lördag 21 februari 2015

Vårvittring




Helg... och äntligen läge för lite utevistelse.
Kände absolut vittring av våren, under det att jag stavpromenerade till och från Hallåsen och till och från asfaltsvägen.
Mötte Irene då jag kommit in bit på väg. Hon utförde en helomvändning på sin promenadrikting och gjorde mig sällskap till nordsvenskhästarna hemvist. Tog några bilder på dem, men alla blev suddiga. Kameran kanske börjar bli trött  på att  jämt få hänga med i luddiga fickor.
Hemma igen ville den iallafall visa att snödropparna stuckit upp sina huvuden och snart kommer att stå i full blom. Schysst vinter, som ger den första vårkänningen redan i februari. Så var det även förra året... och då blev också sommaren lång och härlig...

Har inte "rört på mig", alltså gympat/tränat/promenerat på hela veckan. Så det kändes extra gott att få ta en ordentlig promenad i dag. Känner i axlarna att de inte använt stavar på mer än två veckor..... och känner i ryggen att den tackar för att den fick lite upprätt-stöd igen. Stavar är superbra på tanter med muskel/skelett-småkrämpor.


Veckan som gick, den gick fort. Återigen kommer tanken på att tiden går fort, men saker känns längesedan. Tittar på min ännu lite brunbrända spegelbild och undrar hur det blev så. Javisst ja, vi har ju varit i ett utland som inte var speciellt soligt, men ändå pigmentpåverkande. Nästan så man glömt, fast det bara är en vecka sedan.
C-E har varit sjuk hela  veckan som gått. Förkylningen som bröt ut på atlantön, blev värre och värre och gav upphov till en riktigt eländig hosta. Hoppas att han kan vara fit for work igen på måndag.
För egen del så har jag varit lite småförkyld, haft konstigt ont i kroppen någon dag... men i övrigt varit pigg. Många elever är också halvkrassliga i skolan eller helkrassliga hemma. Februari lär ju vara den mest sjukdomsdrabbade månaden....

Från att ha jobbat med no-tema under en period, har vi nu gått över till so i klassen. Det är ju så att när man är gammal mellanstadielärare, så har man nästan alla ämnen i sin utbildning. Slår mig återigen hur mycket mindre tid såväl förberedelsearbete som efterarbete tar i so, jämfört med no. Har många gånger påtalat detta för såväl kollegor ( och de som undervisar i båda ämnena håller med) som rektor, men har inte fått något gehör för att en no-lärare borde ha lägre undervisningstid än en so-lärare.

Nu har jag mer undervisningstid än jag har haft på många år. Tog extra musiklektion för att  jag har så bra betalt för mitt jobb.
Förstelärarjobbets dilemma. Speciellt för en sådan som jag, som på något sätt vill visa att jag gör skäl för min extra lön.
Det som skrevs i min uppdragsbeskrivning som femtusen kronor extra-betald lärare, det har jag redan genomfört. Handlar om att eleverna ska uppmuntras att läsa mer, att ge dem bättre läsförståelse, att utöka läshastigheten, att ge dem nya upplevelser genom böckerna.
Härligt att se lässuget på vår skola!
Så just nu så har jag tagit på mig  en timme extra musikundervisning med yngre elever, för att kompensera lite för extralönen. 

Önskar att man som 1:elärare kunde får lite mer befogenhet och tid för det man vill genomföra. En tid som absolut inte får vara på några andra lärares bekostnad. För min del så skulle jag vilja att alla klasser/alla skolor i mitt område skulle kunna få ta del av min kunskap om böcker, och att jag kunde få möjlighet att serva alla med böcker och bokprat... och i detta samarbeta med barnbibliotekarien på kommunbiblioteket, ett samarbete som redan är igång, men som ytterligare kunde utvecklas.
I vår kommun är de flesta 1-lärare anställda på ett år ( utom de som leder mattelyftet, de har såväl ledig arbetstid för sitt uppdrag som längre förordnande).  Tänker att jag inte kommer att söka "karriärtjänsten" nästa år igen.... och jag kommer inte att göra det om jag inte får tid för att genomföra ett ordentligt projekt... men får jag det, ja, då kan kan tänka mig att fortsätta....

Nationella prov för utsatta sexor är i full gång. Är så glad att jag slipper vara med detta år, efter att under två år, ha varit med om  hur man slösat bort en hel vårtermin för sjätteklassare, för att hinna alla delproven. 
När jag inte har egna elever i sexan, så är det lite intressant att se vad proven innehåller, och vad man kommit fram till då man sätter in vikarier för att ordinarie lärare ska åka iväg på samrättningsdagar. 
Läste igenom sexornas berättande text plus bedömning, och blev helt förskräckt över hur olika man bedömt. Ska man göra en objektiv bedömning, så måste en och samma person/personer rätta alla texter, och bara några texter per dag. Även om det finns bedömningsanvisningar, så är det ändå mycket personligt tyckande som avgör vilket betyg som sätts. Dessutom kommer jag ihåg från förra årets alla rättande dagar, att man blev väldigt trött framåt eftermiddagen, och rättade /bedömde på ett sämre sätt än då hjärnan var morgonskärpt.

Anser att nationella prov i sexan är helt bortkastad tid, och bara ett underlag för statistik.
Då vi jobbade mot förra läroplanen så var det nationella prov i sv, ma och en i åk 5 . Det var bra, för då hade man hela sexan på sig att åtgärda de brister som proven visade på. Den möjligheten togs bort när man flyttade allt till våren i sexan... och dessutom utökade provens innehåll och antal ämnen.

Läste på Borås Tidnings insändarsida i veckan, att Borås  kommunala allians ville vara med i försöket att testa betyg i åk 4. Men snälla, tänkte jag, var det inte skolledare och lärare som skulle få bestämma detta.... inte okunniga kommunpolitiker. Skolans innehåll ska inte vara politiskt anser jag, politikerna ska enbart se till att skolan får medel att drivas på ett bra sätt, utifrån perspektiv forskning och emperi. 


Svägerska, svåger och deras dotter är verkliga quiz-nördar. Dessutom är de synnerligen allmänbildade inom alla områden.
Förra våren var jag eller C-E fjärde hjulet i deras lag och vann den fyra omgångar ( varav  de tre bästa räknades) långa quiz-kampen på Glasets hus i Limmared.
Säsongens quiz-kamp har nya ledare och frågemakare ( levande musik av de duktiga ungdomarna dessutom)
och går över sex gånger. Fyra av sex omgångar räknas vad det gäller slutsegern. I höstas hade varken jag eller C-E möjlighet att vara "hjul fyra" så de fick anlita andra medhjälpare. De två gångerna blev det en omgång utan placering och en seger. I vår ska vi försöka vara med i laget, antingen jag eller C-E. I januarikampen kom vi trea, i torsdags var det vinst ( och rejäl sådan) igen. Känns nästan lite skämmigt att komma fram och ta emot pris vid varje tillfälle som jag varit med....dels för att jag är hjul nummer fyra... och dels för att det är lite tråkigt för andra lag att "Gretas vänner" nästan alltid kommer på prispallen, och oftast av alla, överst....

_- Är du inte alls intresserad av skidor, undrade C-E, då jag satte mig vid datorn istället för framför VM-TV. Funderade lite och kom fram till att det är jag nog inte. Speciellt som det nästan alltid tycks vara klart, redan före start, att norrmännen ska dominera loppet. Kan tänka mig att kolla när det är stafett, där kan det vara spännande.

Ute regnsnöar det. Typisk vårvittring. Dagen är länge ljus. Mindre än en månad tills den ljusa tiden vinner över den mörka.

tisdag 17 februari 2015

Bildblogg



 Ovan molnen gick solen upp. Klockan var inte åtta slagen. Fönstret hade frostrosor.
Nere på teneriffisk mark möttes vi av regn och blåst.


Måndagsmorgon. Vi tar en promenad på stadsberget/ den gamla vulkankraterkanten och letar några cacher, tyckte jag.
Det gjorde vi.

Vilda växter är klart roligast att se.
Visar på naturens uppfinningsrikedom. Undrar vad Linné gav denna växt för namn?



Typisk cachegömma på ställen där det är fult med vulkanstenar.


Kaktusens frukter var färdiga att äta. Men lite stickiga.....


På tisdagen hyrde vi bil och C-E körde oss upp i bergen på västsidan av ön.
Mandelträden stod i full blom.

Konstigt att det kan växa så mycket i en jordmån som består av vulkanrester.
Vi befinner oss drygt en mil från Teide.
Temperaturen är + 11 grader. Jag har shorts och T-shirt på.
11 plus  i Teneriffas bergstrakter är varmare än 11 plus här hemma...


Pinjen har jättekottar.

Jag skulle gärna gått längre på vandringsleden än vad vi gjorde. Rätt klädd skulle jag t.o.m kunnat tänka mig att vandra de 9 km det var, fram till Teides fot.


 Men nu vände vi efter en bit och kunde blicka ut över mandelblom, by och hav.  Till höger syns en skymt ab grannön La Gomera.


Massor av små kaktusar växte mellan mer eller mindre järnhaltig lavasten.


Fortsatte en bit och kom till en större by. Santiago del Teide.
Hade kollat upp en cache som kunde passa oss där.
En vandring på 7-800 meter upp på en bergssida. Där fanns denna lilla krypta, tillägnad  Jesu moder.


Ny bekantskap med vilda blommor. Så fina, tycker jag.
Det fanns många olika arter, både av gröna och av blommande växter i området.


 "Fifteen cross" hete cachen. Vid det femtonde korset fanns gömman. Den skulle finnas i en spricka i berget. Vi fann ingen spricka. Det var synd. Jag hade gjort cachen till en favorit annars....


Fortsatte på svindlande serpentinvägar till byn Masca, där en berömd vandringsled börjar. Leden går genom en ravin, ända ner till havet. Hade inte tänkt gå den jobbiga leden, men hade tänkt kolla hur det såg ut där den startar. Men det fanns ingen plats att parkera. De som parkerat utanför "lovligt" område, de fick böter av polisen.

Så det var bara att vända om och klättra uppåt igen. Nästan lika otäckt som att åka neråt.  Fantastiskt att man kunnat anlägga en fin ( om än smal) väg över bergspasset.


 Lunch åt vi vid i en västkustsk stad. Där var det kallt.
Det var lite varmare i Playa de las Americas, då vi kom tillbaka till hotellet.

 Det fanns en multicache på nio steg i byn Los Christianos, den utan gräns gränsande byn till Las Americas.


Åtta olika ställen besökte vi, innan vi fick ihop koordinaterna till gömman.
Det var riktigt kul att bekanta sig med den fina "byn" på detta sätt.


På ett ställe kom vi till en skola.
Barnen var inlåsta bakom stängsel och lästa portar.
Föräldrarna fick vänta utanför.


 En ynka lite nano hittade på det ställe som koordinater ville ta oss till.
Det var en kul promenad tyckte både jag ( som fick sandalskav på vägen) och C-E ( som var ordentligt snuvig)

Solnedgångarna var väldigt vackra vid flera tillfällen. Under några minuter var det så här vackert från vår balkong.


En liten stund senare lyste solen upp molnen i öster,

 Nere vid strandpromenaden, 500 meter från vårt hotell, hade himlen återigen bytt färg, under det att skymningen snabbt föll. Klockan var omkring sju.


 Cachen under denna bro har vi försökt hitta under alla de tre år som vi besökt Playa de las America. Inte heller detta år lyckades vi hitta den.  Den läggs tillbaka av cacheägaren med jämna mellanrum... och plockas bort av någon annan ganska så snart.
Jag tror att det är någon som periodvis bor under bron och som inte gillar att få besök.
Synd att inte cacheägaren talar om att den sannolikt inte finns.... fast... jag vet att jag nog har en sådan gömma också... som inte är en gömma längre, för där finns ingen burk. Får fixa detta snarast!


En Earthcache fanns några hundra meter där ifrån.
Man skulle ta reda på hur många skikt av vulkanisk berggrund som fanns här och ange namnet på något fossil från vardera skiktet. Lätt som en plätt.
La Gomera syns i bakgrunden. Den ser liten ut, men har svindlande bergsvägar och en höjd på 1800 meter över havet. Vi var där på en tur förra året.
Mellan Teneriffa och La Gomera finns ett havsdjup på 2000 meter. Där trivs valar och delfiner.


Många njuter av de vackra vyerna på ön.


 Eller gör sin egen inmutning av solplats.


Damer med dylik kagge visar sig inte barmagad... eller?


Och topless, nä, det är ute... men det finns några som tycker att det ok... Svårt att se skillnad på damer och herrar ... 


Konstverk utmed stranden.. det finns sysselsättning för alla....


Katterna var fina, och absolut inte förvildade.


Längsta promenaden - 6 -7 km t.o.r. En cache skulle upphittas. Gömman övervakades av en katt.


Ända dit bort ska vi.......  Gick bra att gå, trots att C-E var ordentligt förkyld.


Handikappade tar sig lätt fram i områdena nära havet. Vintersol, ett rehabilteringscenter, ligger alldeles vid strandpromenaden.

Pliserna hade inte mycket att göra... i Arona finns nästan bara turistande barnfamiljer och personer som uppnått mogen ålder.... 50 + och där över, tycktes den övervägande delen av turistande människor vara.

Teide syns på de flesta ställen i staden. Mer än 300 meter över havet reser sig den gamla vulkanenjätten.

 Välkänd lavastensrauk.


Skuggor av turistande tant och förkyld man från Grimsås.


Från femte våning var det en svindelgivande utsikt över hotellets poolområde. Vattengympade varje dag... bra för tant. Simmade också en del. Också bra på tant!


Att det var St Valentins dag  hade man också uppmärksammat ... förstås.

En Sangria här och sedan fisk och skaldjur på en av favoritrestaurangerna, avslutade dagen.. och resan.
Hemma var det kallt .... usch.... Glad att kunna komma i från vintern ett tag... och uppleva vackra vyer och ett klimat som detta år var väldigt mycket liknande en  normal svensk sommar. Inte ne dag över 20 grader... och en hel del moln. Helt ok för mig, så länge jag slipper ta på jeans och jacka.

torsdag 12 februari 2015

Teneriffatemp

Att skriva på en dålig surfplatta är ett äventyr. Den skriver vad den tycker. Hotellets wifi är lite svamitt dessutom,så det där med att ladda upp bilder funkar inte alls
Tempen på Tenerife är lägre än vanligt. I två dagar har det varit soligt, och det är bara att konstatera att  sol gör tillvaron betydligt trevligare.
Dagarna som gått sedan min klagan på förvirrad surfplatta redovisas här:
Må fm var det sol och vi vandrade upp på kraterkanten på den mest närbelägna höjden. Tre cacher och härlig utsikt.På eftermiddagen drog molnen igen och det blev att läsa bok huttrande i solstolen
Ti hyrde vi bil och åkte upp i bergen på västsidan. Mandelträden blommade och det var fantastiskt vackert. Promenerade en stund bland lavastenar och mandelträd i shorts när tempen var 11 grader. Åkte vidare, vandrade upp halvvägs på ett berg för att hitta en cache, men fann inte. Men fint var det där.Blommor och grönt. Mascadalen ska vara speciell.Vägen dit var scary. Serpentiner med riktiga hårnålskurvor.Hu! När vi äntligen till dalen vär alla parkeringar fulla....så det var bara att åka tillbaka igen utan att ha kollat var den berömda vandringsleden började. Åkte ner till kusten på tillbakavägen. Åt lunch och frös.
Igår så kom då äntligen den efterlängtade solen.Och en mindre efterlängtad förkylning för CEs del.(Supersnoriga flygvärdinnor borde hålla sig hemma)
Gjorde iaf en kul niodelars multicachepromenad på em. Jag hann hem till core-träningen. På kvällen åt vi Walevskafisk på favoritrestaurangen La Barca
Idag var CEs förkylning ännu värre. Tråkigt tycker jag, detta är på något sätt hans resa, den han ville göra när det visade sig att ett sår gjorde "för säkerhets kull"cellgiftbehandling omöjlig. Det är förresten ett halvår sedan som hans operation gjordes, just idag.
Det blev iaf en morgonpromenad med en Earthcache som vi löste. Resten av dagen har tillbringats med bok vid poolen.... och lite vattengympa och simning däri. När solen är framme är detvarmt och gott... men nu, framåt kvällen, är det lite kyligt. 15 grader skulle jag tro.
Fredagens vandring har vi avbokat. Inte att tänka på att gå i sex timmar och bestiga berg.Två dagar kvar innan hemfärdsöndag. Det enda jag önskar är att CE kunde slippa ifrån sin förkylning. Tycker att livet är orättvist, faktiskt. Ha det bra där hemma, Såg att det är temperatur på plussidan  därhemma också. Längtar till svensk vår. Det är det inget som kan slå.

söndag 8 februari 2015

Solsskenssaknad

Yr.no, det har koll. Lovade regn på ön i dag. Ville ju inte riktigt tro på det, för när man kommer till Tenerife, så ska man mötas av sol och värme... och starta semestern med en stund i solstolen och några vänder i poolen. Idag är det inte ens behagligt att sitta med jacka på sig på balkongen. Så man känner sig lite lurad.
Ilandsproblem för bortskämd otålig trött tant. Det kostar på att tiga ur sängen kl 3.20, efter en dålig natt sömn.Yr.no har ingen superprognos för veckan som kommer. Bror och sångerska kom hem från Gran Canada i fredags. Där var det den sämsta vintersäsongen vädermässigt på tolv år. Tenerife ligger väldigt nära. Hoppas få se solen här nere. Tur att man har en massa böcker med. Och att man sannolikt orkar gå ut på långpromenad när man fått sova ut

En bortskämd tant fick klaga lite. Det känns bra.

fredag 6 februari 2015

Februarifredag





Återigen en vecka till ända.
Som vanligt så var jag sist från skolan på fredagen. Fredag är bråttomdagen för många. Jag tycker att det är skönt att sitta kvar en stund, summera veckan, kolla in nästa och göra klart för mig vilket hemarbete som jag behöver göra för att nästa vecka ska rulla i gång utan friktion.


Nu är det ju ingen skola i våra trakter nästa vecka. Men eftersom jag ska i väg till varmare trakter under sportlovet och inte beräknas hem förrän sen söndagskväll, så är det ju ännu viktigare att jag har klart det som ska göra när det är skoldags igen.
En sak har jag kvar att göra i kväll. En "Grej of the day" tills på måndag. Gjorde en liten enkät bland eleverna i klassen om vad de önskade sig vad det gäller "Grejen" idag. Det var många önskemål om djur... levande och utdöda.
Sport och olika sjukdomar fanns också med på önskelistan. Tror att jag ska försöka få till en hästgrej framåt kvällen.

Jättekul är att ytterligare en klass börjat med Grejen nu. Och det hade syskonen i min klass koll på.. så det är något som pratas om där hemma.

Hade en Kahoot-quiz på grejer och annat idag. Många kan mycket. Kul!


Tänkte på det att man nog får tänka om vad det gäller hur barn lär sig. Man kan bli irriterad på den som inte skriver och jobbar på det sättet så mycket... men när man gör ett sådant här quiz, så får man inse att en del lär bäst - och mycket- genom att lyssna och se på bilder. Hjärnan bearbetar det genom att fundera mer än att låta armen skriva..

 Hinner inte så mycket mer än skolan och lite träning, för tillfället.
Har några samtal per vecka, och det tar en del av dygnets dyrbara ljusa timmar.
Nu är mer än hälften av de 20, gjorda iallafall.
Mattelyftet tar flera timmar i veckan.... och nu ska jag erkänna en sak... jag lämnade alla Mattelyftsdokument kvar i skolan. Jag tänker inte använda lovet till att läsa dem. Så det blir opåläst tills på måndag. Kan också anses osolidariskt. Mattleyftet som skulle kunna vara så bra, men som känns så påhängigt. Träffade en kvinna som ledde mattelyft i Jönköping. Där gjorde man så att man hade 2,5 h varannan vecka, istället för 1,5 h varje vecka. Skulle kännas bättre, speciellt som vi måste förflytta oss mellan skolor för att få till det hela.

Om mattelyftet är bra... jag vet inte .... men förhoppningsvis visar det sig att det var det, genom att eleverna får bättre resultat i internationella mätningar. Om dessa nu visar på vad eleverna EGENTLIGEN kan....


Träningsveckan innebar en ny bekantskap; Kettlebells. Körde dubbla pass, tillsammans med dem som är 15 -25 år yngre än jag, i Dalstorp i söndags. Tantanpassade väl några övningar, men kände att jag hängde med bra. Bra med ett träningspass på söndagar, om man inte gör så mycket annat. Hoppas kunna återvända till koskälls-vikterna om ett par söndagar igen. Och hoppas att de andra inte fått upp tempot alldeles på tok för mycket... : )
Spinn-mix har det blivit två gånger ... det är gammalt och vant. Där är vi några tanter som är med.
Spinningen i sig har förändrats på sistone. Förr var det sex-niominuterpass ... extensiva, backpass, pyramidpass. Nu är det bara puls och intervaller. Musiken var bättre förr... nu är det ibland riktigt gräslig musik.


 Var hemma en stund efter tre och tog en lite promenad på den snötäckta byvägen.
Det var plusgrader och ganska behagligt.
Hoppas plusgraderna håller i sig... och att den mesta snön är borta när vi kommer till Sverige igen.


Lite konstigt att tänka att man ska befinna sig i ett klimat som motsvarar den svenska sommaren om mindre än två dygn. Shorts, linne, klänning, barbent .... lite sol förhoppningsvis... och simma 10 sträckor i poolen ett par gånger per dag. Långa promenader längs strandpromenaden... och upp på Gauzaplatån...

Katterna får åka till Hjälshammar. Där har de det bra.

Med förhoppning om att livet ska fortsätta vara snällt mot oss alla, så tar jag ledigt ett tag... kanske jag skriver lite kort på surf-plattan där ner ifrån Playa de las Americas på Teneriffa.