söndag 30 augusti 2020

Magiskt

 


Det är mycket som anses vara magiskt nu för tiden. Ett uttryck som jag har lite svårt för.  Eller rättare har haft svårt för, ända tills idag. För idag fick också jag uppleva vad magi i vardagen är  - eller  snarare vad söndagsmagi är.


Johanna hörde av sig i går och undrade om vi var sugna på att åka till Halmstad. Hon hade kollat väderleksprognosen, och det utlovades fint och ganska varmt väder vid kusten.
Jodå, det kunde gott passa oss. Inget fanns planerat för söndagen, och visst måste man passa på att utnyttja fint kustväder.
Dessutom kunde det vara läge att äta rester från frysen och sen tömma frys och kyl för säsongen.


Det var rått, kallt och dimmigt här hemma, då vi gav oss iväg en stund före åtta.

I Halmstad var det fortfarande  dimmoln, då vi kom dit en och en halv timme senare.
Passade på att åka till Blomsterlandet för att köpa lite höstväxter till krukorna här hemma. 

Tillbakakomna till stugan, så kom både solen och familjen Friberg. 


Fika med nyvärmda bullar från frysen smakade hur bra som helst. 
Sedan ville alla - ja, utom morfar då, som lovat tillreda korv stroganoff och makaroner till lunch- gå till stranden.

Synen som mötte oss, spegelblankt hav där man inte kunde urskilja var havet slutade och himlen tog vid, den var MAGISK. Det fanns helt enkelt ingen horisontlinje. Ett större fartyg låg på redden en bit ut, och ett par fartyg syntes stäva in mot hamn.

Den magiska vyn, känslan, upplevelsen, den går inte att få på fotobild, men blev en bild  på näthinnan, att minnas länge.


Killarna hade mycket att bestyra. Med hjälp av mamma och mormor byggdes en kanal.
Ett aber bara, kläderna och pojkarna blev en aning smutsiga, blöta, sandiga.


Vad gör man när man är smutsig? Jo, då tar man av sig kläderna och badar.
Det går alldeles utmärkt att bada i kallingar, om man inte har badbyxorna med till stranden.


Full fart på två killar , som det ska vabbas för i morgon.

Inte ett dugg sjuka, men lite snoriga, i slutet av förkylning.
Och då är man inte välkommen på förskolan! Heldumt, tycker jag! 

Bada kan man, springa omkring på den ödsliga stranden i full karriär, ändå så anses man "sjuk", smittobärande. 

- Kan man verkligen smitta i slutet på en förkylning, frågade jag pappa doktorn. Det kan man, men det är i inledningen av förkylningen som det smittar som mest, förklarade han. 


Jag tycker ändå att det är urdumt, att barn inte kan komma tillbaka till skola/förskola, när förkylningen är på väg att ebba ut.  Det blir ju ett riktigt stort samhällsproblem om mängder av föräldrar med barn mellan 1 och 12 år, måste vara hemma då deras barn är superpigga, men har lite snorighet kvar.


Korv stroganoff var uppskattat av alla.  Killarna var superhungriga efter spring och bad.


Nytt strandbesök efter lunch. Vilken fotbollsplan killarna hade. Visst fanns det någon enstaka solbadare och ganska många som promenerade längs stranden. Men det fanns mycket space för fotbollssparkande småpojkar.


Full fart alltså!  Nu var den här killen dessutom rustad med rätt badkläder.


Och bad blev det. Först på egen hand i det grunda, ljumma vattnet. Sen en bit längre ut med mamma. Där var det inte riktigt lika ljummet.
Men alldeles, alldeles magiskt, krispigt kristalliskt tyckte mormor, som gav sig ännu längre ut för att ta några simtag på lite djupare vatten.


Normalt sett så brukar jag känna mig lite smutsig efter ett bad i saltvatten, ja, ofta även efter insjöbad. Idag kände jag mig renad, pånyttfödd.... ( ja, det kanske var att ta i) ... men det var helt klart säsongens fräschaste bad.


Jag trodde att jag sa hejdå till bad och sol, då när vi åkte hem från Halmstad för nästan två veckor sedan. 
Så var det inte.
Kanske kan det bli ytterligare något strandbesök med kristallkänslebad i september?


Det blev en härlig, oplanerad dag vid havet. Och nu förstår jag vilken slags känsla man har att förmedla, då de säger att något är magiskt!






lördag 29 augusti 2020

Lingon

 


Hur många lingon det finns  i världen?  En omöjlighetsfråga att ge svar på. 

Men man kan konstatera; I våra trakter finns det MÅNGA.

Konsulterar en av mina floror, och får veta att lingon finns över hela nordligaste delen av vår jord, och är vanlig i  hela Sverige , utom i södra Skåne.  

Så antagligen kan antalet lingon i världen skrivas med många nollor efter sig.

Funderar på om lingon är beroende av insekter för sin pollinering. I så fall fanns det mängder av små  pollenförflyttare ute i våra skogar i början på juni. På många plantor tycks var enda blomma ha gett frukt.


Fredagen blev en lingondag. Tog bilen de tre-fyra kilometerna ut till bästa lingonskogen, utrustade med var  sin tiolitershink.
Lite regn hängde i luften, men det väntade med att fälla ifrån sig några droppar, tills vi var klara med plockandet.



Det går snabbt att plocka lingon med plockare. I ett enda svep kan man få med sig en deciliter bär. På mindre än två timmar var hinkarna fulla. 
Lite ojämnt mogna var allt bären, en del var inte mogna alls medan andra var övermogna. 
Men de allra flesta bär var jättefina, stora och röda, saftiga och sötbeska.


Augusti och  och början av september, det är de vackraste månaderna i skogen. Ljungen blommar fortfarande för fullt. Överblommat darrgräs, gräs och mossa gör att det är färgrikt i skogarna just nu.


Renlav/Fönsterlav - sådan som förr var vanlig  som juldekoration...  kanske är fortfarande.... är också  granna inslag i skogen. Fast ljungen, vår egen landskapsblomma, den är svårslagen i skönhet. Antagligen för att den täcker så stora ytor...


Lingonplockning, det är riktigt kul. Speciellt när det finns sådana mängder av bär, som det finns detta år.
Jag plockar gärna fler fulla spänner lingon, om någon vill ha. Men det finns en sak med plockandet som är måttligt roligt- att rensa bären.


Hur många lingon finns det i tjugo liter? Många, är mitt svar på det. 
Jag vet att det finns andra sätt att rensa än ren handrensning, men jag har inte kommit underfund med dem. 
Så det tog ett antal timmar att ta hand om bären.   Men vad gör det.... pensionär som man är .... och regnet som strilade ner  där ute.

Lön för mödan blev det: Sex-sju liter sylt - krösamos.  Ungefär lika mycket lingonsaft/outspädd lingondricka. Gjorde både den kokta och den rårörda varianten. Den kokta var god, men den rårörda som jag hällt på flaskor idag, den blev ännu godare.

Sylt/mosreceptet är suveränt bra, taget från Anna Brgenströms kokbok. Men låter fem liter bär och en liter vatten koka i tio minuter. Därefter tar man grytan från värmen och rör ner 2 kg socker. Skumma, häll upp på burkar, förslut- klart!  Sylten blir så geleig och härligt sursöt.


Bestämde mig för att plocka fem-sex liter lingon ytterligare, då jag smakade på den suveränt goda rårörda saften.  Men inte idag- det får bli en av de lediga dagarna nästa vecka. Och så några liter att frysa, tänkte jag... men dem handplockar jag nog från början. 
Saft är bättre än sylt, vad det gäller rensning.... det behöver inte vara perfekt rensat då man gör saft. Bärmassan ska ju ändå slängas....


 Tranorna tycks fundera på om det är dags att dra söderut. Tror att det dröjer en månad till, innan  den skränande kallelsen från skyn får dem att ansluta till en flyttkaravan.


Än har vi några fina sensommar/höstveckor kvar att njuta av, en god tid i naturen. 
Lingonen står sig än några veckor, och faktiskt, blåbär kan man fortfarande också plocka. Nu är de söta och fullmogna.
Vilket år detta har varit, vad det gäller skogsbär och kantareller. Det är så gladgörande att kunna skörda från skogens skafferi- liksom från den egna trädgården. 








onsdag 26 augusti 2020

Snabbt!

 

Oj, vad det gick snabbt från  högsommarkänsla till en känsla av höst!

För en vecka sedan, så var det badväder och tunna sommarkläder som gällde. På dagens promenad, så behövdes både tröja och jacka. Men långbyxor, det vägrar jag ännu. De kommer inte på, mer än  i skogsterräng, förrän det har blivit september.

