Mormorstisdag

 

Kändes lite "konstigt" att ha Konrad hemma redan från morgonen. Numera är man ju van att det bara är en kille hemma, då vi kommer vid niotiden på tisdagsmorgonen

Det var heller ingen "stress" vid lunchen. Normalt behöver jag... eller morfar... ha ätit klart vid tjugo i ett, för att vara på plats utanför Konrads klassrum, då han slutar kl ett 

Det blev mycket kortspel. Här spelar han poängpoker med sin ljusskygge morfar. Mest spelade vi SVEN. Ett kortspel som Ava och Karin lärde oss i söndags. Superbra matte, både på plus och minussidan, för den duktige mattekillen. Som vann en omgång. Mormor vann den andra.

Förra tisdagen noterade jag att det fanns flera paket jäst i kylskåpet. Utgången datum.. men såg fräscha ut. Bäst före  28 december.  Kanelbullarna, som Karl-Petter kavlar ut så fint, blev jättegoda. Foccacian, som vi också bakade,  passade utmärkt till den goda champinjonsoppan som mamman fixat till lunch.

Konstaterar återigen: bäst före handlar inte om datum, utan om  att lukta/smaka/kolla konsistens...

Snön från igår och i natt hade övergått till kramsnö. En snögubbe blev snabbt tillverkad. Roligast var att kasta snöbollar på morfar.

Mamman, som jobbat hemifrån under förmiddagen och del av eftermiddagen, passade på att följa med ridtjejen Tuva ut på en tur.

Hönorna gick par om par och letade efter något att krafsa i sig. Inte de bästa förutsättningarna, just nu. Men ändå gott att komma ut från hönshus och hönsgården en stund.

På sen eftermiddag, var det dags för ridlekis igen.  Det är nya banor gör varje gång. Först går man några rundor i skritt, och sen är det trav dom gäller, innan det är fyrtiominuterslektionen avslutas i skritt. 

Var nästan lyrisk, då jag insåg att lektionen, med start kl 17.10, började i dagsljus. Länge sedan senast.

Morfar hade kvällsmaten klar då vi kom tillbaka. Vi sjutiden var det dags att säga tack för idag. En tolvtimmarsdag, inkluderande restiden,  blir det. En kul dag är det.