Vitt vinterväder

Som de flesta vet- med tanke på min tjatighet om rådande omständighet - så är mitt önskevinterväder grön barmarksvinter... och om inte det går .... frosttäckt barmark och frosttäckta träd.

Men nu är det som det är ... det är snö.... skit, skit... men man får försöka göra det bästa av det också.

För det första får man vara glad för att man KAN göra något i det kalla, under det förrädiska snötäcket, glashala väglaget .... det är absolut inte alla förunnat.

Egentligen borde man tänka lite mer med tacksamhet, på det faktum att man mår rätt så hyfsat och har det (egentligen) väldigt bra. Man tänker på det för sällan... tyvärr.

Blev alldeles direkt helg,  efter terminens första arbetsdag.

Skönt att komma igång, kul att träffa alla.

Insåg - det jag redan insett, men många år försent - att man absolut inte ska prata med eleverna om vad de gjort på lovet.
Fick själv känna på hur det kändes igår.
Vår rektor hade varit utomlands, och berättade om det. Frågade sedan om det var fler som varit utomlands.. jo, det var några stycken. Hur kände man sig i den skaran, då längsta resan gick till Göteborg? Lite underlägsen, absolut! Bra att få känna på och förstå att man inte ska låta de som "gjort något speciellt" på lovet ska få glänsa med det, medan andra känner sig mer eller mindre underlägsna.

C-E hade tillagat sin utsökt goda räk och kycklingwook som fredags-kvällsmat.
Ett  glas rödvin till det, och sötsuget var igång.
- Fredagsgodis, måste man få ha, tyckte jag.
I källaren fanns de två oöppnade paket, som både jag och pensionär C-E fått, då mina elever gjorde luciaframträdanden på ortens stora företag.
- Vi öppnar en Aladdin, sa jag. Jag får ta högst 3 stycken när det blir fredag.
Kartonger som julklapp för C-E och som lucia-ledar-tack för mig, har varit ständigt återkommande i vårt hus under många år. Det har alltid varit en Aladdin innanför det färgglada julomslagspapperet.

I år var det ingen röd kartong... i år var det en gul. Paradis! Besviken blev jag.... men man får ju göra det bästa av det som finns ändå, och valde ut två praliner.
Tvi vale! Ljus choklad är INTE gott!

"Tävlingen" med två deltagande personer, har fått ett resultat. Anti-godis-dieten avslutades den 8 januari. Ingen vinnare.... men jag lovar.... något kommer med posten...bara för att ni brydde er ....

Sådana som bryr sig ska ta mig tusan uppmuntras.... det är lite för få som sysslar med ombryende i dessa tider.

Dagens promenad gick till Hallåsen.
Kände för vanliga kängor i stället för broddskor.
Tänkte väl att det skulle funka, speciellt som jag hade stavstöd också.
Det gjorde det, men det var ett antal gånger som jag hamnade i det isiga bilspåret .... och de gamla benen fick sträcka på sig lite extra.

Träffade husherren på Hallåsen. Han ska sälja sin gård och flytta till sin särbo i stan.
Häftigt att börja på nytt när man har kommit några år in i pensionsåldern.

En av mina favoritmusiker, David Bowie, fyllde 69 igår och gav ut en ny skiva.

Hillary Clinton fyller 69 i höst och kandiderar till världens ( ett av dem iallafall) mäktigaste jobb.
Hennes motkandidat, Donald Trump,  fyllde 69 under året som gick.

Det finns mycket krut kvar hos många som uppnått mogen ålder. Det känns betryggande, för den som lider av lite åldersnoja.

När jag kom hem efter promenaden,  så gjorde jag något som jag inte gjort sedan jag var barn.
Jag körde upp ett skidspår i trädgården, och körde runt där, varav efter varv.
Tror inte att jag haft skidorna framme de senaste fyra - fem åren.. sannolikt senast under den snörika vintern 2010. Nu tänkte jag ju göra det bästa av rådande omständigheter, och då var det lika bra att prova både pjäxor och skidor och vilken inverkan en mera glidande  framfart har på den oberäkneliga ryggen. Vet att jag fick ont när det begav sig senast.

Det kändes lite här och där  i kroppastollen efter så där 20 varv. Trodde att jag var stav-van... men hu, så långa skidstavar är jämfört med gå-stavar.  Ryggen... ja, den kändes lite grann... men nog ska kunna åka några kilometer i riktiga skidspår... kanske redan i morgon, Får kolla om det finns spår uppkörda någonstans.

Våra husdjur gillar inte heller vitt vinterväder. De har dessutom svårt att förstå hur de ska kunna göra något bra ut av´et.  Fåglarna flyger iväg och mössen är försvunna. Bättre stanna inne i värmen.... och drömma om våren. Tills dess, ja,en annan får helt enkelt försöka hitta något positivt med det vita... vad det nu skulle kunna vara....i  jämförelse med den gröna tidens alla möjligheter.