14 grader i luften idag. Frös jag i trekvartslånga byxor? Nej!  Tänkte på det, under det att jag vandrade mot 10 000 steg på aktivitetsklockan, att det är ju inte sällan som det bara är 14 grader, både i juni och juli.


Det är kontrasten mot de två -tre veckorna med riktigt varmt väder, som gör att det känns höstigt.

Konstaterade att träden ännu inte visar några direkta hösttecken. De är fortfarande mörkt sensommargröna.



Dagarna går snabbt, när man hela tiden fyller dem med något.  Vilket jag/vi är bra på att göra.

I måndags blev det en timme i skolan, under det att det första talet inför TV-inspelningen färdigställdes.

Var hemma före klockan tio och då bestämde vi oss för att ta en kort geocachingrunda i Reftele och sedan åka till Tiraholm och äta lunch. '

 Tiraholm är ett välbesökt ställe, restaurang, hotell, affär långt bortom allfarvägarna. Det är beläget vid Bolmens västra strand, i Småland, men i Hallands län. Det är en restaurang som enbart serverar insjöfisk, fångad eller odlad i Bolmen. Gös, gädda, regnbåge, lake och ål står på menyn. 

Vi valde en mix av grillad gös, gädda och regnbåge. Till det serverades lokala krispiga grönsaker, färskpotatis och en kall örtkryddad sås. Jättegott! Det finns en fiskaffär också, så vi köpte med oss några frysta gösfiléer hem.  

En trevlig måndagsutflykt!


Igår var det tisdag, och dags för mormors/morfarstisdag igen. Oj, vad en dag går snabbt i de killarnas sällskap.  Igår jobbade mamman hemifrån, så vi hann träffa henne en stund mellan arbete och hästgöra.
Dessutom hade vi en mamma- dotterkväll, då vi var på ett hemma-hos-försäljaren-event, där man kan köpa  de goaste kläder som finns. Märket heter House of Lola.  Man kan köpa kläderna direkt på nätet också. Och visst blev det lite inhandlat även denna gång... kunde ju inte låta bli...

 Pappa var också hemma, sista veckan på sin mer än halvårslånga föräldraledighet. Han hade  en del att bestyra de sista dagarna på ledigheten, så vi kände att vi verkligen gjorde nytta som tog hand om två små i killar och dessutom fixade mat till alla.. 


Två killar hade mycket att bestyra i på sin gård. Liten har blivit "stor" kille också, och vill gärna göra som sin nästan två år äldre bror.


Karl-Petter började sin inskolning på förskolan förra veckan. Efter en vecka, så kom den första dagisförkylningen. Det gick  snabbt att komma i kontakt med nya virus.

Idag var det , enligt mamman till den här killen, bara två barn på småbarnsavdelningen. Alla andra hade blivit förkylda! 
Kusinen i Malmö hann vara på sin förskolan nästan två veckor efter sommarledigheten, innan hon blev förkyld.


Whatsappade med tjejen i Malmö. Hon var superpigg, men fortfarande lite snorig och hostig. Som man brukar vara i slutet av en förkylning.
Jag blir uppriktigt upprörd och arg över restriktionerna på skola och förskola. Det är klart att man ska vara hemma de första dagarna på en förkylning, men när man inte längre är påverkad av sin förkylning, utan bara är lite hostig/småsnorig, så ska man få komma tillbaka.

Det har alltid kommit en massa förkylningar när barn träffas igen efter sommaren. Helt ofarliga förkylningar, som varje barn behöver ha för att "boosta" sitt immunförsvar. 

Det här med covid har gått för långt. Förkylda barn är inte farliga för varann. Sen ska man inte skicka sjuka barn till förskola/skola. men lite normal snorighet, det får man allt tåla.


Kollade hur det stod till med frånvaron på "min" skola idag. 20 % av eleverna var sjukanmälda, de flesta i de lägre årskurserna.  Det gick snabbt med smittspridningen där också.  Klart att vanliga förkylningsvirus var "på tå" nu när höstterminen kommit igång. De hade liksom inte så mycket att göra under våren och försommaren.


Blev en förmiddag med bakning, denna sensommarruggiga dag. Bullar och bröd går snabbt åt, speciellt  är det god åtgång på bullar när man är i Halmstad. 
Hembakt bröd har  blivit populärt härhemma sedan jag köpte Fredrik Nylens bok "Matbröd". Bullreceptet från hans intagramkonto /blogg har jag använt under senaste halvåret,  Mindre socker och matfett som knådas in då det är rumstemperetat ( inte smält) gör bullarna både godare och vackrare.


En dryg timmes skoljobb inför morgondagen, och sedan en ( inte speciellt snabb) promenad, så att aktivitetsklockan blev nöjd.
Tyckte att klockan var ett påhäng under den varma perioden och lade undan den några veckor. Tror att jag fick till ganska många steg, även om jag slapp påminnelsen från den.
Men som sagt, nu är den på armen igen ... på ont och gott.



Läste en notis i senaste numret av Illustrerad vetenskap. Där ansåg man att 12000 steg per dag, det är det bra att ta, men att allt däröver inte gör någon nytta.

Jag för min del, tror att det är bra att hålla sig i rörelse så mycket man hinner och orkar. I sin egen takt. 

Den här veckan startar spinmixen igen. Efter att ha haft uppehåll sedan de första covid-rubrikerna kom i mars. Har anmält mig till passet i morgon.  Få se om jag fortfarande hänger med. Men som sagt, jag behöver inte hänga på de "ungas" tempo- jag kan göra rörelser och "cykla" i min egen takt.



söndag 23 augusti 2020

Imponerad! Prioritering?

 


Måste säga att jag imponeras av er som bloggar dagligen, eller så gott som dagligen. 
Hur hinner ni? 
Vet ju att det handlar om prioriteringar, och kanske handlar det också om hur många timmar av dygnet som man är vaken. Förstår ju att en del går upp i ottan, och då har man ett antal fler timmar till sitt förfogande, jämfört med mig, som helst befinner mig i sovande tillstånd tills klockan slagit sju.

Är också imponerad över alla som veckostädar. 

Visst, jag hör till dem som vill ha ordning i huset- men rengjort, det blir är det långt emellan som det blir. Det var flera månader sedan som hela huset fick en make over, men i fredags så  var det dags att ta den skitiga tjuren vid hornen. Det tog ett antal timmar och mycket rengöringsmedel och vatten, att få bort allt gammal damm och andra  smutsgörande partiklar. 

Men det är rätt kul att städa när det är skitigt! Och min fråga kvarstår, hur har man tid att städa från grunden varje vecka? Prioritering, förstås.


Igår var det barnvaktsuppdrag som gällde. Egentligen behövdes vi bara ett par timmar på eftermiddagen,  men när vi ändå skulle åka de dryga sex milen enkel väg, så fick det bli så att vi tog med lunch till hela familjen och tog ett längre barnvaktsuppdrag än vad som behövdes. 

Barnbarnen, det är vår prioritering nummer ett. Synd bara att vår lilla barnbarnstjej bor 25 mil bort. Då är det svårt att få till så täta besök som man skulle vilja. Men nu får vi försöka få till ett besök, minst varannan månad. 


Söndagen har varit en fartfylld och rolig dag.  

Började med att förbereda en lunch/middag, efter recept från Jennys matblogg.

Matbloggare som Jenny och Instagramare som Fredriks fika, de gör mig mäkta imponerad.

Alla dessa recept! Och nästan allt som man lagar/bakar från deras blogg/Instagramkonto blir ju så gott.

Jenny och Fredrik syns avbildade på sina respektive konton, och jag förstår inte hur man kan vara så smal som de båda visar på sina bilder. Smakar de inte på sin mat, sina kakor, sina tårtor?


Fläskgfilegratängen som jag lagade utifrån recept från Jennys matblogg, den blev supergod.

När maten var klar, och lite blommor från egen trädgård inplockade, stod dagens gäster - bror och svägerska - på trappan.

Brunch på Glädjens Odling ( varifrån alla bilder kommer) stod på förmiddagens schema. En knapp halvtimmes promenad och vi var framme i den fina trädgården som har vuxit fram i vår by, under senare år. Jag är synnerligen imponerad av unga Lovisa, med två små barn och heltidsjobb, som (tillsammans med sin man) skapar olika event och som har så mycket olika växter i sin, hela tiden utvidgade, trädgård.


Brunchen bestod av hembakat bröd, ost, skinka, mängder av grönsaker från trädgården, omelett från hönsäggen och tomatsoppa från frysta tomater . ( Jag visste inte att det funkade att frysa tomater)

Efter den goda brunchen, så blev vi guidade i den prunkande trädgården.

