söndag 31 januari 2016

Januaris jumbo

Inte länge sedan som julens jumbo infann sig. Nu har även Janus egen månad nått sin jumbodag.

Torsmånad  hette den här månaden tidigare, avslöjar Wikipedia. Det var innan vi blev internationella av oss, och lät de högkulturella grekerna och romarna namnge våra månader.
Morgondagens månad är f.ö. helgad åt en etruskisk gud, Februus.  Får mig att tänka på influensa, härjar den som värst i februari månne? Göjemånad, det är det gamla svenska namnet på månaden.  Vi går mot våren är innebörden.


Jag tog en promenad, jag också och insåg att det nog finns lite tjäle kvar i grusvägen, eftersom gårdagskvällens tunna snötäcke ligger kvar där, medan det är borta i gräset alldeles bredvid.

Hu,vilka stora kattdjur som trampat här i natt....


 ... eller är det bara avtryck från vårt rovdjurs morgonpromenad.
Sannolikt inte detta rovdjur, utan den som är svart och vit.


Det är ju så det är, katter är bland de värsta rovdjur som finns. Dödar massor av fåglar, många smådjur som harungar och ekorrar... och näbbmöss..
"Vanliga" husmöss är de dock inte speciellt intresserade av. Inte våra katter iallafall.
Visst är det lite knäppt att det är sådana otäcka djur man delar hus, hem och säng med!



Lika fånigt är att känna rastlöshet inför en helg som inte är inbokad med något.
De få lediga dagarna fyller sig liksom av sig själva.
Mildvädret gjorde att bilarna kunde få sig en välbehövlig rengöring.
Det var faktiskt riktigt roligt att tvätta bil, när man såg att skrubbandet gjorde skillnad.

Den glänsande lacken lär inte bestå många mil i vinterväder... men gjort är gjort och det är, i detta fall, betydligt bättre än ogjort.


I övrigt så är det väl en hel del man gjort som hade varit betydligt bättre att ha ogjort....
Fast gjort är gjort... och det händer ibland ( faktiskt)  att jag ser fram emot pensionärstiden, för då kommer jag äntligen att våga ta upp sådant som är galet i vår verksamhet.  För visst är man belagd med en osynlig munkavle.... man får bara inte tycka om vissa heltokiga saker....


Några bullar fanns inte längre att finna i frysen, ej heller hembakade brödbullar.
Så det fick bli förmiddagens uppgift att återskapa sådana.... eller rättare sagt att nyskapa.
Nybakta hemgjorda bullar är extremt gott, tycker jag. Tyvärr blir de sällan lika goda, då de tillbringat några veckor i frysen.


Kokade en ny dekokt också.
Receptet fick jag av Ingela, på väg  från gympan förra veckan.
Kokade direkt ett undergörande avkok enligt följande:

Ingefära- shot

En ingefärsrot ( ca 200 g) rives- med skal och allt.
Kokas i 8-9 dl vatten, ca 10 minuter.
Låt svalna.
Sila bort ingefäran
Pressa ner 1-2 citroner  i vätskan.
Rör ner en ordentlig klick honung.

En eller två kanelstänger kan  koka med från början, kanel är ju också jättenyttigt..

Drick 3-4 cl varje morgon, och må bättre i mage, leder och stärk immunförsvaret.
Förvara i kylskåp.



Jag tycker att shotsen smakar jättegott, och jag påstår att magen mått extra bra under den vecka den fått i sig lite extra nyttigheter i samband med frukosten.
Kanske är det inbillning..... är dock ganska övertygad om att "naturmedicinen" gör mer nytta än skada.


Den här potatisnäste gubben har allt gjort sitt nu. Tror att Kyndelmässedagen, Lilla jul,  infaller nästa helg. Ingen som vet vad det är numera, bara vi gamlingar. Ibland fick julgranen stå kvar i vårt kalla, under Janusmåanden oanvända,  "fina-rum", då jag var barn. Den skulle stå kvar ända till Lillajul... och eftersom den inte fått vatten på en månad, så blev det ju bara en jättehög med barr kvar vid "julgransruskningen".

Så var det då... numera hinner inte våra granar barra... för de brukar åka ut innan den ens fattat att de är rotlösa.

Två veckor kvar till februarilov... tycker att det är helt ok att det är långa arbetsdagar med massor av innehåll, då man har två  viloveckor under våren... samt några helgdagar och klämda dagar att vila upp sig på.

