Under andra världskriget var Öreryd centrum för ett flyktingmottagande från Norge. Jag hade hört lite om detta tidigare, men tack vare appen i telefonen så satt jag här om dagen, vid Gusjöns strand och läste mer om vad det egentligen handlade om.
Det var inte vilka flyktingar som helst som samlades i Öreryd. Säkert fanns det vanliga norrmän som flytt den tyska invasionen av Norge, men framförallt var flyktinglägret i Öreryd inriktat på att ta emot unga män, och utbilda dessa till motståndsmän.
Att träna dem att handha vapen, med avsikt att skicka dem till Norge så fort Hitler gett upp, och att snabbt få bort allt tyskt inflytande över Norge, det var det primära syftet.
Enligt uppgifter så skulle 40 000 norrmän ha befunnit sig i Öreryd under krigsåren. Att flyktinglägret användes som militärt träningsläger, det var förstås inte officiellt, men var naturligtvis sanktionerat från den svenska regeringens sida.
Hembygdsföreningen hade frilagt skyttegravar och på ett ställe så såg man var ammunitionsförrådet hade funnits - naturligtvis fanns här också en cache.
Skjutbanan, som var belägen en bra bit in i skogen, på andra sidan Nissan, hade fortfarande minnesmärken kvar. Imponerande.
En nybyggd bro gjorde det lätt att passera vattnet. Ett annat vatten hade sin egen cache, nämligen Quislinggölen. Det är en liten tjärn, alldeles intill väg 26. Det berättas att det fanns tyskvänner med bland de unga männen, sådana som rapporterade hem vad som hände. När någon misstänktes vara angivare, så doppade man huvudet på honom i vattnet, tills dess att han bekände. Därefter överlämnades angivaren till den svenska polisen.
Skjutbanan, som var belägen en bra bit in i skogen, på andra sidan Nissan, hade fortfarande minnesmärken kvar. Imponerande.
En nybyggd bro gjorde det lätt att passera vattnet. Ett annat vatten hade sin egen cache, nämligen Quislinggölen. Det är en liten tjärn, alldeles intill väg 26. Det berättas att det fanns tyskvänner med bland de unga männen, sådana som rapporterade hem vad som hände. När någon misstänktes vara angivare, så doppade man huvudet på honom i vattnet, tills dess att han bekände. Därefter överlämnades angivaren till den svenska polisen.
Fick också förståelse för den "släkthemlighet" som jag fick kännedom om för sex-åtta år sedan. En kvinna i släkten hade fött ett "oäkta" barn, som hade en norrman som far. Stor skandal på fyrtiotalet, kvinnan fick skickas bort - det sas att hon hade tagit tjänst som hembiträde i Göteborg. Där föddes sedan sonen, och vad jag förstått, så blev han omhändertagen av familjen där kvinnan jobbat. Efter detta var det ok att komma tillbaka hem igen, och ingen - mer än de allra närmaste - visste vad som hade hänt.
Förskräcklig moralsyn - en syn som jag tror kom att prägla denna, nu gamla och sjuka, kvinnas hela liv. En moralsyn som fortfarande är rådande i många länder....
Geocaching är synnerligen berikande, jag antar att ni som läser bloggen har förstått det.
Hur gör man för att på ett bra sätt komma ut i naturen och se alla intressanta platser som finns, och lära mer?
Jo, man blir skaffar ett konto på geocaching.com och sedan söker man på startsidan efter den plats man är intresserad av. Där visas de cacher som finns i den trakten och klickar man på en cache-ikon, så får man nästan alltid mycket bra information om varför någon vill visa denna plats. Sedan är det bara att ta gps eller telefon med gps-app och gå ut och leta. ( Den app som jag använt hittills heter c:geo - men ev. kommer jag att byta till en app som kostar lite och som kan vara ännu mer tillförlitlig. Den här appen kan visa upp emot 10-12 m fel, och då blir det ett stort område att leta på. Fast oftast ligger felmarginalen inom 3-5 m)
Ibland blir man ju besviken också.... man lyckas inte hitta den gömda skatten. Trodde att vi skulle hitta en i Hestra idag, lätt, men där stod jag med telefon i hand och fattade inte alls var jag skulle leta. Sån´t händer då och då för den ovane...
Var i Jönköping i går och "hittade" min första earth cache. Där letar man inte efter något gömt, utan man ska utföra en del uppgifter - ta reda på fakta. På det sättet lärde jag mig lite om exogena krafter vid Rosenlundsbankarna.
På måndag kommer bloggvännerna och då tänkte jag visa dem "mina" närmaste trakter. Nittorp, Gölingstorp, Ljungsarp och Dalstorp tänkte jag med dem till. Samanlagt sju cacher finns gömda på dessa ställen. Och med sex vaksamma ögon, så ska vi nog hitta dem.
Kul att C-E tycker att det är lite kul att fånga skatter.Det kan nog bli några fler gemensamma turer i sommar, såväl här hemifrån som med utgångspunkt från vår alldeles egna stuga i Halmstad. Har kollat upp en historiskt intressant plats vid Påarp..... och några vid Fylleåns mynning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas