Dansen

- Där ser du en lyckad renovering, sa busschauffören och pekade på ett hus i utkanten av ett av kommunens samhällen.
- Är det ett riktigt gammalt hus? undrade jag. Jag har aldrig registrerat huset förr, det enda som jag känner till från detta samhället, det är det gamla dansstället....

Det var så vi kom att prata om våra ungdomtider, busschauffören och jag, medan mina sexor underhöll sig själva en bit bak i bussen.

Det var på danser man träffades förr i tiden.... och vad vi kallade förr i tiden, det var 1970-tal. Det fanns dansställen lite varstans, även om det långt ifrån var så tätt mellan dansbanorna, som det varit en generation tidigare. Under 1930-1940-talet, ja kanske ännu senare, så hade ju varje samhälle sin egen "festplats".

På sjuttiotalet så fanns det ett antal kända dansställen i trakten, Grand och Nittorps sporthall på vintern, Sandsjön och Nittorps loge på sommaren. Ville man åka långt bort, så fanns Bokskogen i Burseryd... och på åttiotalet kom Sigges loge.

Under förra århundradet, i allafall under de första 80-90 åren, så var det på danser som man träffades... för egen del så får jag tacka/skylla på ett besök ( av många) i Nittorps sporthall för det mesta blev som det blev.

Dansställena var mötesplatser för de unga, en viktig social arena. En del dansade , andra socialiserade runt omkring. Naturligtvis fanns det mycket alkohol med i bilden, det var så det var under helgerna, framförallt för att inge den manliga delen av danslokalsbesökarna lite extra mod. Sen var det vi som körde... och det gick bra det också.
Dansandet, det var det väl lite si och så med, mest ett travande runt på dansgolvet, i  takt eller otakt med musiken.

Sen fanns det "riktig" dans också. Buggkurser och gammaldanskurser. Det var riktigt roligt, för det var dans på riktigt,,,med olika steg och turer. Får skryta lite... jag har diplom i bugg och instruktörsbevis i gammaldans...men utgångsdatum är sannolikt passerat, de är från sista delen av sjuttiotalet och från mitten av åttiotalet.

Men roligt var det, jag skulle gärna återuppta gammaldansen igen... synd bara att den man träffade på dansen i början av sjuttiotalet, inte är alls intresserad... eller har den riktiga rytmen i blodet....

Idag är det långt mellan dansställena.
Det är absolut inget vanligt ställe att träffa sin livspartner på.
Många träffas genom sina arbeten/arbetsplatser, andra genom gemensamma bekanta.... och väldigt många genom datingssighter.

Tiderna förändras, det var vi överens om jag och busschauffören. Jag tyckte väl detta är mera OK än vad min nostalgiske samtalspartner tyckte.

Men visst var det kul att åka på fredags/lördagsdansen, när man var ung. Ett ställe att mötas... och kanske möta någon ny bekantskap som man gärna ville känna lite mer.

Det är inte utan att man tänker på hur det ska bli med dansen i framtiden. Är det något som den här lille killen får uppleva, eller är all kontakt visa nätet i hans framtid....? Troligen kommer det att finnas helt annorlunda sätt att umgås när det blir dags för honom att hitta någon att dejta med/leva sitt liv/del av sitt liv med.

Och dansa det kan han ju göra om bara något år, det är ju bara att sätta på lite fartfylld musik och röra på sig. Behöver han idéer på lite schyssta moves, ja då är det bara att kolla på you tube.

Bilderna har ju inte så mycket med dans att göra.... även om promenaden till Hindsen gick som en dans igår, i det fantastiska vårvädret.