Trettiofem år sedan är det, som vi besökte denna plats. Efter mycket letande hittade jag bilder från det tillfället i ett av alla fotoalbum. Inser att det inte är något som är sig likt. Möjligen ett område, Bråkmakargatan, såg ut att vara från den tiden.
Då, för 35 år sedan, var alla husen miniatyrbyggnader. Egentligen bara tänkta för att småfolket skulle kunna gå in i. Nu var de allra flesta byggnader i format som välkomnade även välvuxna mormödrar.
En del gamla Astrid Lindgren-miljöer var borta. Bullerbyn, som jag fann på ett av de 35 år gamla fotona, fanns inte kvar. Emils gård var i fullformat, liksom Mattisborgen med omgivningar. Då var de i minityrformat.
Otroligt vackert, otroligt genomtänkt! En upplevelse även för oss som nått pensionsåldern. Teaterföreställningarna var av hög klass och fängslade alla från treårs-åldern och uppåt. Vi lyckades se sex olika föreställningar, Pippi som jagar tjuvar, Emil som både lyckades få sin pappa att fastna i råttfällan och att hälla blodpalt över honom. Ronjas födelse samt när Ronja och Birk ser till att Bork och Mattis blir kompanjoner, samt två ( lite otäcka) förställningar av Bröderna Lejonhjärta. Alla dramatiseringar spelades förstås upp i sina respektive miljöer.
Nu blir det bilder, med kort text:
En koll i minityrstaden Vimmerby. Centralt belägen i området.
Full fart mot Junibacken.
Lågt till tak för vuxna, men möjligt att ta sig in framåtlutad. De små kilade förstås snabbt upp på andra våning av Madickens hus.
Alldeles bredvid fanns handelsboden. Att "sälja" saker, det är kul....
På väg upp till Mattisborgen, fanns denna lekplats. Kvarnen. Vattenlek, det är alltid lockande. Här fanns också bord och sittplatser för den som ville äta sin medhavda matsäck.
Mor och söner har precis satt sig tillrätta för att se dramatiseringen av Ronjas födelse och en del av hennes uppväxt. Skalle Per, han var den som förde berättelsen framåt.
Lite otäckt var det, med både vildvittror och gråvargar på scenen....
Johanna och Konrad passade på att gå in i borgen, medan jag och morfar följde med pappa Martin och Karl-Petter för att se när Pippi blev jagad av Kling och Klang.
I området kring Villa Villerkulla fanns det mängder av roliga aktiviteter. Klättervägg....
..."Gå över vatten"
Ekor låg förtöjda vid kajen.
Och där bakom fanns också Kapten Långstrumps skepp "Hoppetossa".
Ville man använda repfärjan och ta sin pappa över floden, så gick det bra.
Lunch smakade utmärkt på hamnkrogen, Med tanke på att vi haft två och en halv timmars resväg ( 18 mil) och de som kört från Värnamo haft en resväg på två timmar, så passade det bra med tidig lunch. Det var riktigt bra mat, till helt ok pris. Husmanskost. Inte en pommes frites eller annan friterad mat på hela området. Det ska man ha heder av!
Snabbt över till Katthult!
Riktigt bra dramatisering. Efter föreställningen var vi inne i både snickarbod och boningshus, samt tittade till Emils hönor som fanns i ett litet hönshus i området.
Överhuvudtaget så hade man med mycket djur i de olika miljöerna. Pippis häst var förstås en en skimmel med sprejade svarta príckar på. I såväl Ronja-scenerna som Bröderna Leijonhjärta förekom flera olika hästar och olika raser.
En tur till Lekladan. Att hoppa i höet, det tyckte killarna var kul. allra mest K-P.
Det märks att pojkarna har dubbla gener från livet på landet på mammas sida, samt att de numera bor på en liten gård.
Konrad provade på att bära vatten till grisarna ( av betong) med hjälp av ett ok.
Karl-Petter såg att en hel del av höet som låg på marken var dåligt ( sån´t lär man sig när man är med och utfodrar hästar därhemma) och körde bort det med hjälp av den lilla skottkärran.
Klättra på vägg, det är också kul!
Glasspaus blev det, innan det var dags att för ett stopp vid Karlsson på Takets hus. Från taket gick det fyra olika rutschbanor.
