, då det är dags att hoppa över hinder i Nässjö.

 Dagens promenad förlades utmed gamla riksettan. Där fanns en ny geocache utplacerad, upptäckte jag när jag kollade Värnamocacher igår. På gångavstånd från Johanna och Martin.
En rävlya fanns sannolikt i den lilla ekbuvuxna dalgången, där jag räknat ut att cachen skulle finnas, enligt Martin. Han hade sett både påkörd : ( och levande rävunge just där, under det att han cyklat till sin arbetsplats.

Johanna hittade lätt gömman under den väldiga eken, vars omkrets var 3,5 meter. Ett jätteträd alltså!

 Någon räv syntes inte till, bara en skadad humla som låg på cykel/gångbanan och dessa ( tycktes det) välmående kor som hade ett stort betesområde vi vackra Vidöstern.

Johanna bjöd på hemodlad spenat i stuvning till välstekt korv ( gott) och sedan tackade jag för mig.

Tänkte ta några cacher ytterligare i Värnamo.
Åkte på småväg till Bredasten. Parkerade vid vägtunneln och gick under E4an. När jag kom ur tunneln, så möttes jag av en ko... nej, tre kor.... gamla bonnungen lider av koskräck...vände först om...men skam den som ger sig.... klättrade uppför en brant och gick förbi dem på behörigt avstånd. 400-500 meter var det till gömman, passerade längs en jättegrusplan... här hade man väl tänkt att det skulle bli industriområde... men av det blev inget...
Hittade den fina gömman och hade lite orolig mage inför nytt passerade av tre gånger ko. Men någon av korna hade nog blivit lika orolig i magen som jag kände mig.... det fanns det färska spår utav....  Av korna syntes inte några andra spår.

Hittade ytterligare en gömma vid Bredasten, fast med infart på Hamburgerhill..... tre  hamburgarställen där riksväg 27 och E4 möts..... många lär vara hungriga just där...

Hade lagt in några cacher i Apladalen i gpsen också. Trädet vid Kröcklingbäcken skulle gömma en burk. Har letat en gång tidigare, utan framgång. Men idag fick jag tag på den, långt inne i trädet.

 I denna ek fanns en annan gömma. Upptäckte att den berömda parken är en stor park, det var mer än 400 m från stugorna till den här gömman. Nästan så att jag höll på att tappa orienteringen ett tag.... skulle jag hitta tillbaka till platsen där jag parkerat bilen?

Det gjorde jag, och insåg att det räckte med saksökande för idag.... det blir fler resor till Marknadsstaden, så då får jag försök hitta de 5-6 cacherna som finns kvar att leta upp.

Handlade i Hestra, lagade fläskfilégryta  och väntade på C-E skulle komma hem efter dagen inventering. Väntar fortfarande. Han  ringde just och sa att något strulade och att det nog var ett par timmars jobb kvar. Tur att det bara är en vecka kvar till semestern, så att han får lite vilopaus han också.

Grågrinig

Inser att jag är en tråkig person, grinig och kritiserande. Idag känns det riktigt griningt... och hur kritisk jag än är, så kan jag inte påverka.... VÄDRET!
Längtar efter SOMMAR, med så mycket sol och värme så att jag kan åka till en sjö( eller hav), sitta i en solstol med tårna långt nedkörda i den varma sanden, bli så varm att det känns gott att simma en stund i det lagom uppvärmda vattnet.
Visst, det var fint väder en stund i går förmiddags. Satt på altanen och njöt av dofter från doftnejlika och krollilja.... och läste ut Marie Jungstedts bok " I denna stilla natt".  Redan klar med bok nummer tre på semesterlovet.... "Stenhimlen" av Karin Brunk Holmqvist var en riktig mysbok, Mons Kallentoft, "Den femte årstiden"... ja, det var den femte i årstidsserien.... och kändes lite för bekant i sitt upplägg... Men klart läsvärd.
Den femte årstiden.... ja, det kan det väl tyckas vara nu också... det grönskar och blommar och ser somrigt ut, men känns inte somrigt.....
Längtar efter den riktiga sommaren.
Åka utomlands... nej, inte så här års? Det är för varmt vid Medelhavet, tycker gammal tant, som prövat många gånger.... och nästan alltid längtat efter svensk, lagom sommarvärme, i stället för stekande sol.... som jag inte kan hålla mig ifrån.
Tittar in på yr.no, flera gånger om dagen. Vill så gärna se en prognos utan regndroppar. Än finns den inte....

