lördag 12 oktober 2024

Så vad det det där med vemodet

 


Idag var det dags för det stora vemodet att göra sej påmint. Kände det redan på väg ner mot Halmstad.  Konstaterade att vemodet sitter i magens vänstra sida. Det känns som om det utgår från trakten av mjälten. När vemodskänslan är som störst, så känns den ända upp ifrån halsen och ner i undre delen av magen. Och där nere så går den även över i den högra sidan, iallafall delvis.


Alldeles nyligen hemkommen igen, så har den värsta vemodskänslan bedarrat. Det är mest om jag tänker på hur det kändes, då jag gick där på stranden, eller när vi låste dörren till stugan, som det kniper till igen.

Halmstadssäsongen 2024 är ett minne blott. Vattnet är avstängt och rören tömda. Elen är avslagen. Altanmöblerna är inställda i stugan. 

Konstaterar att det varit en bra sommar. Både regn och sol.  Juli var väl ingen höjdare, men det är den sällan. Augusti och början av september var den bästa tiden. Speciellt som badvattnet och stranden blev betydligt bättre än vad det varit tidigare under sommaren.


Nu är det bara att hoppas att den gamla stugan står pall för ännu en vinter. Och att vi  gör det samma. Det finns en hel del ångest kopplat till stängningen... Hur ser allt ut då vi öppnar igen?

Ett halvår till öppningsdags. Jag längtar dit. Tanken på april månad, den ger upphov till ett nytt knip av vemod. Omfattande i stort sett hela vänstra sidan av torson.

Är tacksam över den fina Halmstadssommaren som var. Hoppas på en lika fin nästa år.


23 kommentarer:

  1. Det stora vemodet - En vintersaga - en ode till det svenska vemodet och skildrar på ett vackert sätt kärvhet, kärlek, arbete, fylla och fritid.
    Jag var tvungen att googla för orden kom till mig direkt. Så är det.
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Jag förstår så väl den där känslan. Vänster sida säger du, jag skall känna efter nästa gång. Fin inlägg med fina bilder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske är olika på olika personer...

      Radera
  3. Så vackra bilder du inledde ditt inlägg med! Förstår att det var en vemodig känsla att stänga ner. Dock blev jag lite nyfiken över varför inte stugan används året runt. Är den inte vinterbonad? Hur som helst så kommer det en ny säsong och det går fortare än vad vi tror, på gott och på ont.
    Kram och god kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nix. Inte vinterbonad. Är en hel del stugor på vår del..
      Den gamla delen... av området som inte är vinterbostäder.

      Radera
  4. Fint inlägg Anna-Lena
    ❤️

    SvaraRadera
  5. Underbara fotografier, rena konstverken!
    Så mycket fint ni får vara med om , så mycket att känna tacksamhet för...snart är det sommar igen.
    Ha en fin kväll!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja... längtar till våren. Mars räcker... för då börjar allt det fina igen.

      Radera
  6. Jag förstår helt hur du känner. Sen är det kanske bra att inte kunna ta det för givet, hela året. Ni får köra över dagen, som vi gör ibland. Inte är det samma sak, men det lindrar abstinensen något.
    För mig gör det ont i magen och hjärtat, halsen bränner och jag kan knappt svälja.
    God söndag! Eval8

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vemodet sitter på olika platser i kroppen, det är tydligt.
      Vi åker aldrig över dagen på vintern. Allt är ju avstängt. Men tittar fram ibland, då vi kör den vägen till Malmö.

      Radera
  7. Jag har väl alltid tänkt att två bostäder är jobbigt, men många har det så, vi bor i "stugan" året om, nära till allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vår stuga är bara stuga. Mycket spartanskt där. Så det är inte jobbigt. Förstår att ni bor väldigt vackert!

      Radera
  8. Jag förstår vemodskänslan, även fast jag inte har någon stuga. Och faktiskt tror jag att du har beskrivit känslan i kroppen precis som den känns. Lite av sorgkänsla, tycker jag.
    Jag tror nog att stugan håller många år till... den ser så välskött ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dålig i panelen mot havssidan. Men den går ju att byta.
      Ja, det är en sorgkänsla ...En sorg över att ytterligare en livs-sommar är över.

      Radera
  9. Så fint du beskriver vemodskänslan. Samma här, jag undrar hur det ser ut när vi kommer till husvagnen igen i maj, om alla mår bra.
    Min ångest infinner sig veckan innan vi låser och tömmer på vatten. Konstig känsla av vemod sorg och lite panik, det gick så fort!!!? Kram i magen och ett lätt illamående.
    Fy ja.
    Så fint beskrivet så min känsla kom tillbaka ett tag här . Det är värt guld det vi har, eller hur!
    Fina vackra bilder! Ha det jättefint. Varm kram Primrose ,-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man blir absolut mer vemodig med åldern. Därför att tiden man har kvar, minskar för varje år som går.

      Radera
    2. Ja så är det ju, och tiden flyger ju i väg! Hjälp! Mysig Helg önskar jag dig! KRAM Primrose

      Radera
  10. Förstår ditt vemod! Och ett kapitel är slut. Många fina minnen har och tar du med dig. Vackra bilder härifrån gör dis sällskap och påminner om den vår som komma ska. Men visst känns den avlägsen just nu. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, nu får man njuta av hösten. Kram

      Radera
  11. Vackra motsolsbilder! Såklart känns det vemodigt, men en ny vår kommer förhoppningsvis!
    Kram

    SvaraRadera
  12. "Det är då som det stora vemodet rullar in" ... tänkte jag direkt på. "Vintersaga" av Ted Ström. En favoritlåt hos mig. Och dina vemodsbilder ut över vattnet är helt ljuvliga. Och visst förstår jag ditt vemod.

    Kram

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas