Vatten

...Han tar mig till vatten där jag finner ro.....
Rätt som det var dök en psaltarpsalm upp i huvudet på mig.
Vid ett ganska välvalt tillfälle i och för sig.
Arbetsveckan var avslutad, lunchen överstökad och jag var i färd med att byta om till badkläder inför en liten eftermiddagstripp till Gussjön.
Nä, den heter inte Gudsjön. Jag trodde det i många år. Det hade varit ett vackert namn, och absolut passande med tanke på Psaltarpsalmen.

Nog är det så, att det är vid vatten som jag finner den största ron. Kanske bara där, förresten. Jag har slutat att ta med mig böcker att läsa då jag tar mig till vatten, för på en strand där kan jag verkligen bara vara, utan att jag måste göra någonting.
Så visst stämmer den gamla bibelstrofen.

.... till vatten där jag finner ro....

Sol, vind och vatten är det bästa som jag vet.... visst är det så. Det är till denna plats som jag längtar i mörka vintertiden.... och så lite till Kattegatt också.  Även om jag känner mig bekymrad över den långvariga torkan, så njuter jag av sol,vind och vatten... definitivt.

Trollsländorna vill också vara vattennära. Inte konstigt, eftersom den tillbringar ett par år i vatten som glupsk larv.
Som vacker slända är dess dagar räknade.
Och någon ro tycktes inte de brett bevingade insekterna finna vid vattnet. De jagade fram och tillbaka, sannolikt sökandes efter en partner att göra nya rovdjurslarver med. Livets mening? Att reproducera sig.....

Ärlan sökte också ro vid vattnet. Inte så mycket ro som jag, men betydligt mer än vad en trollslända gjorde. Bra val av boplats för en småfågel, att bo nära det livgivande vattnet.
Tänk så många fågelungar som blivit stekta under varma tegelpannor och takplåtar, denna  supervarma försommar. Nu har de flesta småfåglar två eller tre häckningar per sommar. hoppas att de följande inte blir lika svåra. Insekter tycks det vara ganska gott om i år, betydligt mer än förra året. Då kändes det oroväckande lite.  Mat till fåglar, pollinering av växter. Insekter är så viktiga i naturens näringskedjor och kretslopp.

Solen glimmar blank och trind, vattnet likt en spegel. Nog glimmade solen, med bara några små lätta moln på min himmel. För en vecka sedan, då jag senast besökte min favoritsjö, så var vattnet helt blankt och stilla.  Det var en mäktig syn. Skulle gissa att det blivit så mot kvällen även idag då vindarna slutat leka.

Under ytan dyker jag aldrig helt numera. Mycket för att jag alltid har glasögonen på när jag simmar.  I Joniska havet finns ett par av mina glasögon, någonstans under ytan. Bland allt annat skräp. För många år sedan, då vi var på Korfu, blev jag helt ofrivilligt slängd under ytan, av en illasinnad våg. Följden blev att jag var utan glasögon resten av veckan. Som tur var hade jag även linser och solglasögon med i packningen.,,,,

Numera håller jag alltid huvudet över ytan. Idag blev det mycket badat och simmat. Gussjön, som genomströmmas av Nissan, är en underbar simsjö.

Igår blev det bad på arbetstid. Kanske inte så ro-fyllt...men ro-ligt.
Vid kallbadhuset i Varberg, var det också lättsimmat.

För tredje året i rad tog vi med oss alla skolans elever på en resa. Genom pengar från samhällsförening och brukarråd, så har vi kunnat kosta på oss  riktigt gammaldags skolresor.
Detta år var det guidade turer på Varbergs fästning, besök hos Bockstensmannen, bad i Kattegatt och lek i Spökparken som stod på schemat. Uppskattat... iallafall enligt alla de fyror och femmor som jag pratat med i dag.

Ta mig till havet och gör mig till kung... ja, det ska vi göra i morgon igen. För fjärde helgen i rad. Har aldrig hänt att vi varit i Halmstadsstugan fyra helger i rad, under de fyrtioett år som den funnits i familjens ägo.
Vår egen lille kung kommer dit i morgon också, vilket gör kust och havstillvaron extra rolig.

Det är tur att mormor bor så pass långt ifrån sina barnbarn. För de är ju faktiskt de viktigaste av alla personer. Små kungar, som lindar sin gamla mormor runt lillfingret. Men det är så det ska vara, tror jag. Mamma och pappa får uppfostra... morföräldrar får stå för lite uppfostransdestruktion.

..många gånger såg han tillbaka på sina fotspår i sanden....
Nog är de tydligare än vi någonsin kan tro, många av de fotspår vi gjort.
Avtrycken i sanden är tydliga, de spolas snart bort... men det finns många avtryck som består.... alla är inte positiva.

En god vecka, en god dag, har det varit.
Hoppas att det blev en god natt för den lille som glömt sin tröstesak. Han/hon hade nog ersättare där hemma.

Ta oss till vatten där vi finner ro... Den önskningen går inte bara till mina nära och kära, utan till alla  strand och vattenälskande människor. Vatten är livet. Hoppas att det också snart kommer en ordentlig skvätt från regntunga skyar.