Promenad och gräsklippning väntar denna onsdag, lika bra att få det avklarat innan de obligatoriska regnskurarna dyker upp.....

Så mycket längtan efter sommar som man känner på vintern.... och så blir det så många grågriniga dagar.... tänk, att man glömmer dem under vinterhalvåret......

Traditionstid

Visst hör midsommar till våra stora traditionstider.Skulle nog sätta den på plats nummer två, efter julen.
Förstår bara inte att man inte gjorde midsommar till Sveriges nationaldag, för det är ju det den egentligen är.

Absolut värt att hissa flaggan för våra ljusa sommarnätter och möjligheten att under kravlösa former träffa dem man tycker om att umgås med.

Väldigt bra att ha en blogg, för att kolla tillbaka vad man gjort under årens olika skeden. Och att se bilder man tagit. Det digitala fotoalbumet är superbra. Sparar både klisterjobb och utrymme i redan överfulla hyllor. Och för alla som vill, är det ju ok att ta sig en titt.

De tre senaste midsomrarna har vi varit i Halmstad. Denna helgen inräknad. Vi valde bort regniga midsommarafton och förlade firandet till en solig midsommardag och mulen, så småningom regnig, annandag midsommar.
Det har redan blivit lite traditioner kring vad man ska göra när det är midsommar i Halmstad.

Man ska förstås äta jordgubbstårta. I år hade Johanna gjort en riktigt stor, god och somrig gräddtårta, som räckte i dagarna två.

Man ska gå Knipans tipspromenad.
I år blev det både första och andrapris till stugan vår,

Martin tog hem förstapriset och Karin andrapriset. Som det var i fornstora dagar, när farmor gick tipspromenad och nästan alltid vann något. Hon var klipsk, min svärmor!

Man ska spela diverse sällskapsspel.

 Det är två som är svårklådda.

En bor i Hjälshammar och en i Malmö.
Men är inte att vinna som är det viktiga, det viktiga är att delta.

Vilket jag har svårt att inse, vad det gäller den tradtionsenliga minigolfen på Japans anrika bana.
Får en liten fjäril i magen varje gång det är min tur.....
Löjligt ... det är inte mycket press en gammal tant klarar av.

Nu gick det riktigt bra iår. Bara tre poäng efter Karin, och tre poäng FÖRE C-E. Inte sist, som brukligt är alltså. En klar framgång!

Svårt att slå Martin, även om Johanna gjorde vad hon kunde tills hon körde fast på en bollhoppningskrävande bana, och slog en tia. Delad tvåa, tillsammans med Hampus, blev placeringen för henne.

Vinnaren av såväl minigolf ( 40 slag) som lördagens "vadslagning" av Spanien-Frankrikematchen  ( 2-0) blev förärad en Bamseglass.

Alla andra blev också sugna på GB-glass..... och det kan väl också få höra till midsommartraditionerna, det där med att äta en eller ett par kulor god glass.

Ett dopp i Kattegatt skulle kunna vara en önskvärd tradition. Tyvärr inte så ofta med glädje genomförbar. I år gällde våtdräkt!

Johanna hade laddat ner Runkeeper och utmanade sin gamla mor på två fyrakilometerspromenader, där det gällde att hålla en snitthastighet under tio minuter per kilometer. Det lyckades båda dagarna. En klart önskvärd tradition att genomföra dagligen, även här hemma.

Hampus och Karin, de valde att jogga och att sedan göra ett yogapass.

C-E då? Han cyklade till affären flera gånger om. Redan klockan åtta hängde han på låset för att köpa nybakade frallor. Sedan bjöd han på en ägg, yoghurt och juicefrukost. Passande alla sportiga personer i huset.

Glad och tacksam är jag, över att återigen fått fira en rolig och matgod midsommar,  med dem jag helst vill fira tillsammans med.

Rötter och Rydöbruk

Idag har jag dragit upp rötter. Syrener och rosenspirea mest. Vi gjorde en liten upprustning av Halmstadshusets baksida, jag och C-E. Arbetet påbörjades förra sommaren, men nu var det dags att slutföra och så nytt gräs, på det tidigare igenvuxna/mossbelupna området.
Inte klokt vad rötter kan bli långa. Flera meter under ytan förgrenade sig en del, för att sedan dyka upp med en liten avknoppning, långt ifrån moderväxten.
Blev lite filosofisk, när jag gick omkring och drog som mest.
Vi människor kan också bete oss på samma rotade sätt, jobba under ytan och sedan komma upp långt från ursprunget. Tyvärr är det mest negativt som växer upp i det fördolda.
En del är som maskrosroten, envis och rak och står där den står. Känns tryggt! Sen kan man ju diskutera hur bra det är med allt fröande, men nu var det rötter som filosoferandet rörde sig om.

Fint väder i Halmstad denna dag. Var nere på stranden i förd knälånga shorts, och "badade" så långt klädseln tillät. Det hade nog gått att bada helt om man velat, men det var inte nödvändigt idag ..... heller.
När alla andra åkte mot kusten för att fira midsommar, så åkte vi hem igen.
Finns ingen anledning att sitta i en liten stuga, när det ska regna hela dagen.
Återvänder på lördag i stället, och får sällskap av döttrar med respektive.

 På vägen hem besökte vi Rydöbruk, för att försöka leta upp fyra cacher som finns där..... och för att bekanta oss med samhället som vi kör förbi ett antal gånger varje sommar.

Rydöbruk var det första brukssamhället som växte upp längs Nissan. Under sjuttonhundratalets andra hälft, byggdes en järnbruk upp vid Knystaforsen.
Efter ca 100 år lades detta ner och ett pappersbruk ersatte det gamla järnbruket.
Idag fanns en fin park där bruket tidigare funnits.

Cachen vid Knystaforsen hittade vi inte, men däremot den vid golfbanan.
- Finns det verkligen så små cacher, undrade C-E, som aldrig sett en nano tidigare. Höll på att tappa bort halva den lilla miniburken, då jag skruvade isär den och klottrade lite på det redan fullklottrade papperet. Vi fick leta en bra stund innan vi hittade halvan i gräset.
Glad blev jag att jag kunde skruva ihop den lilla, lilla cachen... och att jag inte förstörde loggremsan.

Det här flyttblocket kallas Knystahall, och var fram tills freden i Knäred på 1670-talet, gränssten mellan Sverige och Danmark. Idag går gränsen mellan Småland och Halland just här.
Naturligtvis finns det en "jättehistoria" i samband med stenen.
Jätten i Torup gillade inte kyrkklockorna i Långared, så han  kastade iväg en sten för att förstöra kyrkan. Men han lyckades bara kasta den halvvägs till Långared, och gav sedan tydligen upp försöket att tysta kyrkklockorna. Kanske han flyttade .... undrar var alla jättar tagit vägen.... :)

"Nissadalen" lägger ut lätthittade röda burkar i en serie om industri-historien i Nissadalen. Här vid bruksmuseet fanns en, tror att det är den femte vi hittat, i den serien.

Blev bara tre  cacher idag, men vi är nöjda med det. Fick se ett brukssamhälle där en del minnesmärken finns kvar, men där det mesta, som i så många gamla bruksorter, tycks vara nedlagt och nedslitet.

Och så såg vi solen, nästan hela dagen.... och när vi inte såg den, så kunde man lätt ana den, bakom vita ulliga moln. En fin sommardag, den längsta dagen på hela året.

Pessimisten i mej säger, " Nu går det mot mörker och kyla igen"
Optimisten i min tudelade personlighet säger " En sån fin dag, det blev den första semesterdagen. Säkert blir det många sådana under den långa sommaren".

Sjöng sommarpsalm, cyklades

 Tog vägen över  Hornhult, när jag cyklade hem från Nittorp. Till metroplolen hade jag tagit landsvägen, men den är inte så naturskön, mest mossar, kalhyggen och skog.
Så valet att ta en annan väg hem, det kändes lätt.
Det var vackrare än jag kunnat föreställa mig.

Den gamla låga stugan låg inbäddad i grönska,  Den är så fin den lilla stugan, bara några hundra meter från Nittorps kyrka. C-E brukar berätta om sin första skolresa. Den gick till den lilla stugan. En promenad på mindre än en km ( eller om man cyklade): Där bjöd fröken på saft och kakor, och de små ett-tvåorna, tyckte att det var en riktigt lyckad utflykt.
Stugan borde ha en geocache, undrar varför in Bo-Wa ( Nittorps egen cacheutläggare) tänkt på detta?

 Lupinerna i backen upp mot Måleråsvägen var helt enorma i sin färgprakt. Det kändes som man cyklade genom något paradisiskt, genom något som är få förunnat att vara med om, då man upplevde både färgerna, de ståtliga blommorna och den mäktiga doften. Ingen riktig väldoft, men ändå en god lukt, en sommardoft.

Hade varit på Navet  med skolledare och no-utvecklare. Cyklade alltså till mötesplatsen i Nittorp.
En positiv resa till Borås, denna sista ( halva) arbetsdag innan semestertiden.
Hade önskemål om hjälp med andra teman, än de som man erbjudit på Navet under senare år. Hade också önskemål om utbildning/genomgång av de temalådor som vi får låna från Navet i samband med besöken där.
Ytterligare ett önskemål var att få en skriftlig koppling till läroplanen, ang. varje tema.
Man lyssnade, och man erbjöd oss samarbete för att utveckla de teman vi önskar, genom workshops för några no-lärare på varje skola. Kompetensutvecklingsdagarna i höst, då ska alla som undervisar i no, få chans att jobba med det vi jobbat fram tillsammans med Navets personal.Superbra!
Så det där med NTA-lådor, det får anstå. Nu använder vi oss i stället den samarbetsprtner som kommunen årligen betalar en icke oansenlig summa pengar till.

 Cyklade genom lupindoft och vägrensblomsfärger. Kom fram till Stenborydet och nåddes av doften av nyslaget hö.

Fortsatte några hundra meter och kodoften blandades med hödoften.

Det var då som min hjärna började "sjunga" följande sång.....Stämbanden hängde med, de också, så  gott de förmådde. Sverige är fantastiskt när det är sommar och sol!

.

Så snett, så snabbt

Så snett
Visst är det helt otroligt tokigt att en duktig, ambitiös och positiv ung lärare måste ta sommarjobb i hemtjänsten hela sommaren. Jag tycker att det är så snett och jag tycker att det är helt horribelt.
Visst, jag var lite tveksam, när unga nästan nyutbildade E, blev anställd på vår skola. Men hur dumt tänkte jag, hur gammal var jag när jag började min första anställning? Nyss fyllda tjugotvå! E är ett helt år äldre!
Nu har E verkligen gjort ett superbra jobb och är dessutom ett identifierbart gott föredöme för våra elever. De har verkligen älskat henne, och t.o.m gått till rektorn för att få ha henne kvar.
Nu kan inte rektor göra något, det finns en turordning, och jag vet att efterträdaren också är en jätteduktig tjej.
MEN .... om jag finge bestämma, så skulle jag ha E kvar. För det första så kommer det att bli pensionsavgångar inom några år, flera stycken ...och då är det bra att veta att vi har en bra och kunnig lärare som tar över. Dessutom skulle man kunna använda E i en egen tjänst, där hon åkte runt på områdets tre skolor och hade en egen viktig plats,  dit elever i behov av extra stöd, kunde komma två-tre gånger per vecka. En tjänst som skulle vara värd sitt pris många gånger om, för jag är helt övertygad om att många elever skulle lyckas uppnå kunskapskrav och betygsnivå på ett betydligt bättre sätt, om de fick det extra stöd som de har rätt till, men som vi så sällan har tid att ge.
En politikergrej att bestämma..... men kanske kunde man ta sådana beslut om förslaget lades fram........ Skolpolitiker/politiker är inte så insatta i skolans verklighet.
Men nu har inte E fått något jobb till hösten.....jag är helt övertygad om att hon får ett, men det är väldigt synd att vårt område går miste om denna föredömliga resurs.
Och så snett, så snett att hon måste sommarjobba, när hon verkligen förtjänar en ordentlig semesterledighet.

En fin väldoftande ros, det ska du ha E. Hoppas att snart se dej i vårt område igen. Och hoppas att du aldrig mer ska behöva ta ett sommarjobb!

Så snabbt
Pratade NTA-lådor med kollegor och rektorer igår. Det är ju dyrt med NTA-lådorna och det verkar lite besvärligt med utbildning för att kunna få handha dem. Pratade om att vi inte är nöjda med Navet och att vi vill ha mer läroplansanknutna teman därifrån, om vi ska fortsätta samarbetet.
I eftermiddags ringde en av rektorerna och frågade om jag kunde åka med in till Navet på onsdag. Vi skulle tillsammans prata om hur man kunde  utveckla material, teman och samarbete. Snabbt ordnat, och föredömligt .... behovet uppstår på lärarnivå, skolledaren lyssnar och tar kontakt med berörd "instans". Ska bli spännande att se vad som kan komma ut av detta!

Ett jättefång med blommor vill jag ge för det initiativet!

Tänkte ta en promenad när jag kom efter fyra. Men det hanns inte med, när jag fått på mig promenadvänliga kläder och tagit fram skorna, ja, då började det spöregna. Detta bara någon timma efter det att solen sken från en vitmolnig himmel. Så snabbt kom det regnet.

Fritz stannade på trappan och tittade ut över  regnet och över de snabbväxande blommorna.
Så snabbt det gick från det att gröna späda blad sköt upp, tills det att allt stod i överflödsblom. Får gå ut med sax och skottkärran en av dagarna i veckan och klippa ner en del. Det finns växter som vill ha plats, men som inte får så mycket levnadsrum som de behöver, om jag inte ger dem lite hjälp.

 Det här med växthus var en kul grej, mycket roligare än vad jag trodde. Oj, så snabbt det har vuxit därute. Gurkorna står i full blom, tomaterna likaså. Paprikan har fått ett par blommor och auberginen har växt sig stor .... medan melonerna växer extremt långsamt. De gillar nog inte samma jord som de andra växterna. Psysalisen är också ganska långsam.
Går omkring och skakar på gurk- och tomatplantor. Litar inte på att insekterna hittar in genom fönstren och fixar pollineringen. Ska bli intressant och se hur många gurkor som varje planta orkar bära fram.

Någon storgurka har jag aldrig odlat. Har försökt med smågurka och tomat ... på friland resp. altan.Blev mäkta imponerad när jag fick se den första storgurkeblomman idag. ( Heter det slanggurka??)

Så snabbt går allt i naturen, både ute och i växthus. Men jag gissar att jag får tåla mig lite innan det som just nu blommar bär frukt.

Och jag väntar gärna,vill gärna att tiden saktar ner sig lite i sin snabbhet. Snart har ju halva sommarn gått, och så mycket till sommar har vi inte haft. Men den kommer den också, det tror jag, även om den sannolikt också går över alldeles för snabbt.

