Tisdag

 Så var det tisdag igen.

Dagen började med matlagning. En service som jag står med då det är "mormor/morfarstisdag". Det händer att morfar fixar maten  också, men det är nästan bara då det ska serveras stekt fiskfilé.  Idag var det fiskgryta med saffran som stod på menyn. En god gryta som är enkel att laga till.

Medan jag fixade mat, så  kom en slamsugningsbil och rensade rören i huset. Det har hänt några gånger att avloppsrören slammat igen, att det bubblar i systemet och blir svårt med avrinningen. Tur att det finns folk som kan lösa proppar, och som står ut med stanken.

Dagens lunch intogs på D8 i centrala Värnamo. Valde pasta Carbonara, men blev riktigt besviken, då det nästan bara var pasta. Fyra-fem baconbitar kunde man med nöd och näppe leta upp bland alla pastatrådar. Men tiramisun till kaffet var god. Liksom foccacian til salladen. Tror ändå att det dröjer tills vi gör nästa besök på D8.

Hann en sväng till såväl Hemmahallen som ICA innan vi mötte två glada killar, vars skoldag var klar klockan 13.

Konrad förevisade nya tillskottet till husdjursskaran. En kanin, vid namn Kaffe. Nu gäller det att den ska lära sig att leva sida vid sida med kaninen, som nyss blev av med din sin gamla kompis/ syster.

Klockan fyra var det innebandyträning för Konrads del. Värnamo kommun erbjuder alla elever i åk 2 att testa olika idrotter. Idag var det dags för den femte, och sista, innebandy. 

Konrad tog med mig på bron över Lagan, till sporthallen på Tinas ö. En ny plats för mig.

Det är en kille som tycks ha fallenhet för allt som har med bollar att göra. 

Innebandy hade ju inte slagit igenom på min tid...Synd, för det ser kul ut.

Mörkret var kompakt, då vi kom ut ur hallen vid femtiden. Mycket trafik genom staden. Så jag tog den långa, men mindre trafikerade vägen, hem till Ulås igen.

Morfar hade kokat ris och blandat ner räkor i fiskgrytan. Den smakade utmärkt. Det tyckte killarna också. 

Dags för Konrads fotbollsträning i Bor. Knappa milen dit. Jag körde honom dit, medan morfar och KP väntade in att mamman skulle bli klar med stallsysslorna.

Lämnade av Konrad och körde tillbaka till Ulås, för att ta med  C-E hem samt få en pratstund med dottern.

Körde hem genom ett mörk-mörkt landskap.

Fick ett WhatsUp-meddelande från Johanna då jag kom hem. Biljetter till Miss Saigon på Operan i Göteborg var beställda.  Det gäller att ha något kul att se fram emot, när mörkret överfaller. 

Föredöme

 För något års sedan uttryckte en av mina yngre kollegor: - När jag blir gammal, så vill jag bli som Anna-Lena. 

Ett skäl till varför hon sa så var säkert att jag brukade vara med på hennes småtuffa spinnmix-pass. Ett annat skäl var antagligen min oförmåga att hålla mig undan från skoljobb....

Visst kändes det bra att få ett sådant omdöme. Samtidigt som jag får vara tacksam att jag är i så pass bra fysisk form, ålder och storlek till trots.

Idag kom jag på att jag sa samma sak.

-När jag blir åttio plus, så vill jag vara som du! ( Om jag nu blir så gammal)

Orden var riktade till Berit, 81. Hon dök upp på gymmet i början av hösten. Ville gärna ha  lite hjälp med att förstå sig på vissa maskiner. Naturligtvis hjälpte jag henne gärna.

Även den sociala biten är viktig för henne, det berättade hon idag. Som relativt nybliven änka, så är det lite ensamt ibland.

Berit kommer till gymmet varje måndag, tidig förmiddag. Hon kämpar på lika länge som jag ungefär, en dryg timme.  Visst tar hon lite mer pauser än vad jag gör, och står då gärna och pratar med mej. Även om jag inte alltid svarar direkt. Hon berättar att hon hälsar på dem som har svårt att ta sig ut, att hon är med på såväl SPFs, PROs, Kyrkans och Ledighetskommittens möten. Hon kör bil till barn och barnbarn och till de ställena hon behöver ta bilen till. Annars cyklar hon. Idag skulle hon ta tag i det sista trädgårdsjobbet för säsongen. Förutsatt att det inte blev regn.