I kväll blir det bio, Suffragett, på bio Tranan. Gillar verkligen att bion i Tranemo visar bra och aktuella filmer. Synd att man inte gör det samma på TV....trots att vi säkert har tillgång till femtio kanaler, så finns det sällan något sevärt. 

Ljuset är definitivt på väg tillbaka denna Janusmånads jumbodag. Härligt! Ha en bra vecka alla!

fredag 29 januari 2016

Pudelpose

Ja, ja.... jag gör en pudel. Lägger mig raklång på rygg och ber vintern om ursäkt för all galla jag spytt över den. Jag hade fel, vinter kan vara jättefint..... snö, rimfrost, vackerhet, kindnyp och skidgång.
Hade nog glömt det, för det var så länge sedan som det var fina vinterdagar senast. Så kom dom... och som tur var, så passade jag på att utnyttja dem ganska så bra, vad det  gäller att ta tillvara det vackra och det skidglidande.
Vintern, i sin vita skrud, får gärna komma tillbaka en månad till.... det är helt ok för mig.


Undrade vad C-E hade sagt ja till, då jag vittjade postlådan vid hemkomst.
Där fanns en tidning som hette Brukshunden. På den glättade framsidan tittade en glad jycke på mig.
- Ska han skaffa hund till sin pensionärstillvaro, hann jag tänka, innan jag automatiskt vände på tidningen och såg att adressaten, det var grannen en bit bort.
-Puh! Nä, hund vill jag inte ha... alldeles för bundet, tycker jag. Katter är mycket lättare att handskas med.... de klarar sig bra på egen hand, och är fina att titta på när de sover... : )


Nu får jag göra en pudel till, och erkänna + be mig själv om ursäkt, att jag inte tänkt ta den minsta lilla utepromenad idag, i detta skitväder. Blött regn och kall blåst.

Postmannens/kvinnans misstag fick mig att tänka om. Det fick bli en promenad till  brukshundsägarens postlåda samt en fortsättning på den påbörjade rundan. En liten runda... knappa två kilometer, men det får duga denna dag.


Helg igen... inget inplanerat. Gör mig lite rastlös i själen.
Inte bra att jag inte riktigt kan slappna av och bara göra inget.
Har ett antal böcker i oläst-högen, garn att sticka av... och skolarbete om jag vill, dock inget måste.



Ska iallafall göra en Grej of the -day. Det är kul att göra en Power Point om ett visst ämne. Denna veckan har det handlat om Atlantis och Lutande tornet i Pisa i min 5-6a och om världens farligaste djur i 4an. Har no i den klassen, och försöker få till en grej per vecka, som handlar om no.

Vilket djur tror ni är världens farligaste, det som dödar flest antal människor i världen årligen?
Här är facit!


Lite extra kul är det att göra en Power point, nu när vi fått smartboard installerad i klassrummet.

Får väl pudla en gång till och be om ursäkt för min negativa inställning att byta min "kanon" mot en smartboard, och erkänna att jag hade (lite) fel.
Det är lite roligt med den stora pekskärmen, som har så bra bildskärpa och så bra högtalare.

Kurs får det bli, för att lära sig utnyttja den ordentligt.


Det är ett riktigt hundväder idag, och det är inget för katter. De stannar på verandan och kollar på eländet. Längtar förstås till våren och till det härliga utelivet för katter.

Två dagar  kvar av januari... ljuset har absolut börjat återvända.
Önskar att vi hade beställt solresa till februarilovet, men det har vi inte detta år. En resa till Malmö och Köpenhamn är planerad iallafall. Med musikal i Malmö, träffa Karin förstås, och med öl och smörrebröd i Köpenhamn. Det som blir extra roligt, det är att vi får sällskap av C-Es syster och           " svåger" Roger.




Favoritrummet på ovanvåningen, har blivit ännu mer favoritrum under de senaste veckorna. Slipning av golv, tygsoffor i stället för skinnhörnsoffa, utrensning av jättestora växter och gardiner framför fönstren, har verkligen gett Tv-rummet/allrummet/ hallen ett lyft.

Var tveksam till pensionärens projekt ett slag, men gör en pudel igen. Trivs otroligt bra i detta luftiga rum.
Sa till C-E att jag tyckte att bilden skulle passa i ett heminredningsmagasin. Det tyckte inte han, för där är oftast rummen vita, kalla och opersonliga.Jag vet inte om det är så, för slik litteratur läser jag aldrig.