Gåing, geocaching, gräsklippning

Mycket på G, denna lite vädertråkiga dag.
Satte igång Run-keeper-appen ( glömmer den nästan alltid)  och begav mig rundan Gunnars väg, mot Gumpebo, avtagsväg skogstigen mot Rörstorp och hem. En terrängmässigt varierande runda på 5,5 km ... snabbgåing på 55 minuter .... Runkeeper gjorde att man tog i lite extra. Ett mål borde kunna vara att pressa ner tiden till 45-50 minuter ... då blir det till att jogga lite...
Efter lunch åkte C-E med på en cachingrunda ..... hade lagt in en runda kring Stengårdshultsjön i c:geo.

Så vi åkte över gränsen till Småland, mot Öreryd, Valdshult och genom skogsområden och fina små byar till Stengårdhult kyrka.  Här leker blogspot sabba bilden med mej, får den inte att lägga sig rätt, trots att den är fotad som liggande bild...
MEN... kyrkan var en annorlunda, intressant träbyggnad, och utsikten över sjön var riktigt fin.

 Sanseryd innehöll ett antal fritidshus, nere vid Stengårdshultsjön. Stenröset innehöll en geogömma.

 För att få räknas som ett jätteträd, behöver omkretsen vara över 3,5 m ( eller om det är 3.2) Här fanns det två alar som hade ordentligt tilltagen omkrets. Huset vid vägens ände såg ut att vara ett riktigt fint gammalt hus.

Gärdesjön var en liten fin sjö. Tänk, vad många oupptäckta vackra platser det finns, bara på  några mils avstånd.....

 ....och så många sjöar vi har i vår del av vårt land. Små smultronställen, verkligen.

Näckrosorna började slå ut. Vattnet såg annars inte speciellt inbjudande ut..... och tyvärr var det fullt med gåsskit vid den lilla fikaplatsen som fanns vid sjön. Cachen fann C-E lätt.... eller blir det kanske bättre tvärtom.... C-E fann cachen lätt.

 Valdshults badplats var en annan idyll. En väl iordningställd plats med lång brygga, lekredskap, bord, grillplats. Undrar vilka det är som använder den badplatsen, byn Valdshult  ( varifrån jag f.ö har anor på min pappas sida) tycks inte vara så stor.... men tydligen har de eldsjälar, som vill att badplatsen ska vara till för alla.

 Cachen var välgömd i anslutning till omklädningshuset. C-E var den som hittade den ... efter det att jag kollat tidigare loggar, och hittat loggar från Inga och Katrin.... och där fick vi lite ledtrådar.

Det finns en gömma  kring Valdshult, som vi inte vet hur vi ska hitta. Hitta till rättare sagt. Alabo kvarn. Hittar inga körbara vägar dit..... har försökt att oss 300 m genom skog en gång... men hamnade på en mosse. Hittade en riktigt dålig körväg idag, men C-E hade inte alls lust att köra en km på den..... och ändå är man inte ända framme vid gömman....

Sista gömman hittade vi vid Örerydsmacken. Letade där förra året, men gav upp. Nu hittade vi det vi sökte. Nu är ju inte macken nån rolig plats. Tog bild på kyrkan i stället. Kollade på anslagstavlan om det fanns något att läsa om den konsert som vår rektor och hans kvartett ska hålla om två veckor.... Inget anslaget än... får kolla nätet, för att se vilken tid det är ... för jag vill gärna se och höra.
Konstigt, förresten, att denna fina kyrka inte har någon egen gömma....

Gräset växer som ogräs, ogräset likaså. Lika bra att fixa till gräset idag. C-E tog trimmern och jag klippte hela gräsmattan i rekordfart.... så snabbt så att inte ens knotten hann med.

En kul dag, och en hel del nyttig motion för den gamla tanten!