Man blir glad av människor som Berit. Det finns många som hon. Nio år skillnad i ålder är ju inte så mycket, egentligen. Men i vår ålder så är det en del. Jag tänker ju att 80 år är jättegammalt. Men det behöver det inte vara. Speciellt om man bestämmer sig för att leva som man brukar, så länge man orkar.

Jag gick också ut i trädgården och gjorde de sista arbetena för säsongen, när jag kom hem. Klippte ner de överblommade växterna . Krattade ihop ett par kärror eklöv. Ställde i ordning det sista vad det gäller utemöbler. Jättehärligt väder. Njuter av tolvgradigt novemberväder.

Tre blommor, som minner om den härliga sommartiden, fanns kvar. De fick bli dagens fotoobjekt.

Lucialåtarna är repeterade inför onsdagens musiklektioner. Nu är det dags att förbereda de roliga framträdandena som hör luciatiden till.

Strax dags att köra till Tranemo för ett pass med Postural Yoga.

November-runda

 Eller en riktig runda blev det inte..nästan halva sexkilometerspromenaden gick på fram och tillbakaväg.

Känner man sig ilsken och arg, så är det bra att försöka gå av sig det arga. Vet inte om det lyckades helt... men det blev inte sämre iaf. Gott promenadväder var det. Syrerikt! Det är nog bra med lite extra syre, när man är upprörd.

Naturen börjar bli alltmer tråkig. Men några bilder fick jag ...

Gårdvaren tycktes vara mer upprörd än vad jag kände mej.

Vet inte vad jag ska tycka om denna "halloweenutsmyckning". Först tyckte jag att det var osmakligt. Men samtidigt kreativt. Hoppas att man passar på att kolla in skelettet ordentligt, och lära sig vad alla ben heter! 

 Skogen  är vacker. Tycker lantisen.

Nästan så att jag önskar att det funnits ett troll mellan stammarna. Trollskog!

Man känner historiens vingslag då man går på vägen, som en gång band samman byarna. Den är så väl iordningställd, med stora stenar och murar som bär upp. Här körde man sannolikt både med oxar och hästar. Tror dock aldrig någon bil kört här.

Kom på att jag skulle kolla om min gamla geocachinggömma fanns kvar. Det gjorde den. För tio år sedan( plus minus något år) var jag helt besatt av geocaching. Fick med mig C-E ut på många fina rundor. Tillsammans med min väninna Inga letade jag cacher i Småland, Halland och Västergötland. Ingas födelsedag aviserades på FB förra veckan. Hon skulle fyllt 73.  Hon gick bort innan hon fyllt 65. Det känns lite tokigt att hon fortfarande får grattishälsningar. ....

Geocaching var populärt under en period. Visst finns det en del som håller på ännu. Men jag tröttnade efter några år. Det är sådan som jag är... testar och blir nördig...och så slocknar snart intresset...

Den här skrothögen, en bit in på den gamla vägen, har jag visat tidigare. Men visst har det tillkommit en del skrot sedan senast...? Gissar att det är tänkt att någon ska hämta upp allt återvinningsbart skräp. Frågan är bara när...

Året sista kreatursbild? 

Tre oroliga kreatur fanns kvar I hagen, då jag gick hemåt. När jag passerade åt andra hållet var där betydligt fler. Hemflytt på gång. Dessa förvirrade nötkreatur blev säkert hämtade innan mörkret föll.

Promenader är bra. Det avhjälper det mesta. Arghet t.ex.

Hemma

 Idag har vi varit hemma på ett antal ställen. Och nu är vi hemma igen. Hemma hemma.

Svägerskan föreslog att vi skulle träffas och äta lunch  denna helglördag. Hon föreslog restaurangen "Hemma hos Linda" i centrala Borås.

Jättebra initiativ. Vi ville gärna ses och gärna äta på ett nytt ( nygammalt) ställe. Det var ett tag sen vi träffade bror och svägerska. Det var när det fortfarande var sommar kvar.

Men först ville jag ta en promenad därhemma. Ville Roger och Annki också gå med på en runda, på min barndoms vägar? Det ville de.

C-E är slav under koffeinet. Dock ej direkt på morgonen, utan en bit in på förmiddagen.

Mellan mitt barndomshem och mitt hem är det drygt sex mil. Ungefär halvvägs ligger "Hemma på Källebacka". Ladugården till herrgården Källebacka är inredd till café och handelsbod. 

