Nu är det höst. Även om det metrologiskt fortfarande är sommar. Dygnsmedeltemperatur över tio grader... Men för mej är oktober en höstmånad. Den fina höstmånaden. Det gäller att ta vara på de naturskiftande dagarna på bästa sätt. Sol, regn, blåst, rå-väder, dis, dimma.
Vi inledde höstmånader på bästa sätt. Bloggvännen " En vanlig man" inspirerade sannerligen till en vandring på Komosse, genom sitt inlägg från i fredags.
En knapp halvmilsvandring, mestadels på breda spångar, det hängde maken gärna med på.
Komosse är ett naturreservat, alldeles på gränsen mellan Västergötland och Småland. Det är en högmosse, belägen nästan 40 meter högre över havet, än toppen på vår närbelägna vinterskidort, Isaberg. Högsta punkt på mossen är drygt 340 m.ö.h.
Det finns bara en vandringsled ut på mossen, men oj, vad den är väl gjord!
En bred stig, utan vare sig stenar eller rötter, leder fram till den tio bräder breda spången. Längre ut på leden är den "bara " fyra brädor bred. Dessutom finns det sittplatser eller bord och bänkar, med jämna mellanrum utmed den 4,7 km långa leden. Gissar att det skulle kunna gå att, med hjälp, ta sig med en lätt rullstol, ända ut till Björnsjön.
Björnsjön är väldigt speciell. Den inget tillförde. Den bara kommer upp ur marken, precis här. Så häftigt. Det blåste en del vid sjön idag. Nästan så att det gick lite vågor. Var glad att ha tjocka fleecetröjan på.
Sjön känns stor, om man jämför med andra mossjöar.
På hårdmarken vid Björnsjön finns ett antal grillplatser samt ett större vindskydd, om man vill övernatta. Skulle säkert vara häftigt att göra, när det är ljust största delen av dygnet.
Komosse ligger tre mil bort, närmaste vägen. Knappa två mil, från Dalstorp, där jag jobbade under mina bästa år. Vår vaktmästare, hade aldrig varit på Komosse, trots att han var uppvuxen i Dalstorp. Det måste vi göra något åt, tänkte några av oss. Så vi bestämde oss för att göra en cykeltur med de äldre eleverna. Tror bara att det var femmor och sexor. Vaktmästaren, han fick åka med och köra väskor, samt den mat som vi skulle grilla, just här ute vid sjön.
Det var allt en liten utmaning att ta sig från Dalstorp, 180 m.ö.h, till Komosses vandringsled, drygt 150 m högre upp. Samt nästan två mil. Det gick uppför och uppför och uppför. Bilen med väskor och mat anlände. Barnen tog sina ryggsäckar, vi vuxna ( vaktmästare inräknad) hjälptes åt att bära laxarna, som skulle grillas. Vi plockade pors och fyllde fisken med, saltade och lindande in den i aluminiumfolie. Kommer ihåg att det blev en rejäl portion till alla ( sannolikt dryga tjugotalet) och att det smakade himmelskt.
Vi tog den längre vägen hem, för att "lämna av " några av eleverna som bodde längs vägen. 2,5 mil. Den största delen av vägen gick i nerförsbacke, men jag kommer ihåg hur drygt det var innan vi kom dit.
Sån´t gör man inte idag. Barnen orkar inte, lärarna ids inte, vaktmästaren har inte tid, för han delar sin arbetstid på många olika verksamheter, och förresten så får man inte göra något sådant i skolans regi, för tänk som det händer något, hur är det då med ansvar och försäkring....? Och lax.... det är alldeles för dyrt för köket att köpa in... och förresten går det inte, för man måste hålla sig till matsedeln...
Jag tycker att skolan var bättre förr, då när man kunde hitta på en massa roliga saker, som alla ville och kunde vara med på.
Gränsstenarna visar att här går gränsen mellan Småland och Västergötland och här går gränsen mellan Kinds, Redvägs ( Västergötland) härad och Mo Härad i Småland.
Vägen tillbaka gick mestadels på tre bräder bred spång. Men just här, där det är stor nivåskillnad vid Råttbäcken, så är det både brett och smart ordnat med trappsteg.
Jag gick ju den långa leden runt Store Mosse för två veckor sedan. Vilken klasskillnad på i led! Där var det, med ett undantag, två bräder brett och här och där var spången trasig.
Till Store Mosse nationalpark, belägen ganska centralt mellan Värnamo och Gnosjö vallfärdar folk. Till Komosse, en bit från allfarvägarna, kommer det inte alls lika många. Vilket de borde, för här kommer man verkligen ut på mossen.
