Positiva planer

Tog en promenad och funderade. På hur viktigt det är med positiva bemötanden, positiva tolkningar, positiva omdömen, positivt tänk.
Och på att detta förhållningssätt är mindre och mindre förekommande i den tid som råder.
Ja, inte kan man ha enbart positivt tänk vad det gäller klimatförändringarna, kanske. Där gäller det nog mer att ta bort allas skygglappar, att se till att det inte är profiten som regerar, låta föredömlig klimatsmarthet komma till tals. ( Apropå de otäcka översvämningarna i Australien - nå´t måste ju göras...)
Nej, jag tänker i det mindre perspektivet, där människor är de som på något sätt bemöts, bedöms, tolkas....
Jag är inte mycket för studiecirklar vad det gäller granskandet av lärarrollen - men har trots det fått vara med om två stycken under senaste året. Två bra saker har sagts,:

• Om man ger en person ett negativt omdöme/respons, så behövs det fem positiva för att jämvikt ska skapas.
• 80 % av elevernas lyckanden/misslyckanden kan man lägga på läraren. Eleverna påverkar endast 20 %.

I skolans styrdokument står det att elever ska mötas där de är ( jag vet att jag tjatat om detta alldeles nyss) samtidigt som alla ska ha nått samma kunskaper /färdigheter när man är nio resp 11/12 år. En logisk kullerbytta....

Det värsta är att det inom förvaltningar och kontrollorgan numera tycks vara kontrollen av det negativa, och uppsåtet att söka det negativa som råder. Det finns ingen människa eller organisation som växer av att enbart få negativ kritik.

Skolinspektionen är ett sådant verk, enskilda personer på spaning efter minsta lilla brist, som sedan gör sanningar av detta - och som media sedan kan ta del av och med glädje sprida vidare.

Fy tusan för slik ämbetsutövning!

Positiva planer, grundade på det som är positivt och med en liten gnutta utvecklingsbar bristfällighet - det tror jag på. Det är väl själva den att ingen bryr sig om vad jag tycker!