Tidsresa

 Igår gick resan tillbaka i tiden,  ända till Skapelsen. Och till, som på bilden, Syndafallet.

Noa fick vi också träffa...

...de tre kloka  gubbarna från Österland.. 

...liksom familjen Josefsson... eller vad familjen kan heta. Jesus hette iaf sonen.

Killen som gjorde en massa märkliga saker och som skaffade sej tolv bästisar. Nu gick det inte att lita på alla....

...och så gick det som det gick..

Det var vännen och kollegan Kristina, som lockade med mig till Göteborg, Kajskjul8 och musikalen "Bibeln".  

Sånggruppen Solala framförde, tillsammans med en duktig sångerska och fyra lika duktiga musiker, en fartfylld resa genom Bibeln. En tidsresa, från Skapelsen fram till korsfästelsen av Jesus. 

Föreställningen avslutades med en "talkshow", där den helige Ande, Jesus och Gud Fader var gäster 

Riktigt bra var det. Både textmässigt och musikaliskt. Riktigt proffsigt och varierat var det, då de olika sångnumren visade på olika musikgenrer; ballader, körsång, gospel, dansband, rap, soul, kupletter, hårdrock....

Absolut värd resan till Göteborg... trots att jag är  trött i kväll. Inte är jag van vid att komma i säng när klockan passerat midnatt för mer än en timme sedan ..

Killarna har varit på besök sedan i går eftermiddag. Det är också en resa i tiden... 

Under flera år, så har vi brukat åka till den stora aktivitetsparken i Limmared, då de är hos oss. Förr var det alla rutschbanor, studsmattor, klätterställningar, lekstugor som gällde.

Numera är det hinderbanor...

...av olika slag...

...och allra mest multiarenan, som är intressanta.

Fika på Glasets hus, det är ett måste. Det går åt en hel del energi, under en förmiddag i Glasparken. Påfyllning behövs!

Det skulle vara vernissage på en ny utställning efter lunch. Vi tog en förhandstitt.

Fina grejer, tyckte vi alla.

 

Dyrt förstås. Och inget en gamling köper.

Denna figuren, var verkligen annorlunda. Den enda som inte var till salu f.ö. Konrad tyckte att den på något sätt fick honom att tänka på sin mamma...😄

Innan vi gick tillbaka till Multiplanen, ville killarna kolla på glasblåsningen. Att man  ..med stor hjälp av erfarna glasblåsare.....  blåee sin egen skål eller vas, det är populärt. Detta blev en liten skål...

Eftermiddagen förlöpte relativt lugnt. Morfar stekte fisk till lunch, sen blev det kortspel och fotboll på TV, samt lite  lego och annan lek-sysselsättning från K-Ps sida. 

Flaskpannkakan som serverades till kvällsmat var mäkta populär. 

Jag lämnade "tillbaka" killarna till mamman vid Store Mosse nationalparks huvudparkering. Lite drygt halvvägs från min sida sett.  Tog en liten promenad i ljummen sista-dagars-sommarkväll. Klättrade upp i fågeltornet och blickade  ut över den gamla mossen, med anor från långt före Adam och Evas tid.

En liten fågel hjälpte till att visa vägen till fågeltornet.

Vad jag kunde se, så var det en ung rödhake. Den befann sig absolut på "rätt" plats.

Ett samtal via WhatsUp till Ava, har det förstås också blivit. Ikväll är det åtta år sedan som hennes pappa ringde, efter en jobbig förlossning som slutade i akut kejsarsnitt, och berättade att det var en liten flicka som tittade ut.

Åtta år, med start från noll, det är en resa då otroligt mycket händer. 

Planen är att vi ska fira Ava, 8 år,  i Halmstad om några veckor.

Nu är det läggdags för sömnig tant! Go natt!

"Till vilken nytta"?