Till Store Mosses fördel, får man väl säga att man har många olika leder, och att några av dem är fina. Men inte lika fina som leden på Komosse!
Ska vi inte åka till Nittorp och gå tipspromenad? undrade jag då vi åt snabblagad lunch här hemma. Jo, varför inte tyckte maken.
Bron över Jälmån, i Nittorp, "fyllde" 100 år. Det valde Nittorps byalag att fira, just denna fina höstdag. Vi bor mellan samhällena Nittorp och Grimsås, och kan känna oss tillhörande båda de små samhällena. Idag var det Nittorp som lockade.
En tipspromenad genom vackra Gisslarpsbyn bjöd på tolv frågor som handlade om Nittorp genom åren. Supersvårt. Tror att jag hade fyra rätt. De som vann, hade åtta. Men det var jätteroligt med sådana frågor, där man fick veta lite om samhället.
Tårta bjöds det på, dagen till ära, samt ett roligt tal av en gammal nittorpsbo. Trevligt att träffa lite folk dessutom.
En fin första höstdag. Som sagt, det gäller att ta tillvara de fina dagarna. För snart blir det.... nej, det tänker vi inte på idag.
Visst är det kul med bloggar som inspirerar samt, som i ditt fall, en vandring som väcker minnen. Ja, vissa saker var bättre förr vad gäller skolan. Väldigt avancerat med grillad lax på en utflykt, det måste jag säga. Konstigt att man inte får göra sådana utflykter längre, men orientering i skogar och på hårt trafikerade vägar går hur bra som helst...
SvaraRaderaHösten började väl officiellt den 23 september, eller!? Idag var det så varmt att man kunde sitta i solen med enbart en t-shirt. Men det blev svinkall momentet som solen försvann bakom några träd.
Ganska kallt i vinden. Fleece funkade bra!
RaderaVilken fantastiskt välordnad led ut på Komosse. Den ser nästan nygjord ut, eller också är den så bra för att inte så många går och nöter den. Den knotiga tallen tilltalar mig mycket.
SvaraRaderaSedan var det Björnsjön... Jag förstår inte hur en sjö kan sakna både tillflöde och frånflöde. Fin plats där i alla fall. Jag skulle också gärna sova där någon natt.
Har gjorts om helt under senare år. Sen hade jag fel om sjön. Avflöde finns, geniom bäckar. Tillflöde fattas.. Blir överflödet av vatten från mossen som kommer upp i sjön. Ska finnas en hel del fisk i sjön...
RaderaVilken härlig dag det blev och en fin promenad dessutom. Lite allmänbildande frågor är inte fel.
SvaraRaderaVissa saker var enklare för i skolan tycker jag.
Kram
Man gjorde så mycket roligt förr. Utan att det var några problem. Frågorna var svåra. Handlade bara om vad som hänt i samhället under åren. Kram // Anna-Lena
RaderaJa, man gjorde mycket mer förr och det fungerade alldeles utmärkt. Nu är allt uppstyrt med riskanalyser och annat. Sedan den sexåriga pojken drunknade under skoltid här, vilket var djupt tragiskt, vågar indrottslärarna knappt besöka simhallen längre. Att åka på lägerskola och paddla som vi gjorde alla år förr är det inte tal om.
RaderaKram och glad måndag!
Så synd att sådant försvinner. Enkla utflykter i närmiljön. Toppen! Men man får väl inte ens be barnen ta med egen matsäck längre
RaderaSå kul att höra att T inspirerade dig till ett besök på Komosse och intressant att läsa om jämförelsen med Store mosse.
SvaraRaderaSådan skillnad på kvaliteten på spängar och rastställen. Senfinns det en väldigt fin led, rullstolsanpassad ( tror jag) på Store Mosse. Den går till Svartgölen. Så vackert. Nästan i stil med Dumme Mosse på slutet. Rekommenderas! Kram Anna.Lena
RaderaJag tycker fortfarande det är sensommar. Så länge man kan gå ute i t-shirt så känns det inte särskilt höstigt. Men det går fort åt det hållet! God sen söndagkväll! Eval8
SvaraRaderaHar fortfarande knäbyxor på. Men efter nästa tvätt åker de in på vinterförvaring! // Anna-Lena
RaderaVerkligen en njutbar vandring. Och visst är det fint att ge sig ut dessa vackra dagar. Här i Stockholm har vi haft dryga +20 de senaste dagarna och det är påfallande grönt så någon direkt höstkänsla har inte infunnit sig. Men det blir allt mörkare, så det vittnar ju om hösten-
SvaraRaderaFina minnen kom ju också fram när du vandrade . Ja, visst var det en hel del som var bättre förr. Absolut.