Vi var på plats, precis vid öppningstid, och fick på så sätt dricka ett elvakaffe på utsatt tid. Jag valde en mycket god mandelkaka, som serverades med hallonpure och en klick grädde, till kaffet.

Hemma i barndomsbyn sken solen. Det blev en härlig promenad i den så välkända omgivningen.

Lunchen var beställd till kl 14.15. Strax före utsatt tid var vi på plats "Hemma hos Linda". Mycket vällagad och välsmakande mat. Tre av oss valde fläsksnitzel, en valde överraskad torsk. Det serverades väl tilltagna portioner till ett  bra pris. Vi återkommer gärna.

 

Sista stoppet blev vid min hembys kyrkogård. Jag är urdålig på att ta hand om gravar. Är tacksam för att bror och svägerska fixar det. På våra föräldrars grav lyste redan två batteriljus. Vi hade med oss några gravljus, och tände ljus hos såväl mormor/morfar som farmor/farfar. Dessutom tände svägerskan ett på deras goda väns mammas grav.

Det kändes lite bra att besökt hembygden kyrkogård, på Allahelgonadagen.

En trevlig dag. När vi var hemma hemma igen hade solen gått ner. Nu blir det en hemmakväll med bok...och lite tv. Fast det senare blir väl när alla fotbollsmatcher i England är slut...

Tystnaden

 Började kolla på en TV-serie, som man gjort reklam för i SvT. "Tystnaden". Gav upp efter ett halvt avsnitt. Det var  för segt.  Otäckt att även pensionärer har ryckts med i dagens "har inte tålamod att vänta" -tempo.

Tystnaden har också lägrat sej över vårt hus. På ont och gott! Det är härligt att ha huset fullt, men det är också tröttande. I allafall efter ett tag. 

Igår morse mötte jag och killarna upp med deras mamma på ridskolan i Gnosjö. Ridlektion var bokad. Jag lovade att stanna en stund och kolla på, men ett, tu, tre så hade hela lektionen gått. Det är lite med andan i halsen som man ser killarna fara fram i galopp och ta sig över hinder. "Bara" 50 cm höga... men det räcker, med tanke på farten som de har.

Körde genom vacker bokskog till och från stallet. Verkligen en ljuvlig avslutning på den lövrika perioden..

Karin och Ava lämnade oss efter lunch. Enligt "tradition" brukar de åka till Johannas familj ett par dagar, då de befinner sig i våra trakter. Och då över Halloween. Mormodern är ju måttligt förtjust i det, från USA, importerade spektaklet. Det klart roligast för alla att de klär ut sig och går "bus eller godis" i den lilla byn där Johannas familj bor. Det har det gjort minst tre år tidigare. Johanna brukar förvarna byborna genom messengergruppen.. Eller också behövs det inte längre... ?Man kanske är förberedd på att det kommer tre förskräckliga varelser och knackar på...

Lite vemodsfylld gav jag  mig ut på promenad när alla hade lämnat huset. Den blev längre än jag från början tänkt, då det visade sej att kreaturen fortfarande huserade längs den tilltänkta vägen.

Gott att röra på sig. Härligt att se vackerhet!

Man får njuta av de små maskingrävda vattensamlingarna som finns i byn.

Dagen idag har bestått av postural träning- fot och knä, strul med byte av mobilleverantör till C-Es mobil  och promenad.

Fick just en bild från Johanna. Vad jag än tycker om halloween, så måste jag ju tycka att det är en riktigt härlig bild!

.

Navet

 Det var många mor och farföräldrar med barnbarn som besökte Navet idag. 

Jag blir alltid lite varm om hjärtat av åka till Science Center i Borås. Det finns flera olika anledningar till det:

Jag har sett utvecklingen från en liten mörk lokal i ett hyreshus i utkanten av stan, till ett det jättestora vetenskapscentret nära centrum. 

Jag har jobbat mycket i projekt med Navet, då när jag jobbade på "riktigt", och känner flera av pedagogerna där. 

Det finns något för alla att göra, i huset. Något för alla som är intresserade av naturvetenskap,miljö, teknik och matte. Rena paradiset för oss som är lite av no-nördar.

Sen kändes det extra bra att se alla barn och anhöriga från flera generationer på centret idag. Så härligt för barnen att komma ifrån skolmiljö/fritids en dag och göra något kul med mor/far/mormor/morfar/ farmor/farmor.

Var lite förvirrande att höra "mormor" från flera håll. Liksom att se flera tjejer som var lika Ava, och prata med fel tjej vid flera tillfällen..😊

Mycket folk var det, men i de stora lokalerna som inrymmer Navet, så blir det inte trångt. 

Fyra-fem timmar bara flyger i väg. Ändå hinner man inte med allt kul som finns att göra.

Lite bilder från dagen

Klimatet är viktigt för naturvetare. Tyvärr tycks inte de personer som är de styrande i vårt land har den insikten. Illa!

Vad ska spolas ner i toaletten? Vad ska ner i papperskorgen? Barnen vet. Det finns en del vuxna som inte vet... eller bryr sig. 

Så här i lovtider, så bjuds det på kemi-show tre gånger om dagen.

Normalt har Navet öppet för allmänheten on-fre eftermiddag samt lö och sö. Resterande tid är vikt till skolorna som kommer på besök och jobbar med olika teman. Jag ska åka dit med mina 4-6or i januari, på tema Kemiutmaning.

En ordentlig smäll blev det! 

Leka affär kan man göra.

Eller se sig själv genom värmekamera..

I matterummet finns mängder av olika spelutmaningar. Mormor kan inte spela schack..😢. En främmande morfar utmanade Konrad på ett parti. KP och jag spelade Kalaha. KP vann....

En fint rundad glasspinne, fixade Ava.

De gammaldags mekanobyggena lockar både gammal och ung.

Astronomirummet, vattenrummet, fantasi och lekrummet, ljud och ljusaktiviter har jag inga bilder på. Undrar hur många olika stationer, med utmaning och kunskap,  det finns på Navet Science Center? Måste vara bortåt tusen....

En stund i pysselrummet, sen var det dags att säga hej och tack för denna gång.

Burger King fixade lite att äta. 

När alla, efter flera beställningsomgångar var mätta, då tyckte barnen att vi skulle åka till den höstlovsöppna djurparken. För en gångs skull så sa t.o.m mormor nej. Det fick räcka med en stor dagsaktivitet. Och Navet passar lågstadiebarn bättre än vad djurparken gör. Vi var där med barnbarnen på höstlovet för två år sedan. Det var också bra... men i år ville vi visa Ava allt kul som man kan göra på Navet...

Höstlov

 Vet inte vem som myntade uttrycket "läslov". Jag tycker att det är ett superfint uttryck för det lov som alla skolbarn har vecka 44. Läsa bör barnen göra året om. Vad de läser har inte så stor betydelse, bara de LÄSER! Jag har haft elever som inte kom igenom en enda skönlitterär bok på mellanstadiet, men som numera har både doktorerat och har professur. De läste, men men då fackböcker  och tidningar.

Gamla lärarinnan har höstlov, precis som hennes tre barnbarn. Under de tre år som Ava gått i skolan, så har hon kommit till oss under höstlovet. Hennes mamma har  också kunnat åka med, då hon har ett jobb som till stor del kan utföras utanför kontoret.

Ava och Karin anlände i söndags kväll. 

Igår blev det lego-lek, med fordonen som kusinerna byggt, när de tillbringat tid hos oss.

En promenad fram och tillbaka till Rogers hundar, det hör till.

Konstnären var igång och skapade hela tolv olika verk.  Varierade motiv. Jättefina!

Helt plötsligt blev Ava sugen på att gå ut och blåsa såpbubblor. Tur att det fanns sådana i gömmorna.

Så fint bubblorna fäste i barrväxten vid verandan!

Även killarna är hellediga under lovet.  Mormors/morfarstisdag gällde hela dagen. Ava fick följa med till sina kusiner förstås.

Ponnisarna behövde matas. 

Lite lek i hö och Halmstad passade utmärkt. 

Morfar fixade lunch och sedan bar det av till Gummifabriken och lego-verkstaden där.

Tre kreativa barn... och en mormor som också gjorde ett försök att bygga något. Det var förstås många far och morföräldrar med sina barnbarn i den stora lokalen.  Win win för alla.

Kreationerna fick förstås förevigas.

K-Ps rymdhus.

Avas Spanienhus.

Konrads husbåt. Tror dock inte på konstruktionen. Lär nog gå med den som det gick med Vasaskeppet, om det sätts i sjön...

Alla barnbarn åkte med mormor och morfar  hem. 

Lite tv-tid. Lite "skärmtid". Mycket lek. Nu är det sovdags. I morgon ska vi åka till Navet Science Center i Borås. 

Är det höstlov så får man hitta på lite olika roliga och lärorika saker. Läser, det gör vi en stund på kvällen. Året om..