Goa gubbar, glada gipor

 Ibland kan man inte undgå att se sin spegelbild.
Slås då ofta av de ständigt, naturligt tycks det, nedåtriktade mungiporna.
Kommer ihåg att min mamma hade samma tydliga markering i sitt ansikte.
Kanske beror gip-hållningen på gravitationen.... eller på att de sitter på en surtant....eller blir det så med åldern... eller kanske är det genetiskt betingat....

Under några timmar i går kväll, kändes det som om giporna satt uppe vid öronen. En härlig känsla.
Den visuella sanningen var sannolikt en annan, det märker jag då jag försöker frammana samma gipkänsla och ta en bild med datorns kamera. Det  blir mer ett rakt streck av den ständigt surutseende munnen... här behövs sannerligen träning för att man ska få upp giporna i högre höjd...det handlar om årtal/decennietal av försummad uppåtriktad rörelse av nedre ansiktsmuskler.

Men känslan var go iallafall, den att känna sig munter och glad från klockan åtta till klockan kvart i elva. Men positiv känsla såväl före som efter!

 Tror att det var någon gång vid juletid, som Johanna hade sett ett erbjudande i Värnamo Nyheter.
Något reducerat prenumerant-pris på Galenskaparnas 30-årsshow, i Jönköping den 9 maj. Om vi ville åka med? Absolut, självklart.
Har sett de flesta föreställningar som dessa herrar (+ tidigare Kerstin Granlund) framfört på Liseberg eller Lorensbergsteatern. Även 30-år-jubileumsföreställningen såg vi, C-E och jag, för några år sedan. Men det gjorde absolut inget... för jag är Galenskap-fan av första graden.... anser att Claes Erikssons texter är de mest roliga, underfundiga, meningsfyllda som skrivits i syfte att underhålla ... i paritet med det som Tage Danielsson producerade.

Mycket av dagens s.k. humor fattar jag inte ett dugg av...även om det då och då framförs någon i Tv som man få lite mindre gip-häng av.

Nu var det väldigt stor skillnad på den trettio-årsföreställning som vi såg för två-tre år sedan, och gårdagens turnéföreställning.
Innehållet var i stort sett det samma, men en del var lite omändrat i manus.
I den förställning som vi såg i Göteborg, så fanns det 30 nummer med, ett från varje år.
I turnéförställningen, lät man i första akten slumpen bestämma, vilket nummer som skulle framföras. Man hade  ett  "lyckohjul" numrerat från 1-28 + en stjärnvinst och en joker. Under en timmes tid fick hjulet bestämma vad som skulle framföras.
Eftersom Knut var sjuk, så var Claes med i föreställningen.... och när ett Knut-nummer kom upp, så fick Claes dra ett nummer från sina egna paradnummer ur en hatt.... Invecklat? Inte ett dugg... men jag tror att Claes-lapparna var lite fejkade.

Det blev en bra blandning av sketcher och bra musik med innehållsrika texter.
En av de goa gubbarnas styrka är ju att de sjunger bra allihop, att man hör vad de sjunger... och att de sjunger något med riktigt innehåll.
Musikerna är förstås också duktiga, även om de blir en naturlig bakgrund oftast, och inte visar sina egna styrkor genom att briljera på sina instrument.

Andra akten var en traditionell nummerrevy, med kända nummer från många av revyerna.

Tror att Pers hembygdsgubbe ( igår från Vaggeryd) var med i "Stinsen brinner". Macken-figurerna gjorde ett längre medley som final... och som extranummer så tjatade Roy och Roger på sedvanligt sätt, innan man som final-final framförde "Gott å leva".

Tanten, som nästan har träningsvärk i mungiporna idag, log och log och blev nostalgisk och kom att tänka på att hon använt Mackenlåtarna och gjort "minimusikal" med elever en gång på den gamla goda tiden,  då man hann med ( och tyckte att det var viktigt)  att stärka elevers självkänsla i stället för att, som nu, sänka den, genom de orimliga kraven att alla ska vara lika.

Ja, det var en rolig kväll... och tänk vad länge gipornas läge gjorde att hela tanten kände sig glad. Har spillt över en hel del del till denna dagen också!

Före gipornas glada tid, så fick smaklökarna sitt. Johanna hade beställt bord hos "Hasse på Sjökanten".  Restauarangen vid Rocksjöns strand serverade buffé... och det var en buffe av det föredömliga slaget... förrättsbuffe ... åtta-tio rätter att smaka på och njuta av... tre huvudrätter ( lax, kyckligben, fläskfilé)  samt ostbricka och pannakotta som efterrätt. Kaffe och måltidsdryck ingick. Riktigt vällagat och gott. Lax, som smälte i munnen,. en räkröra med mängder av goda räkor... kycklingsallad i smakfull curry... fröigt hembakt knäckebröd... melonsallad med ost...och jag som aldrig tidigare fattat vad som är speciellt med pannacotta, fick nu smaka på en blandning av vaniljkräm och jordgubb som var supergod. Är det så pannacotta ska smaka? Varför har jag då tidigare bara fått smaka på "misslyckaden".?

En rolig kväll att länge bevara i sitt minne. Tack Johanna och Martin för den!

(Bilderna från Galenskaparnas turnéföreställning är stulna från Google... hoppas att igen misstycker)