Nu ska jag ägna en stund åt mitt favoritmagasin: Illustrerad vetenskap. Trevlig helg!

söndag 24 januari 2016

Socialiserande skidspår


- Visualisera, sa Gunde Svan, i Skavlan i fredags. Visualisera och det ska bli som visionen.

Nu tror jag ju inte riktigt på det.... det behövs en massa träning och jäklar anamma för att bli vinnare...och det är ju lite passé det där med vinneriet när man är 60+.

Men det finns ju andra sätt att vinna... över sig själv t.ex.

Skidor har jag väl åkt en del, utan egentligen kunna konsten. Tagit mig fram på skidor, är väl rätta beskrivningen, på min skidåkning.



Det var några år sedan sist, men efter att ha prövat skidorna i ospårad terräng här hemmavid, så visualiserade jag mig till ett riktigt skidspår, till det som finns uppkört i vårt kommunens höglandsområde, i Ölsremma.


Det var kvinnan på bilden som hjälpte mig på traven, hon hade lagt ut bilder på både Instagram och på Facebook från hennes och sambons skidturer i slutet av förra veckan.

Idag var de också ute på glid, de liksom många andra.
Jättekul att träffa folk på spåret, och att flera av dem passade på att stanna vid den gamla torvladan. Idag var den öppen för dem som ville ta en paus och fika medhavt.


Förutom gamla kollegan Helena och hennes Janne, så träffade jag ytterligare en kollega, ett antal bekanta från trakten,  och flera av mina gamla Dalstorpselever. Så mycket folk har jag inte träffat utanför arbetsplatsen, på länge.
Kul, kul att prata lite med dem man väldigt sällan träffar.


Hade väl tänkt att vi skulle ge oss ut  en bit på lila spåret, men när vi kom ut på den riktigt öppna mossen, så var det så dimmigt så att det inte skulle bli någon direkt njutning att lämna det mera skogsnära, snöhöljda landskapet.



Det räcker med fem och en halv kilometer på den första skidturen på år och dag för sextio plusarna. Åker gärna tillbaka och tar ytterligare två och en halv kilometer när sikten är bättre.


Kom på att jag kunde passa på att lägga ut en geocache längs spåret. Blev lite hastigt påtänkt innan vi gav oss i väg. Ett petrör, en pappersremsa och en penna fick duga.

I Ölsremma har det tidigare inte funnit någon gömma, men nu gör det det. Klart åtkomlig även sommartid, eftersom det ligger i närheten av den gamla torvladan.
Tror inte att den blir så välbesökt... men den finns och den är redan publicerad, tio minuter efter inskick

Kom på att det skulle vara kul att försöka ta några mosscacher via skidor, om vintervädret fortsätter. Tänk, att t.o.m jag kom på en anledning att gilla vintern.... lite....


En nöjd tant klarade  skidfärden på relativt platt mark, ganska så bra. Några vurpor i det bakhala väglaget blev det.... Nästa gång får vi se till att fixa lite bättre fästvalla.
Hur det känns i morgon, det återstår att se.... skidturer frestar helt andra muskler än de som normalt tränas.

lördag 23 januari 2016

Lite lördag

... med betoning på LITE.



Det finns väl ingen dag i veckan som går så snabbt som en lördag.
Sannolikt för att det oftast är så mycket som ska fixas då.
Sannolikt också för att man tycker att dagen är slut. då mörkret sänker sig. Vilket det fortfarande gör alldeles för tidigt, även om ljuset numera varar ända till halv femtiden.


Denna dag började med en resa till Svenljunga, och Möbel Carlsson. Gillar verkligen den affären. Där finns det mesta som kan behövas för att möblera och pryda ett hem.
Tanken var att köpa en lampa, C-E visste precis hur den skulle se ut... både läslampa och upplysningslampa i ett... och den fanns. Gardinstänger inköptes också, liksom några reade  dukar.

Vi har slipat golvet i det stora favoritrummet/hallen på ovanvåningen och samtidigt bytt vår gamla hörnsoffa i skinn mot en tre+tvåsoffa i tyg.
Annonserade ut skinnsoffan på Blocket för två veckor sedan. Dagen efter att annonsen publicerades. hämtades soffan av en syriansk familj, boende i Gislaved.