 En gång för mycket länge sedan, då jag var ung och skolan statlig och gav kommunerna mycket pengar, så hade vi en studiedag( ja, på den tiden hette det så... inte KU-dag, som nu för tiden) med ingen mindre än författaren och regissören Kay Pollak.  Gissar att han var i en depp-period, vid denna tid... antagligen tidigt 80-tal...för vad jag kommer ihåg,  det är det ständigt återkommande uttrycket; "Till vilken nytta?" Åtföljt av en djup suck.

I kommunens skolor har man återkommande kulturverksamhet, Skapande skola, vid ett eller två tillfällen per läsår. Olika kulturarbetare kommer ut till skolorna och håller workshops. Tror att det betalas  med statliga pengar. Ska vara ett sätt att stödja kulturarbetare, och få in kulturverksamhet i skolan.

Det har varit många bra "skapande skola-teman" under åren. Framförallt lyrik och författarverksamhet. Idag var jag med sexorna på terminens skapande skola-event. Under 25 min. Sen tog ordinarie lärare över och jag gick till 4-5an och hade no.

25 min räckte för mej. Gott och väl. Det handlade om textilkonst. Eleverna skulle sno tygremsor om rep. Dessa fanns i två olika dimensioner och längder.  Sedan ska alla dessa tygomsnodda rep  sättas ihop, med hjälp av konstnärerna, till en installation att hängas i matsalen! En massa trasor i taket!

Till vilken nytta? 

Tror att det var sista året som jag jobbade "på riktigt", som vi hade något lika tokigt. Då skulle eleverna gå ut i skogen bakom skolan, och göra installationer av trasor och material från naturen. Det blev i och för sig inga dammsamlare av detta, det mesta förstördes rätt snart, men ändå... Till vilken nytta? Fast vid närmare eftertanke..det krävdes mer kreativitet av eleverna, än att sno trasor i olika färger kring rep...

Tog en längre promenad efter skolan idag. Gick på skogsvägen genom tät skog. Blev bokstavligen överfallen av älgloppor/ älgflugor. 

Till vilken nytta finns dessa irriterande insekter? Frågar AI. ( Har insett att google-tiden är förbi.  Nu är det AI-tid. Jag föredrar den senare. Lättare att hitta fakta..MEN även en AI kan ha fel. )

AI berättar att älgflugan inte är bra för någonting. Det är en parasit som kom till Sverige i slutet på 1700-talet. Den suger blod från älg eller rådjur. Det händer ofta att den misstar sig, och ger sig på en människa i stället. Vilket kan orsaka ordentlig klåda hos en del människor. Jag har aldrig haft ont av det...är kanske för hårdhudad. Det har blivit mycket fler älgloppor/flugor under senare tid, då klimatet blivit varmare. 

Fästingar har också blivit fler. Även där är frågan; Till vilken nytta. Svaret är; Ingen.

Den senblommande invasiva växten var absolut till nytta. Humlan fick sej ett riktigt skrovmål.

Vackra ögontrösten sprider ögonfröjd. Och ger små insekter mat.

Tyvärr fick inte den lilla snoken växa och bli stor. Hade den fått göra det, så hade den definitivt varit till nytta, då den hjälper till att hålla nere antalet möss och andra små skadedjur.

Måste allt vara till nytta? Antagligen inte...Men jag tycker nog att det åtminstone kan vara vackert.

Vid fotbollsplanen

 

Härligt väder vid sidan av fotbollsplanen denna tisdag. Det har blivit så att jag är den som åker med Konrad på tisdagskvällens träning.

Funderar på storheten i sporten fotboll. Ser kul ut att spela. Om man har talangen. Spännande att se en bra och jämn match. Oberoende på vem som spelar. ..

Gårdagens VM kval match mot Kosovo, den var inte mycket att se på. Kollade med ena ögat och kunde inte annat än att le lite skadeglatt, då det "fantastiska" svenska laget blev utspelat av Kosovo. Så fruktansvärt dåligt spel. Av dessa överbetalda pojkar, kan man definitivt begära mer. Min absoluta åsikt  är att alla tillresta svenskar skulle få både resa och biljett återbetalda. Direkt från tränare och spelare. 

