söndag 4 juli 2021

Vykort


 Kommer ni ihåg när man fick vykort? När en mer eller mindre  överraskande handskriven hälsning låg i brevlådan? Kommer ni ihåg när man fylld av förväntan gick till postlådan, så här i sommartid? Det var ju inte så sällan som det fanns ett vykort att fiska upp,  långt nere på botten av lådan.

Fick en flashback till vykortstiden, då jag knäppte en bild med mobilen, på Östra stranden i Halmstad igår. Det var ju ungefär de såg ut, många av de vykort som förekom på 60-70 tal.  En bild av en badstrand, i Sverige eller vid Medelhavet.

Dagens lunch, det blev hamburgare på Erikson Cottage. Elcykeltur passade utmärkt i det varma vädret.

Det fanns flerdelade kort också. Tror att de kom mera på 80-tal, kanske 90-tal. Dessutom blev korten av allt bättre kvalitet i slutet av förra seklet. Samt att det fanns fler motiv än just badmotiv att välja på.

Kommer ihåg att jag ofta valde bort de flerdelade korten, då jag/vi skulle skicka hälsningar hem till släkt och vänner från våra semesterresor.  Tyckte att det så så smått och plottrigt ut med  alla småbilder. 

Till skillnad mot hur dagens instagrambilder - som ju må vara nutidens sätt att skicka vykort- oftast ser ut, då jag  är avsändaren.

Då vi reste utomlands, så fick man  se till att köpa och skicka sina vykort, redan vid semesterns början. Speciellt om vi bara skulle vara iväg en vecka.  Med så kort bortavistelse, så var det låga odds på att vi skulle vara tillbaka därhemma, före våra  vykortshälsningar. 

Nu brukade vi oftast vara iväg två veckor på våra semesterresor, och om man då skickade vykorten en av de första dagarna, så hann oftast korten före oss till Sverige.

Det allra mest tokiga var att där vykort såldes, i alla fall där vi befann oss Grekland eller Italien, där såldes inga frimärken. Dem fick man gå till postkontoret för att köpa. Ett postkontor som dessutom hade väldigt begränsade öppettider. 

Så nog är det mera bekvämt att skicka sina vykort via nätet.


Min mamma hade flera vykortsalbum. Där samlade hon de vykort hon fick under sina kanske 10-15 sista år. En del kort kom från vänner och bekanta, men allra mest innehöll albumet hälsningar från vår familj. Brukade skicka ett kort även från en kort resa. Vet att den enkla hälsningen gladde henne.
Synd att jag inte  tog hand om vykortsalbumet, efter hennes bortgång. Tyckte just då, 2001,  att det inte var så mycket att ha. Idag hade det varit en nostalgiskatt.

Finns vykort kvar idag? Nu var det par år sedan som vi var iväg på någon utomlandsresa. Kommer inte ihåg att jag såg några då, men å andra sidan så letade jag inte efter vykort heller. 

Men visst skulle det vara kul hitta en handskriven sommarhälsning i brevlådan. Måste vara decennier sedan det senast begav sig.








20 kommentarer:

  1. Jag tror nog att det finns vykort att köpa. I alla fall i bokhanddeln, kanske inte på bensinstationer. Eller i mindre affärer. Men jag vet inte säkert.... det var också länge sedan jag skickade eller fick något.
    Men jag skickar ibland andra slags köpta kort som födelsedagshälsningar. De brukar bli uppskattade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Födelsedagshälsningar är också kul att få. Och för att kunna skicka sådana så har jag alltid ett häfte frimärken hemma. Och hoppas på att de gäller.... Har just nu ingen aning om vad det kostar att skicka ett kort eller brev.
      Och visst är det kul att få alla slags hälsningar i brevlådan.

      Radera
  2. Ler igenkännande åt detta med vykort. Visserligen var jag inte på Östra stranden i Halmstad i går men i allt övrigt. Detta att hitta vykort men sedan inga frimärken. Många steg för att leta och hitta dem.
    Min pappa fick Alzheimer och avled 2005 och de sista åren av hans liv bodde han på ett boende och fick mängder av vykort från vänner världen över. Dessa gladde honom och jag satte upp dem på väggen där han lätt kunde se dem. Hade en del i ett album men det kom han aldrig ihåg. När pappa avled tog jag hand om många av vykorten och har dem kvar.
    Har själv en del vykort kvar som jag fick från 1949 när jag föddes och en bra bit in på 90-talet.
    Ja, ett handskrivet vykort skulle vara roligt att hitta hemma.
    Önskar dig en fin kväll och tack för nostalgitrippen.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så smart av dej att ta till vara minnena! Är ju en reluk från en svunnen tid.
      Såg en app där man kunde ladda upp sitt foto och skriva en hälsning. App-ägarna skickade sedan ett fysiskt kort till den som det var adresserat till. Kostade förstås en del...kommer inte ihåg hur mycket. Men inte blir det det samma som det köpta och handskrivna kortet.Kram!