Utanför och inne i Nils Karlsson Pysslings hus kände även en mormor sig som en pyssling.
Inne i huset var det ett lekland. Fint ordnat, men tyvärr alldeles för hög ljudnivå för en mormor. ( Det enda "störande" stället på hela området...)
Dags att bege sig mot Törnrosdalen för en föreställning av Bröderna Lejonhjärta.
Vi passerade Sofias ( hon med duvorna) hus. Där kunde jag flyttat in... ett rent ljuvligt litet hus.
Eterneller i taket....
En trädgård med mängder av olika perenner. Denna, lite ovanliga, rhododendron var i särklass vackrast.
Doften i Törnrosdalen, slog emot oss, då vi gick utmed den törnroskantade ( även med andra buskar) gången för att komma upp på läktaren. Den doften går inte att beskriva, den måste upplevas. Så GOTT det doftade!
Tengils soldater övervakade staden. Allt tycktes vara förbjudet...
Skorpan lyckades "lura" soldaterna, tack vare att Mattias förstod nödsituationen och genast blev hans farfar.
Tyvärr hann jag inte få fram kameran, då en vit brevduva släpptes alldeles framför mina ögon, där jag satt en bit upp på läktaren. En rent magisk upplevelse
Det kom en ordentlig regnskur. Konrad passade på att vänta ut den i konditoriet på "nya" Bråkmakargatan. Den gamla gatan, med de ännu mindre husen fanns alldeles bredvid.
Efter regn kommer sol. Föreställning nummer två av Ronja. Birk och Ronja ser till att Borka och Mattis blir vänner.
Slutligen ytterligare en föreställning av Bröderna Leijonhjärta.
Dagens sista föreställning, Slutstriden, den rekommenderades inte för barn under nio år. Så då fick väl mormor också låta bli att se den. Men det hade allt varit spännande att se Tengil!
Lite tid fanns det kvar att utnyttja för den som ville ha full valuta för dagsbiljetten, från kl 10 till kl 18.
Balansbana, som passar även för den som är tre och ett halvt.
Stenar med vattenstrålar som sprutade helt slumpvis... Superkul!
Hästkillar måste ta en ritt, nu när det inte blev någon ridtur hemmavid denna måndag..,..
Besök i affärerna var ett "måste" för mormor ( och mamman). Mormor måste ju köpa till sina barnbarn, så det blev ett klädesplagg vardera till killarna ( och även ett till Ava) samt var sitt spel till dem som fyllt/fyller fem i år.
En riktigt rolig dag! Rekommenderar alla mormödrar och farmödrar ... och även morfar och farfar... att åka med barnbarnen och deras familj, om de åker till Astrid Lindgrens värld i Vimmerby.
Det här var kul att se. Bättre än förväntat måste jag säga. Dit blir kul att åka för M, när han har blivit lite äldre. Tack Anna-Lena!
SvaraRaderaOm två-tre år, så blir det perfekt. Övernatta kan man förstås göra, men det funkar bra att köra fram och tillbaka på samma dag..
RaderaJag har faktiskt inte varit där. Barnen var för med sin pappa. Men det är ju välbesökt och har funnits länge. Tyckte någon sa förra året att det var hutlöst dyrt att gå in, men det är kanske fel.
SvaraRaderaSer kul ut iallafall och det hörs som att ni haft en bra dag! Eval8
Allt kostar ju!
RaderaPensionärer och barn betalar 340 kr. Tycker att det är helt ok! Hundralappen mer får man betala mellan 13 och 64 år.
Jämför med Borås djurpark. Ska antagligen åka med familjen dit nästa vecka. Där får jag betala 379. Finns inget pensionärspris.
Barnbiljett: 240.
Jämför jag Astrid Lindgrens värld och Borås djurpark, så föredrar jag Astrid Lindgren. Många gånger om.
Nu åker vi med till djurparken trots att det är så där... för att det har blivit en tradition. Förra året kunde jag inte åka med, då hade jag ett högerknä som inte var samarbetsvilligt.
Men allt är dyrt. Ett besök på Liseberg, med inträde och åkband, ligger säkert också runt 400- 500 kr. Tror att inträdet var 100 kr, då vi var där före jul.