Tack för turen och det var fint att hänga med i för mig helt okända trakter.
Härliga bilder.
Kram
Hoppas att der fina stockholmsvädret består. Ska besöka huvudstaden fredag-lördag. En bussresa för att se Änglagård. Men några timmar i stan hinner vi, både fredag och lördag. Kram // Anna-Lena
RaderaKul att få era tankar om vandringen. När man tittar på kartan över mossen ser man vilken kort runda man gått över mossen.
SvaraRaderaMossen är stor! Speciellt som den består av flea "delar". Från Ölsremma gård et ju skidspår ut på en del av mossen.
RaderaSå trevligt att få följa med! Både med dina fina bilder från den aktuella vandringen och med dina minnen från vandringen med skolbarnen och vaktmästaren!
SvaraRaderaKram
Du är så välkommen med. Ni kanske inte riktigt har den landskapsbilden i Östergötland. Är väl typiskt för vårt västgötska och småländska högland. Jag tycker väldigt mycket om mossmarker. Men nu är det svåra att komma ut på om det inte är spångat. Det är väldigt blött! Kram // Anna-Lena
RaderaVilken härlig höstvandring och det var riktigt trevligt att få följa med. Vilken häftig sjö, Björnsjön. Och vilken lång och spikrak spång. Roligt också när du berättade om skolminnet med eleverna och vaktmästaren.
SvaraRaderaKram
Spångarna går verkligen rakt, ända tills det blir en tvär vändning åt något håll. Ligger nog i sakens natur... Så mycket kul man gjorde i skolan, förr i tiden. Nu kännsd et som ingen "orkar". En helt annan instållning till lärarjobb, såväl från lärare som från myndigheter, Kram Anna-Lena
RaderaMysigt ,-) Spångar går vi så gott som aldrig på, men när vi gkort...en mysig känsla, Dimma har vi haft mycket av, tjusigt och magiskt, blir härliga foton, om man har tur, ofta åker vi bil då o missar de läckraste bilderna ,-) Fina träd, knotiga. Sånt gillar jag! Himla härligt ställe, och visst är det lite underligt att man kan missa härliga platser helt nära inpå, det gör vi. Bra att ni tog honom med . Gillar tipspromenader, de två jag varit med på. Inte ofta sånt här inte. Fin bro, älskar stenbroar!
SvaraRaderaHa det fint KRAM Primrose ,-)
Dimma gör sig på bild. Gillar också knotiga träd. Typiska mossträd. Eller nära stranden. Martallar. Lite stelt att gå på spång. Speciellt om det bara är två brädor. Men det är det inte alls på denna mosse. Jag trodde att bron var äldre. Tänker att den bara är trettio år äldre än vad jag är. Då är man gammal... Kram / Anna-lena
RaderaJag njuter jättemycket av dessa vyer, känner mig hemma där! Njuter inte alls av att läsa att man inte anordnar några vandringar i skolans regi längre, Sverige är otroligt töntigt! Det känns som att vi människor inte kan tänka och agera själva, när jag tänker på att mina småtjejer ska gå i en skola som den ser ut numera så gråter jag inombords...Förnuftet måtte väl få råda???
SvaraRaderaTack för ditt fina inlägg/Kram
Tur att man inte är inne i skolans värld på riktigt längre. Så töntigt! Så kontrollerat. Och sådana lärare som jag var under min "glanstid"... de får inte finnas. Jistandes en sådan massa ovett/konflikter/ påhopp som jag fick av rektor och kollegor innan jag ( nästan) inrättade mig i "ledet". Så gott att komma en stund varje vecka numera, och utföra det som ingen annan på skolan riktigt kan göra. Kram
RaderaSnacka om att ni kommer ut i naturen! Härliga bilder, ja det gäller att passa på så länge vädret tillåter! Trevligt med lite tårta också! Ha det fint!
SvaraRaderaKram
Bor man mitt i spenaten, så. .
Raderatipspromenad låter trevligt, fina dagar, soligt och +20°C
SvaraRadera35 mm regn idag!
RaderaVilken härlig fin promenad. Naturen är ju så vacker. Och vissa dagar har vi fantastiskt väder. Det gäller att passa på och njuta. Idag har vi regn, inte så härligt, men det behövs.
SvaraRaderaKram Lisa
Fint just nu...fast inte så mycket till uteväder i regnet. Kram//Anna-Lena
Radera