Vårvändning

Visst vänder det mot våren - iallafall i morgon. Kl. 18.11 i morgon, så är lutningsvinkel mot  solen som minst... från kl 18.12 i  morgon, så blir den bara större och större!
Härligt! Ljuset kommer tillbaka igen, och även om det tar tid, så är vi på rätt väg.
Hösten gick fort, men det brukar ju alla höstar och alla vårar göra. Höstterminen är några veckor kortare än vårterminen,  men  hösten känns tyngre, just för att det blir mörkare och mörkare ... och  av den anledningen att det aldrig ges tid för mental återhämtning ( om man undantar två dagar i november), medan våren bjuder på flera lov och ledigheter.

På köksbordet står en vas med blommor, julrosor, plockade direkt ur vår rabatt. Fick blomman som julblomma av Karla för massor av år sedan, minst tio, antagligen mer, hade den inomhus hela den vintern och planterade ut den när sommaren kom.
Varje senhöst har det varit många knoppar på den, men det har inte blivit av att jag tagit in stora knoppar, för innan jag tänkt den tanken färdigt, så har det blivit snö och /eller tjäle.
Så icke denna härliga långa höst som i morgon vänder mot vår. Plockade stora knoppar för ett par dagar sedan och nu är det utslagna klockor.
Få se om jag hinner plocka in flera blommor innan kylan tar över, eller om jag får vänta till våren och njuta mer av den tåliga blommans vita vackerheter.

Adventstiden har varit en rolig tid. Har hunnit med massor, både i skola och utanför skolan.
Under ett antal dagar i december har jag varit "utlånad" till en annan skola, där många legitimerade lärare varit sjukskrivna. Kul, lärorikt och intressant att se andra arbetssätt, värdefullt att möta andra elever och stärkande att få positiv bekräftelse.

Såväl luciafirande som att möta många nya elever, det har den gamla lärarinnan klarat bra. Hon har känt sig pigg och alert för det mesta.
I år höll hon på att falla ihop fullständigt ... gråtande.

Så här var det:
IKO Fritid hade bjudit in alla skolans elever att julpyssla i sin egen lokal, i "Korpstugan". Det är Grimsås äldsta hus, från början av förra seklet, då järnvägen mellan Göteborg och Alvesta stod klar, och Grimsås började befolkas. Lågt till tak och trångt, men väldigt mysigt, är det i den lilla lokalen.
Under onsdagen  och på torsdag förmiddag, så var alla de yngre elever och pysslade, på torsdagseftermiddagen var det femmans och sexans tur.
Tjugosju elever, två ledare från IKO fritid, en händig lärare ... och så jag. Barnen skulle göra strutar, fina i flera steg.. och med mycket klistrande. Efter en halvtimme så hade jag gett upp alla försök att hjälpa till, jag hade strutpapper fastkletat på händerna och ansiktet fullt med glitter. Jag var så utmattad, iallafall mentalt, att jag knappast orkade stå upp... och det fanns inte en enda ledig stol i den lilla lokalen. Gråten brände bakom ögonlocken och jag bestämde mig för att nästa år, när det är pysseldag, då ska jag sjukskriva mig. Det mår alla bra av.

Lite bättre blev det när några av eleverna valde att vara utomhus en stund, och det bara blev de som klarade pyssel på egen hand kvar.
En fin strut och en egenhändigt färgad julkula, det hade alla elever med sig hem.
Kanske kan jag ompröva beslut om "pysselskolk".

Ett supertrevligt initiativ från IKO Fritid, var det .... och tröttheten gick över när jag kom hem. Kunde istället ägna mig åt sådant som jag har handlag för ... och är tränad i... att baka. Det blev två olika sorters julbröd, och en härlig doft av tants bak.

Klockan halv åtta i morse samlades barn och lärare för att gå fackeltåg de ca 300 metrarna från skola till kyrka.
Det är alltid så fint att komma till den ljusa kyrkan i  Grimsås. Programmet tog mindre än 40 minuter och på den tiden hann prästen ställa en fråga för oss att fundera på: Vem var Jesus?
Rektorn rimmade om några speciella händelser under hösten, gitarrgrupp och flöjter spelade och så sjöng den duktiga luciakören två sånger från sitt luciaprogram.
Musiklärare André kompade idag och jag kunde äntligen få njuta av ett fantastiskt fint framträdande från skolans musikaliska äldre elever. En pampig kör på 25 11-12-åringar,  var det.

En stund tillsammans med hela skolans personal blev det, innan vi med gott samvete kunde säga God Jul till varann och sedan gå hem var och en till sitt  julstök. För egen del så hade jag vikt denna dag till julstädning och julstämningsframkallning.  Det tog sin lilla tid, fyra-fem timmar.... ryggen blev lite trött och protesterade en stund ganska så vilt... men nu är det jul i stugan och jag känner mig ganska nöjd med mig själv.

I morgon planeras granhämtning och tillagande av ett par sorters julgodis... och det allra bästa, det som sker utan min planering ( och om jag kunnat påverka, så skulle det ha skett för länge sedan..) i morgon vänder det mot vår.