Jag vet... Det funkar inte så. Men det borde gå att reklamera icke godkända fotbollsmatcher. Åtminstone på landslagsnivå.

Fotboll är det klart lysande intresset hos många. Hos killarna i Ulås finns det ett otal bollar. Använda dagligdags. Man undrar hur det stora fotbollsintresset hos dem började. Kanske genetiskt, från morfar... Killarna, och framförallt Konrad, har stenkoll på spelare och lag. Duktiga fotbollsspelare, det är de båda. Tycker f.ö. att tränarna i deras ( eller rättare sagt) Konrads lag,  Bors SK p16-17, är superbra. Bättre än den engelsktalade dansken som tränar det svenska landslaget.

Dagen har gått snabbt. Testade ett nytt lunchställe i dag. D8. Mitt i Värnamo centrum. Bästa lunchmaten vi ätit. Varför har vi( jag) inte hittat dit tidigare.

Hann ut till Vandlorum och gick en runda i den stora trädgården där.

Vackert!

Förutom fotboll i trädgård och på fotbollsplan, så blev en runda på cykel, som sällskap till ryttarna. 

Lite imponerad över att K-P, ännu inte fyllda 7, hämtar sin egen häst i hagen.

Hugo var lite "tjurig" i boxen, så mamma hjälpte till att göra i ordning.

Tre ryttare ( varav tjejen är en av ridtjejerna som gärna är medryttare) gav sig ut på en tur i det härliga vädret. Jag fick en cykeltur. 

Fyra minuter kvar på träningen.  Och jag fick ihop ett inlägg. Fast AI tycker, som vanligt, att det är för långt. Jag tycker att det blev helt ok!

Flockdjur

 

Tanken slog mej, då jag närmade mej kreaturen. 

Hur står det ut att gå tillsammans hela sommaren? Och vintern  också.. Djuren är ute då också...De som överlevt hösten alltså...men fodras inomhus och har ett stort stall att ta skydd i.

Kreatur är flockdjur. 

Det sägs att Homo sapiens också  är flockdjur. Jag är inte helt ense med den vetenskapen.  Jag avskyr stora flockar. Trivs väldigt bra i mitt eget sällskap. Möten gillar jag. Kortare möten med riktiga samtal.

Fick inbjudan till dop för ett tag sedan. Visste ju att det skulle komma. Men har försökt förtränga.🙂

Kände hur ångesten snörde ihop både strupe och mage. Avskyr dessa sammandragningar av folk.  Vi var redan "inbokade" på cup i Bor. Konrads klubb anordnar. Så hans familj har uppdrag där och "klarar sig undan".  Karins familj har fullbokad september. 

Jag känner att vi behöver närvara... dop och lunch är i vårt absoluta närområde.

Men som sagt! Hemskt. Iaf i förväg. Kanske ok när man är på plats. Eller inte!

Trodde att jag var ensam i hela världen att känna så här. Tills dess jag hittade ett inlägg på FB som förklarade hur introverta personer känner. Ogillar fester, större sällskap, att ringa ett telefonsamtal...bl.a. Jag delade inlägget. När  jag kom till skolan, så sa en  av de "unga" kollegorna;

-Som jag kände igen mig i det inlägget. 

-Så du gillar heller inte fester, frågade jag.

-Nej, absolut inte. Försöker komma undan, men det funkar inte alltid.

Det var fler som höll med.

 Stora sällskap var inget för dem.

 Kände lite samhörighet med denna  bastanta kossa. Hon såg ut att hålla sig en bit från flocken. Låg kvar då de andra ställde sig upp. Kan ett kreatur vara introvert? Kanske snarare egensinnigt? Eller var den bara trött...

Flockdjur eller ej? Ett visst sällskap behöver vi människor. Men i klart begränsat antal, för en del av oss. För min del, max  8 -10 stycken...

Vi är olika. En del av oss mer än andra. Detta var det enda svarta kreaturet i flocken.  Undrar om den kände olik?

Gick förbi denna träiga skapelse. Kom på att det skulle kunna vara min  egen logga.

Brytningstid

 Är medveten om att jag är tjatig , såväl vad det gäller brytningstiden vinter till vår, som vad det gäller brytningen mellan  sommar och höst. Men de känns djupt inne i själen.. ja, om den nu sitter någonstans i magtrakten, vilket den tycks göra på mej... För där stramar det en del så här års...

Sommarblommorna har gjort sitt. Till stor del. Besökte Blomsterlandet i Värnamo på förmiddagen och inhandlade ett antal höstväxter. Nu är det utbytt, eller borttaget, i nästan alla utekrukor.

Jag gillar höstfärgerna. De lyser upp. Gör en lite glad i sinnet.

I denna krukan finns murgröna kvar. Den fanns med i  en kruka som Karin och Ava hade med sej, då de var här i påskas. Under sommaren har den fått samsas med petunia och tagetes. Nu fick den nya "kompisar". Kul med en  växt som håller hela säsongen, från april till oktober...och kanske t.o.m längre än så.

I solväggen, på garagegaveln, blommar fortfarande sommar och sensommarblommor. Sådde tre olika sorters tagetes i våras, och satte ut små  plantor av den lägsta sorten. Så de har blommat! Och det ser inte ens trötta ut ännu! 

Astrar, dem odlar jag mest för att ha som snittblommor på sensommaren.

Många svalor hade samlat sig på ledningskablarana, hos Värnamofamiljen idag. Jag tror att de samlar sig för avfärd söderut.

Vi har varit barnvakter från igår. Hämtade pojkarna vid skolan och blev "avlösta" av föräldrarna vid lunchtid idag. De var inbjudna till en tidigare kollega och vän till dottern som disputerade på sin doktorsavhandling.  En disputation som ägde rum på universitetet i Linköping.

Jag beundrar dessa människor, som verkligen tar ett beslut att försöka gå på djupet och undersöka något, som ska mynna ut i en avhandling.Och som handlar om något  som förhoppningsvis ska komma till nytta. Som jag kommer ihåg det, så började Malin sin forskning för närmare tio år sedan. Det har handlat om behandling av ätstörningar. En nog så viktig sak att hitta nya vägar att avhjälpa.

Brytningstid. Strax dags för kvällsmat. C-E fixar den. Daglig brytningstid, eftermiddag tilll kväll. 

Lingonskogen

 

Det blev en tur till lingonskogen efter avslutad arbetsvecka.  Man vill gärna ta till vara det man kan, av det naturen ger. Lingon är lätta⁸ att plocka. Lingondricka är enkelt att koka. Ska fixa det om en stund, bara jag kan slita mig från den härliga sensommatsolen,  här  på altanen.

Inte mycket att skriva om. Veckorna rullar på. Började höstterminens posturala träning i måndags. Den gör gott. Tyvärr återtar kroppen sina felaktiga positioner efter några dagar.  Men det är underbart att vara totalt smärtfri efter passet. Överhuvudtaget mår kroppen väldigt bra av all träning... utom av längre promenader. Blir ett 45 minuter långt spinningpass om ett par.timmar. Brukar också göra gott.

"Mormorstisdag".  Hämtning på skolan kl 13. Killarna sköter sig bra själva, så jag tog en promenad och kollade hur det såg ut i den nyanlagda dammen. Vattnet fylls på, både underifrån och ovanifrån. 

Var med Konrad på fotbollsträningen. I strilande regn. En regncape höll bort det mesta av väntan.

Två dagars jobb. Onsdagen är tung. Torsdagen är tvålektionersdag. Mest kul. Sa till kollegor och rektor, då jag var på väg hem idag , att hade jag varit yngre, så skulle jag gärna forskat. På hur klassrumsklimater påverkas av olika energier. Det kan nästan lika mycket vara högpresterande och ordningssamma elever som påverkar klimatet negativt, som vad "strulpellar" gör

.