I fredags kom de nya möblerna och genast kände jag att det var dags att sätta upp gardiner i rummet igen, och låta de jättestora växterna som under flera år har fått ersätta gardiner, gå hädan. Och C-E ville, som sagt, få lite bättre ljus i ett rum utan takarmaturer.


Tänkte besökt Svenljunga maskinfirma samt fiket vid torget.... men där var det lördagsstängt. Snopet! Stannade till i Tranemo och kollade om det fiket var öppet och det var det. Varvid jag kom att tänka på några av mina elevers reaktionen under gårdagen.... Vi svenskar är rätt lata!

Det var en invandrarkvinna som höll fiket i Tranemo öppet!


Igår hade vi besök från Lettland. Om det kan ni läsa på vår skolblogg. Är förresten jätteglad åt att vi äntligen fått till en skolblogg, en levande en, som många av kollegorna tar ansvar för. När jag började blogga, privat och i skolan, för sju år sedan... då var jag heltokig! Hu, så farligt att publicera sig!

Vi påbörjade vår samarbete med den lettiska skolan i slutet av hösten,  och nu fick vi besök av deras engelska lärare Lita. Hon visade bilder från skolan och berättade bl.a. att man brukar gå på hajk. Inte övernattning, bara promenad, i upp mot en mil. Cykelhajkar förekom också.


Det var då som någon av mina elever uttryckte att vi svenskar är lata. Ligger en del i det.... bekväma är många av oss iallafall.
Beslöt, i samråd med klassen, att få till en cykelhajk i slutet av vårterminen, medhavandes den sallad som en av eleverna frestade med då vi tränade instruerande text. Pastasallad med pesto och kyckling.
 Cykeltur runt Lagmanshagasjön får det bli.... klart genomförbart.... om någon har en bil och kör ut maten. Finns säkert någon förälder som gärna gör....


Något som var jättekul med lettlandsbesöket,  var då  de fyra besökarna med en mun uttalade "Such sweet children you have !" "Har inte ni det då?" undrade jag. Nä, deras elever var mycket mera högljudda.
Blir så jätteglad över beröm över vår skola. Den är så jättebra... vi har världens finaste elever. Ändå har vi så svårt att få tag på  lärare som vill jobba hos oss....tänker ibland på att det beror på mig att folk flyttat. Att jag är för dominant.....vill ju inte vara.... men kan inte låta bli att göra saker som jag ser behöver göras....

Få se om vi kan göra ett besök i Lettland, Ance i vår eller i höst. Vore kul! Inbjudna är vi redan.


Med tanke på att vi har ett så fint och rent rum på ovanvåningen, så tyckte jag att hela huset behövde lite sanering. Dammsanering. Blir en del flygande småpartiklar, med tre vinter-innekatter.

Sagt och gjort!
C-E bjöd på stekta koljafiléer till lunch. Gott!

En promenad i den blå timman fick avsluta den ljusa delen av dagen. Lite ont-i- ryggen hade det blivit efter städningen, så det kändes gott att kunna stanna upp och knäppa lite knäppa bilder utmed fram och tillbakavägen.


Nä, jag gillar inte vinter.... men det är helt ok när den är som den är just nu. Två minusgrader och stillaliggande snö. Byvägen mer snöbelagd än isbelagd. Önska kan man, och då önskar jag mig precis likadant väder i ytterligare tre veckor och sedan en snabb snösmältning. 

Önskar alla en skön söndag, det gör jag också.


söndag 17 januari 2016

Vintervackert


Vaknade i H-hammar, denna kylslagna söndagsmorgon.
C-E hade varit uppe och släppt ut hästarna, redan vid sextiden
Höet som ingick i morgonmåltiden, det var nästan uppätet, när jag reste mig ur sängen dryga två timmar senare.

Enbart iordningställande av boxar, återstod av stalledrängsuppdraget för denna gång.

Sexton grader visade termometern då vi lämnade den diminslutna  byn.
Om det var närheten till den frusna sjön eller att Hjälshammar ligger i Lagans dalgång. som gav upphov till dimman, det vet jag inte.... men solen träffade vi på ganska så snart, redan i backarna, i näheten av 27ans avfart till Hestra.


Nu skulle vi inte ta vägen över Hestra hem, denna dag. Vi skulle leta upp några geocacher, i första hand Ingas nyutlagda myst. Tog vägen förbi Sörsjö, såg att den vägen skulle kunna ta oss till rätt område i närheten av Kärda.
Då vi passerat ridanläggningen, så kom vi ut, på för oss, helt nya vägar. Vackra omgivningar, men hu, så isig vägbanan var.
C-E fick träna vinterväglag.... och det gick bra, för med så många minusgrader, så blir ju isen mera kärv än hal.

Stannade till vid ett imponerande gravfält. Här lär det finnas 140 gravar från järnåldern. De var skönjbara under det tunna snötäcket.  Hit vill jag gärna återvända till våren.

En cache hade 1000sjöar/Ingemar gömt i ett träd. Bra med hängande cacher på vintern.... då har man chans att hitta dem.


Här skulle det också finnas en gömma....men de var nog översnöad.
Imponerande en iallafall.... hit åker vi tillbaka när det blir vår.


Väl framme vid den gömma som forjoi/Inga mystifierat, så var det bara att följa fotspåren.

Att det finns så bamsiga träd, som där gömman fanns! Verkligen något att visa!
Bilden som kameran tog, den visar träd av mera spensligt slag.


Faror och snaror fanns också.... men knappast tänkta att användas för att fånga/avskräcka några stackars geocachare.


Torrt i luften måste det ha varit i dessa trakter.
15 minusgrader, och knappast någon rimfrost alls.


Det fick räcka med två hittade cacher denna januaridag.
Inte speciellt lockande att  åka på oplogade vägar och leta under hård snö.


Längs isiga vägen mot Kärda, bar det.
Kaffetarmen skrek ( åtminstone på C-E, som är mycket mera känslig för sådant, än vad jag är) så jag föreslog fika och lite matvaruinköp på Kvantum i Gislaved.

Ett wienerbröd smakade bra till kaffe, serverat i porslinsmugg.


- Så fint, utbrast jag massor av gånger, under resan norrut.
Det var massor med rimfrost på träden i våra trakter.


Tänk att det kan vara så vackert kring vårt hus. Ingen kan se att vi bor på ett kalhyggesområde, när man ser dessa bilder.

Visst kan vintern vara fantastisk vacker. Rimfrost är min favoritvinterbeläggning. Snötyngda träd, det tycker jag inte alls lika mycket om, som dessa frostsprejade  träd. Den blå bakgrunden förhöjer vackerheten.


Lagade minestronesoppa till lunch. Soppa passar bra när det är kallt.
Vi äter soppa alldeles för sällan Det finns ju flera goda soppor.... riktig gulaschsoppa är gott... liksom fisksoppa med saffran i.


Måste ju ute en stund till.
Det här med att se till att motionera minst en halvtimme dagligen, ( ett outtalat nyårstänk)  det har funkat bra, ända sedan nyår. Nu har jag ju varit rätt inkörd på det där med måttlig rörelse, sedan många år tillbaka, så det känns inte så svårt.


Varför inte ta skidorna på och ge mig ut på mossen. Ligger ju på andra sidan det närmaste föryngringsområdet.
Sagt och gjort!
Det är  inte så mycket snö, knappa decimetern, så då går det ganska bra att köra upp ett spår med de smala skidorna.


Tog fyra varv runt spåret.... kunde det vara 5-600 meter långt ... ja, varm blev jag iallafall ... och vackerhet fick jag avnjuta,  så att det stod härliga till.


Bra med ej kuperade spår.... det blir inte så många vurpor för tanten då.
Hoppas att det inte kommer alltför mycket snö, utan att konturerna av spåret finns kvar även  nästa helg.

Såg på Facebook att man spårat på mossen i Ölsremma. Får ta en tur dit om det blir väder nästa helg.
Är helt begeistrad i mosslandskap... speciellt vintertid.....


Tog några varv i skidspåret bakom huset, då jag kom hem.
Baktung tant vurpade i trädgården! Kom på att det är jättebra träning för en sextio plussare, att ta sig upp ur vurpavslutande position. Så det blev en vurpa till.... Klanttant!



Tänkte att jag skulle få med märket Elan på selfien. Det lyckades inte. Bjuder på denna bilden ändå!


Den här bjöd jag på i fredags kväll. Visste inte att jag kunde göra smörgåstårta som smakade GOTT.

Det är nog så att de flesta av oss kan mer än vi tror....om vi bara vill.

Ha en god vecka.... ska ägna några timmar av söndagskvällen till att förbereda den!