Inte lätt för dem som har många barn .. Vilket för mej är fler än två... Blir kostsamt.
Ha det gott! // Anna-Lena
Guuuu så roligt! Du kunde ju dessutom jämföra med ett tidigare besök där. Gissar att Astrid Lindgrens värld attraherar många besökare i alla åldrar och från olika delar av landet och även utlandet.
SvaraRaderaGanska mycket folk igår, trots att det ännu inte är högsäsong. Hörde flera finsktalande och flera tysktalande. Funderade på hur de kunde ta till sig de olika teaterföreställningar. Men kan man sin Astrid, så kanske man hänger med...// Anna-Lena
RaderaJag vet att jag besökt Astrid Lindgrens värld som liten men minns tyvärr inte mycket. Ett vagt minne av att vara inne i ett hus med Nils Karlsson-pyssling tema, där alla möbler var i stort format så att man skulle känna sig liten.
SvaraRaderaJag hade mer än gärna besökt det igen. Astrid Lindgrens berättelser och miljöer är så speciella att det nog lockar alla oavsett ålder.
Så var det i Pysslinghuset. Väl värt ett besök. // Anna-Lena
RaderaVerkligen en lyckad dag både för stora och små. Vi var här för många år sedan när barnbarnen var yngre och det var verkligen "värt " ett besök.
SvaraRaderaJättefina bilder och full fart på er alla. Och visst håller Astrid Lindgren. I alla väder.
Kram
Visst är det så. Familjen som bor på två timmars köravstånd har åkt dit årligen i tre år tidigare. Så även en två och ett halvtåring kunde få ut en hel del av besöket.
RaderaSå mysigt! Vi var på Astrid Linggrens värld för 20-25 år sedan, Vi åkte dit några år, tjejerna gillade det, så de ville tillbaka. Sen har jag inte varit där, och kommer inte att känna igen mig. Stefan har varit där på jobb. Jag har tyckt att jag kunde ha åkt med honom, tyvärr så går det inte till så. Inte fick vi några fribiljetter heller.
SvaraRaderaHa en bra dag! Kram
Passar ju bra med barnbarnen om något år. Antar att ni inte bor så långt ifrån... Faaast Småland är ju stort...Detsamma! //Anna-Lena
RaderaVilka härliga dagar och vilka fina bilder. Jag ser att det har hänt väldigt mycket sedan vi var där med våra barn en gång i forntiden. Får nog bli ett återbesök vid tillfälle.
SvaraRaderaÖnskar en fin onsdag!
Passar lilla S när som helst, men bättre att låta lilla I bli något år äldre. //Anna-Lena
RaderaAbsolut ska vi åka dit, gammelmormor bjuder! Så mycket mer givande än att springa runt på ett tivoli när barnen oftast är för små för de karuseller de vill åka och jag inte längre åker nånting för jag får yrsel ändå, helt gratis!
SvaraRaderaToppen! Och övernattningsmöjligheter finns det gott om! //Anna-Lena
RaderaÅh så roligt allt såg ut! Minns att vi var dit när våra två killar var små, tror det var 1998, så det var ett tag sen! Får kanske vänta några år till barnbarnet blir lite större, men det verkligen ut som att man vill göra ett besök!
SvaraRaderaHa det gott!
Ett toppenställe för alla! //Anna-Lena
RaderaHelt ljuvligt inlägg!
SvaraRaderaSå fint att du kan och orkar göra allt detta som du gör för barnbarnen.
När mina barn var små så fanns inte Astrid Lindgrens värld. Mina barn är födda 1969-1980 och vi hade inte heller ekonomi att göra så mycket. Fast jag kommer ihåg att vi var till Borås djurpark och till High Chaparall.
Men jag vet att mina barn har varit där med sina barn/mina barnbarn. Jag var faktiskt där med med salig make sådär bara av en händelse när vi var ute och åkte dit näsan pekade.
Mina yngsta barnbarn skulle jag inte klara av idag.
Kram!
Våra barn är föddac80 och 82. Bara två. Vi hade möjlighet att resa mycket med dem.
RaderaSmåkillar är allt lite jobbiga... //Anna-Lena