Sjönära stigar, sommarminnen, semlefika

Måste ju hitta på något, nu när det är sportlov, och då jag inte riktigt känner för att ge mig ut i skidspåren. Härhemma är det numera bara byvägen som är öppen, stigar och skogsvägar är översnöade.
Bestämde mig för att vandra / halka fram på den promenadväg, som jag försöker gå minst en gång varje sommar - och gärna fler gånger. Det är Tranemosjön runt, en helt underbar 5.5 km slinga, som jag hört skulle vara plogad även i dessa bistra tider.

Så varför inte kolla hur de sjönära stigarna och gångvägarna ter sig på vintern?

Ställde bilen på ICAs parkering och började promenaden längs den gamla banvallen. Längs den, under snön, asfalterade raksträckan mötte jag fler personer. Först av allt träffade jag på en gammal dam med rullator och strävhårig tax. Damen var sannolikt över åttio år gammal. Kände mig så glad över mötet med henne; även om man är gammal och har lite svårt att gå, så kan man fortsätta att röra på. Och ha en hund. Det gäller bara att ha lite jäklar anamma i sig. ..... tror jag.
Kunde följa rullatorspåren. Damen med hunden hade gått till hästhagen, innan hon vände tillbaka igen.
Hästarna stod stilla och tittade åt väster. Jag var helt säker på att de stod och väntade på att vårregnen skulle börja komma från det väderstrecket. Tyvärr, hästarna, ni får vänta ett tag ännu...
Alldeles när det var dags att svänga av från banvallen, in på skogsstigen, såkom jag att tänka på bloggvännen Inga. Undrar vad hon skulle skriva om denna skylten, hon som flera gånger i veckan skriver skyltkåserier.











Vi bodde i Tranemo, tre år, under sjuttiotalet slutår, jag och C-E. Även då var det snörika vintrar och vi åke ofta skidor på det välpreparerade elljusspåret vi Hagatorpet. Idag är det rejält utbyggt med spår och stiga, både för sommar och vintersportare.

Stigen ledde förbi en gammal avstjälpningsplats. Här blommar lupiner på våren och gullris på sommaren. Fröställningarnas plymer gav sommarminnen. Visst var gullriset riktigt vinterfint.





Flera broar leder över bäckar och ån Assman. Härligt att se öppet vatten.... även om det såg ganska kallt ut. Och nog var det en annorlunda känsla att passera i det vackra landskapet på vintertid, men den var långt ifrån oangenäm.






Tåstarps ängar är fridlysta. Hit kommer fågelskådarna. Hit kommer ödlemänniskorna. Själv brukar jag njuta av Adam och Eva när jag passersr här på sommaren. Den tvåfärgade kovallen är så vacker.

För några somrar sedan så träffades vi, alla gamla kollegor från Dalstorpsskolan, just vid grillplatsen. Då var alla aktiva i sin profession. Idag är de flesta pensionärer - usch, vad fort tiden går.

Kalvängen är ett nybyggt bostadsområde. De har egen brygga och egen badstrand. Men just nu såg det inte speciellt inbjudande ut att ha grillfest på bryggan. Fast en sak skulle väl vara bra ... man slipper knotten och myggen.

Tranemoparken har gamla anor. Och nog har jag varit där och svängt mina lurviga i ungdomens vår. Men de var inte där jag träffade C-E, det var på kommunens vinternöjesplats a la sjuttiotal. Men minnen om en tidigare kärlek kom upp när jag passerade platsen. En äftig förälskelse som gjorde att jag gjorde slut med en annan pojke. Per brev... så typiskt mej.... Jag skämdes allt lite när jag tänkte på det.... trots att det måste vara trettiosju år sedan....

Så dök kyrkan upp bakom de kala björkarna. Den är ganska speciell eftersom det är en rundkyrka.

Gick förbi gymnasiet, byggt 1995. Funderade lite på om det var rätt at bygga ett gymnasie i vår lilla kommun.... nog behöver många tonåringar större vyer. Kommer ihåg att dotter K trivdes bra där.... och att dotter J valde att välja en linje som bara fanns i Gislaved... kanske för att just få lite större vyer.

Tillbaka vid Kvantum såg jag att promenaden tagit ca 70 minuter. Många fotostopp blev det, kissedito också, lite sladdrigt var det att gå - men en riktigt höjdargrej att lämna de gamla vanliga vägarna. För visst ter sig de sjönära stigarna helt annorlunda på vintern - samtidigt som de oloka vyerna frammanar sommarbilder. Så det blev liksom dubbelt ... sommar och vinter ... och ibland även en vandring i det förgångna.

På ICA kunde man köpa kaffe och semla till ett specialpris denna fettisdag. Passade mig utmärkt! Och gott smakade det.