      Radera
  3. En fin tillbakablick, den satte igång lite tankar hos mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är det som blogginlägg ska göra...tycker jag

      Radera
  4. Ja, riktiga, gamla hederliga vykort är nog ett minne blott och har så varit i ett antal år. Minns precis som du att man i början på semestern köpte korten, skrev hälsningar på kvällen, letade frimärken hos posten eller i tobakshandeln(Spanien), slickade märkena och skickade iväg korten. Tycker faktiskt att det är mysigare med "riktiga" vykort. Det gäller även för julkort med mera, även om jag såklart inte skickar några heller...

    SvaraRadera
  5. Vore lite kul om det kom på modet med vykort igen. Men det är nog ingen större chans att det blir så.

    SvaraRadera
  6. All personlig post är roligt att få. Utom häromsistens när Maken fick ett handskrivet brev. Jag var nyfiken hela dagen och han var nyfiken när han kom hem. Så var det från Jehovas😩

    SvaraRadera
    Svar
    1. Antiklimax! Dotterns familj hade också fått ett sådant.Mindre störande än dörrknackning iaf.

      Radera
    2. Förvisso. Men så besviken man blir😂

      Radera
  7. Vilket härligt nostalgiinlägg. Vykort, jag har i flera album efter minn mamma. Brukar plocka fram dom då och då ... dom innehåller långa hälsningar och blir som en berättelse. Vykort skickades inte bara under semesterresor utan i princip under alla tider på året då släkten var utspridd och istället för att alltid skriva brev (vilket också gjordes) så skrevs vykort. Väldigt trevligt då vykorten ofta var inköpta på platser där man bodde och som nu har förändrats helt. Ett riktigt tidsdokument. Jag älskar min mammas gamla vykortsalbum.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vilken miss att inte svara. Det är lätt att vara efterklok!

      Radera
  8. Jag hör till den gamla stammen som gärna skickar vykort men det är ingen självklarhet att hitta dem. När jag var i Brasilien fick vi åka till ett museum för att hitta några. Själv skickar jag alltid handskrivna födelsedagskort och uppskattar att få sådana. Tror dock att det är en generationsfråga.

    Kram och god kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Födelsedagskort är också roligt att få. Förstås! Kan nog hitta vykort på Sandgrund idag . Kram!

      Radera
  9. Så förvånad jag blir. Vykort en av livets kryddor, eller? Nu känner jag mig helt plötsligt otrolig gammal.
    Jag får i alla fall fortfarande vykort, kanske beroende på att jag älskar att få det och själv skickar ibland då vi är ute på våra små resor.
    Utomlands vet jag inte, men senast då vi var i London, kanske cirka 5 år sedan, tiden går, då fanns det vykort och jag sände hem till några som jag vet skulle bli glad.
    Jag skulle bli otroligt ledsen om jag inte, nu snart, till min födelsedag fick vykort, eller ett gratulationskort blir det då.
    Kram och trevlig dag önskar jag dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gott att höra att det finns kvar ! Skulle så gärna vilja ha din adress, så kunde jag också skicka dej en hälsning.Kram!

      Radera
  10. Min svärmor hade två vykortsalbum som mina döttrar fått. Så vackra de gamla vykorten var. Båda mina flickor samlade också på vykort och satte in i album. Vilken skatt att ha och plocka fram nu. Men jag måste erkänna att det är betydligt enklare att skicka över nätet. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sparsamma alla varit! Kloka! Och jag som inte sparat på något...väsentligt..Kram!

      Radera
  11. Bara för ett par tre år sen var jag med i en grupp som skickade vykort, från hela världen. Det var jätteskoj ett tag, sen började jag räkna vad det kostade...och lade ner.
    Men nog saknar jag att stå vid ett vykortsställ och välja ut ett kul kort och plita ner hälsningarna, för att inte tala om hur glad mottagaren av kortet är att finna det i brevlådan! Ja, jag är nostalgisk, men uppskattar också digitala hälsningar förstås

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas