Det regnar och regnar. Och lite halleluja-moment däremellan...

 Det är minsann tur att nederbörden fallit som regn och inte som snö... För d et regnar och regnar, och det har det gjort sedan i tisdags kväll. Åtminstone största delen av den tiden...

Riktigt gott att få upp några bilder sedan i tisdags, då när solen sken. Om än tillfälligt!

Konrad passade på att locka mormor och morfar att köpa några av hans till-salu-stenar. 

FINA SDENAR, stod det på skylten. Inte lätt att skilja på d och t!

Visst köpte vi var sin... eller, ja, morfar köpte två. 40 kronor gick det hela på. Det är dyrtider, absolut! Konrad kunde addera 40 till de 264 kr som han redan var ägare till.

Visst är det ett rent "halleluja-moment", då man får uppleva hur sexåringens intresse och färdigheter i matte... och skrivning/läsning... utvecklas mer och mer. 

Sex-sjuåringar är hur öppna som helst för att ta in och lära. Har vikarierat i förskoleklass några gånger. Så härligt at få möta så mycket nyfikenhet och vilja att lära att förstå...

Det inte bara regnar och regnar, det har också regnat och regnat... och dessförinnan varit snösmältning,'

Lätt att köra fast med cykeln. Gick mycket bättre då vi kom ut på asfaltsvägen, och jag slapp trycka på   "styrpinnen". K-P cyklar själv på den vägen.... I nerförsbacke-. 

- Kan du bromsa?7

- Så klart, det är bara att trampa bakåt!

Blommor på trollhasseln. Glädjegörande! Halleluja moment!

Mamman till killarna hade efter lite letande hittat en ridskola till killarna, där man bokade sig för fem tillfällen åt gången. Rid-lekis, kallades det. 

Konrad rider inte så ofta på russen där hemma. Men när han har ridit så har han snabbt lärt sig grunder. När han fick rida på snälla ridskoleshettisen Freja, så kunde han både  styra hästen på egen hand och rida lätt.

K-P fick lilla Bella. Även han kunde styra den lilla hästen i skritt.

Så kul att kursen ligger på tisdag, sen eftermiddag, så man får möjlighet att följa med. Kändes nästan lite rörande att se de små på sin första ridlektion. Tänkte tillbaka på den tid då jag körde mamma och moster  till sina lektioner.

Har jobbat hela skoldagar både igår och idag. Av läraren  som jag skulle vikariera för, så fick jag gärna göra "något eget" på svenska-lektionerna. Helt ok, jag tycker att det är rätt kul med lite egen planering.

Besökte "Tranemo-poetens" utställning förra vecka, läste en del av hans dikter och blev inspirerad. 

"Skriv en dikt till dej själv!"  Varvid jag ju var tvungen att "modella", visa arbetsgången för eleverna. Då måste jag tänka mig tillbaka till mitt eget tolv-åriga jag. Letade fram klassbilden från vår lilla fem-sexa. Skrev ner de första femton orden jag kom att tänka på. Gjorde meningar av orden...

Så här blev min dikt:

Till Anna-Lena 12 år                                                                   

Du bor på en bondgård,
med kor, grisar och hönor
Tuppen är borta, han hackade på ditt huvud och fick dö
Mamma, pappa och lillebror Roger är din familj
han är bara fyra, får göra som han vill
pappa blir arg på dej när ni bråkar
Mormor och morfar bor på andra våning
morfar är sjuk, ska nog snart dö
mormor är snäll
När du var liten lekte du med dina dockor,
Margot och Birgitta
Birgitta har ett skadat öga
Dina första lekkamrater hette Bengt och Lars,
Nu går ni i samma klass 
Bengt gillar andra tjejer än dej
Lite tråkigt
Du får cykla till skolan, det är långt
På vintern får du åka skolbil
I en stor svart taxi
När du var mindre retade de stora barnen dej
för att du var tjock och hade fula kläder
I femman och sexan är alla snälla
Att åka skidor och skridskor är kul
men att springa 60 meter är pest
Du springer för sakta
Det bästa med våren är att leta efter de första blåsipporna
vid det bottenlösa kärret
Er gamla gråa Volvo skäms du över
liksom att ni har utedass
Du önskar en ny bil och toalett och badkar i huset
och att morfar ska bli frisk

En så sorglig dikt, tyckte några av eleverna, då jag visade den.  Kanske är det så, men jag kände inte det så då.... 

Idag är det absolut en skildring från sextiotalets landsbygd...

Och visst inspirerade dikten. Wow, så bra det blev. Även från dem, som normalt inte brukar över prestera. 

Egentligen skulle man kunna tänka tillbaka på olika åldrar och skildra dessa genom att "dijta dem". Spännande tanke.

Upplevde ett riktigt "Halleluja-moment" på gårdagens musiklektion. Men åk 4. Alla 14 närvarande elever spelade på något instrument. De flesta på gitarr, med ackord eller "bassträng", några hade rytminstrument, någon flöjt, någon spelade ackord på piano.. och så sjöng vi alla "Skip to my Lou". Så otroligt kul att vara lärare  - speciellt som man bara behöver gå till skolan och göra sina lektioner, och slippa vara med på det "tråkiga" runtomkring....

Det regnar och regnar.. och vill inte sluta. Får nog ta en liten promenad ändå...