Hann med ett PROmöte igår också. Med tanke på att jag bokat underhållningen, ville  jag gärna ta del av den. Bröderna Roese var bra, Det tyckte nog alla. Det känns bra, när folk blir nöjda.

Sista augusti

 Januari börjar året februari kommer näst

Mars, april har knopp i håret maj och juni blommar mest.

Juli, augusti och september härlig sommar är det då,

men oktober och november
och december är så grå.

Jag väljer absolut att låta orden i den gamla  barnvisor råda.  Än har vi en månad av sommar kvar. 

Dikten om de 100 sommardagarna, den väljer jag bort... för inte vill jag se  det så, att det bara är åtta sommardagar kvar... 

”Lärodikt den 1:a juni

Var glad min själ, åt vad du har: nu har du hundra sommardar och detta är den första.

När solens lopp sin ände tar så har du nittionio kvar och någon blir den största.

Giv noga akt på var du står: imorgon är med ens igår, det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får är hundra sommardar per år.

Imorgon är den andra.”

Vilket  då skulle betyda  att vi idag är inne på sommardag 92. 

En klart njutbar dag har det varit. Mycket sol. Dryga tjugo grader i luften. Har blivit både förmiddagspromenad och eftermiddagsbad. Och inplockande av ljuvliga sommarblommor däremellan.

Johanna skickade badbilder från Halmstad. 

Kände att jag också ville bada. Så det fick bli en tur till Gussjön.

Folk har höstas in sej. Det fanns två husbilar på parkeringen. Ett par tjejer som badade. 

Synd, att inte fler inser att de bästa baden är på sensommaren. Så gott i vattnet. Så härligt att simma i Gussjön...

Kom på mej att se mig extra noga för, då jag gick ut i vattnet. Händelsen, som nästan kostade vår granne och vän livet, har verkligen satt sina spår. 

Han, frun och broder med fru hade hyrt en stuga på en campingplats i Kungsör, under de varma dagarna för drygt två veckor sedan. Man svalkade sig med ett bad i Mälaren. Plötsligt satt mannen fast i bottnen. Han hade satt foten på ett stort fiskedrag. Hjälp anlände från sjukvårdskunniga campinggäster. Något läkarbesök blev det inte denna dag. Man beslöt dock att åka hem dagen därpå. Mannens fot började göra mer ont och man stannade till i Motala för att få foten omlagd 

Dagen därpå var han en ännu sämre och åkte till vårdcentralen här hemma, och fick antibiotika utskriven. Febern steg och mannen blev, trots medicinering, sämre. Han hamnade på sjukhus och blev inlagd, med flera sorters antibiotika direkt i blodet. Detta hjälpte inte heller, kroppen höll på att stänga ner, och han lades i respirator. Sepsis. Under tiden hade man odlat de prover man tagit från såret och konstaterat att det var fråga om en ovanlig bakterie, som bara finns i bräckt vatten. Det blev byte av antibiotika och äntligen vände det livshotande tillståndet, till ett allvarligt med stabilt läge. I början av denna vecka kunde mannen lämna instensivvårdsavdelningen och vårdas med mindre övervakning. 

Han är fortfarande kvar på SÄS, men räknar med att komma hem i veckan som kommer. Med specialbeställa skor för att avlasta den skadade fotsulan.

Man tror ju inte att sådant händer. Maximal otur. Och naturligtvis fiskeförbud vid badplatser. Men jag kunde ändå inte låta bli att kolla hur botten såg ut....

Härliga bad blev det. Jag inspirerade nog damen i den ena husbilen till bad. Jag var på väg hem, då jag tog bilden. Tänkte, vemodigt, var det sista badet i Gussjön?  Kan vara så att jag återvänder i morgon....

Och förresten...jag anammar ju den gamla barnramsan... och då är det ju en hel månad av sommar kvar... Tid för flera härliga bad!