Lövöletande

En vecka efter eventet passade det oss alla fyra amatörgeocachare att ge oss ut på Ingas och Katrin runda kring Lövö, vid Store Mosse.

En cache tog vi  på vägen dit, då vi från Gnosjö åkte på, för oss, helt okända vägar mellan den speciella andans samhälle och Kulltorp.

Det var en cache som hette Offerkastet, och som var extremt lätthittad. Den hade dock en synnerligen intressant historia, då det på denna plats skett ett mord någon gång på 1700-talet.
 För att hedra - och för att skydda sig från - denna plats offrade man mynt, kastade sten, satte ut grangrenar.
Kul att få veta lite om vår gamla kultur.

Hade tänkt försöka leta upp en cache vid High Chaparall också, men det var inte att tänka på.
Där var det överfullt med bilar, överfullt med folk, för där genomfördes orienteringstävlingen Smålandskaveln.

Vi fick krypköra genom folkmassan och fortsatte sedan på det som helt tydligt en gång varit sjöbotten. Landskapet var platt och öppet.

 Hade bestämt träff med Johanna och Martin vid avtagsvägen till Lövö. De kom från sydost, vi kom från nordväst. Passade ju jättebra att utnyttja den ljusa delen av dagen, vilken fr.o.m idag är från klockan 9 på morgonen och ett antal timmar framåt.

Det fanns ett antal gömmor längs vägen till Lövö, någon lätt, någon ganska så svår. Men fyra par ögon har ju ganska mycket koll, så med gemensamma krafter så lyckades vi hitta dem alla.

Framme vid det gamla gårdshuset Lövö fanns en grillplats, som helt tydligt varit använd för en vecka sedan, sittplatser och en öppen toalett som passade tants behov alldeles utmärkt.

Dessutom fanns det en gammal gömma här, utplacerad vid midsommar 2009. Det var dagens svåraste gömma, för den fanns i en jordkällare, där det kom in sparsamt med dagsljus. Att ta med ficklampor på förmiddagspromenad, det fanns inte på kartan... men C-Es gamla mobila ficklampa löste så småningom mysteriet med den mörklagda cachen.

Fyra gömmor skulle det finnas utmed en av vandringslederna som utgick från den gamla mossnära gården. En plats som en gång bestått av fyra olika gårdar. En liten by vid mosskanten.
Leden gick på fina stigar, och genom ganska kuperad terräng. Upp och ned gick det på rocknarna nära mossen.

Här och där kunde man se den stora mossen, attributet som gett mossen dess namn.
Helt otroligt egentligen, vad stort sydsveriges största mossområde är. I juli var vi ju i andra änden på fladdermusspaning. Det var en bra bit från Lövö.

Store Mosse gör skäl för sitt namn.

Satt  framför datorn för en vecka sedan och undrade om mossen var lika gulfärgad som det var i vår by förra söndagen.

Nu har färgerna försvunnit från Moghultsbyn, här är det mest gråfärger som dominerar.
Men på mossen lyste det fortfarande av olika röd-gulanyanser.

Den första halvan av promenaden gick på fina stigar.Där kunde man hålla bra fart.
När man fick ta sig fram på spångar, så sänktes min fart väsentligt. Både spångar och stövlar är hala... och tanten är rädd för att ramla....

Stannade lite då och då och tog fina mossbilder.
Oj, vad här är fint. Hoppas att Inga och Katrin lägger ut några fler gömmor här ( får tillåtelse att göra så i naturreservatet), för hit vill jag återvända. Vet ju att det blir så svårt att få det att bli av, om det inte finns någon cache att leta upp. Fast en har vi kvar här på mossen, på en ö, rakt ut i myrmarken. Kan vara värt en resa bara för att leta upp den. Fast det får bli när spångarna är torra.

Gömmorna hittade vi relativt lätt.
De var vanliga burkgömmor, med bra hintar och på bra koodinater.
Ganska  så långt var det emellan dem, och med stigar som svänger ganska så rejält, så var det ett par gånger så att gps visade ett mindre avstånd på längre håll än då man kom närmare. Trots att man egentligen närmade sig.

Fika hade vi med, och det fick bli här, två tredjedelar fram på vägen.
Skyltningen var utmärkt, och stigarna bra... ingen risk att komma bort här inte. Möjlig risk var att gå ner sig i mossmark vid ett par ställen, då vattnet stod en bit över de utlagda spångarna.

Stekt ägg på macka är bra och mättande och passar alla smaker.
Gårdagens hembakade morotskaka, den var riktigt delikat här ute i skogen.

Hela äventyret, från första Lövö-områdesgömma längs vägen till gården, tills dess att vi loggat alla, bilburna och promenerandes, tog ganska exakt två timmar.  Det tycker jag är riktigt bra tid för att hitta nio cacher, få dagens motion samt en otroligt fin naturupplevelse.

Att träffa dotter med fästman på detta sätt, är också väldigt roligt.

Sa hejdå och åkte åt var sitt håll igen.
Vi tog en annan väg mellan Kulltorp och Gnosjö hem.
Imponerades av alla småföretag som finns utmed de småländska småvägarna.

Vid sjön Hären finns en liten campingplats. Och en cache. Den var dagens enklaste, en skyltcache.

Gick en liten sväng längs stranden, påmindes om "lilla" dottern då jag såg livbojen. Önskade lite att hon också bodde på "lagom" umgängesavstånd från sin gamla mor och far.   ( Tycker ju att J bor på "perfekt" avstånd.... man når henne på mindre än en timme med bil. Fast det finns väl de som har sin vuxna barn på längre avstånd än 25 mil.... Mycket längre .... )

Många "bor" tydligen på campingen hela året. Den här husvagnsägaren hade fortfarande solstolarna ute... och rosorna blommade fortfarande i rabatten.

Elva cacher idag. Roligt att leta. Förhoppningsvis så kan det bli två dagar med burkletande under lediga dagarna, tisdag - lördag.