Tre brunchsittningar hade man, och eftersom vi valt den sista , klockan elva, så blev det extra lång tid för oss att gå omkring bland blommor, frukt, bär och grönsaker.

- Hur hinner du med din trädgård, undrade jag. Plus att jobba heltid, ha en You Tube.kanal  (Glädjens Odling) och hinna vara mamma till två förskoletjejer. 

Prioritering, var förstås svaret!


Konstigt nog var vi hungriga igen, efter det att vi promenerat hemåt.  Så fläskfilegratängen fick god åtgång. Och svarta vinbärspannacottan blev faktiskt riktigt god.

Kollade på TV när Elfsborg fick stryk av Östersund. Var inte så imponerad över boråsarnas spel.  Och framförallt inte över alla varningar de drar på sig.

Bror och svägerska åkte hemåt, och C-E och jag tog en promenad till svampskogen. Känns ju alltid bra att fixa sin egen kvällsmat - varm macka med svampstuvning, samt tomat och gurka från egna ( dock ej så imponerade) växthuset. 

torsdag 20 augusti 2020

Jobb!

 


Det kändes riktigt högtidligt, nästan så det blev lite hjärtsnörp, då jag med den tunga väskan över höger axel och med en kakburk i vänster hand gick från den tillfälliga skolparkeringen, till personalrummet.

Pensionären skulle få jobba !

Och kollegorna skulle få en kaka till förmiddagsfikat....

Min närmaste kollega sedan några år, fattades oss. Han hade få gå vidare till tjänst i annan kommun. Annars var det som vanligt, där på personalens korta morgonmöte.


En klar fördel med en liten skola, det är att man känner till de allra flesta barnen. Sexorna har jag ju jobbat med under två år tidigare, femmorna har jag träffat lite sporadiskt, då jag fått rycka in på planeringstid,  och fyrorna känner jag till namnet.

Fullt kör hela dagen blev det. Svenska /engelska med en liten, liten grupp, sen arbete inför kommande retorikmatchomgång med sexorna och slutligen musik med fyror och femmor.

Det är klart att allt kändes som vanligt att jobba, mycket mer vanligt än att gå hemma och försöka hitta något att göra.

Och det var så roligt, så roligt.

- Vad har vi nu jobbat med på musiklektionen, frågade jag fyr-femmor, vid lektionens slut. Kan jag få en snabb sammanfattning.

- Att det var kul, hörde jag från en av de elever som kan ställa till lite oreda, om den är på det humöret.

-Sång och rytm, svarade någon annan.Och så pratade vi lite emellan....


Fick ett anfall av akut sömnighet då jag kom hem och höll på att somna på altanen.

Sömnigheten botades med ett par chokladbitar och en halvlång promenad...

Längtar redan till nästa torsdag.... men faktum är, det blir ett par timmar med sexorna redan på måndag. Det är klart att jag måste coacha dem fram till ett bra bidrag när man kommer med TV-kameror ända från Stockholm, om ett par veckor. Hur det sen går i tävlingen, det beror ju också på hur bra de andra klassernas bidrag är.

Men torsdagsjobba, det får jag göra - om jag får förmånen att fortsätta vara frisk och pigg- hela långa läsåret.

Och på tisdag börjar mormors/morfarstisdagarna. Det är också ett jobb. Ett roligt ett!

tisdag 18 augusti 2020

Halmstad

 


C-E tyckte att vi skulle passa på att åka ner till Halmstad över en natt för att passa på att cykla in till stan för att äta på Pio och så göra en längre cykeltur en dag.

Ja, varför inte, tyckte jag, och beställde bord på Pio tills kl sju i söndags kväll.

En härlig dag på stranden, med många bad i fint vatten blev det, under den varma söndagen... och sedan cykeltur in till stan...


Pios är kända för sina plankor. De flesta beställer köttplanka, men då tror jag inte att dom förstår hur god fiskplankan är. Fisk, räkor, spenat, citronsås... och alldeles för mycket   potatismos...
Men det ser gott ut, då man får hela skapelsen formad till en fisk. Och gott är det....fast mos blir det förstås över....



Passade på att ta en solnedgångspromenad, då vi kom tillbaka till stugan.


Och visst blir det lite extra vackert, när en rosa himmel speglar sig i vattnet.
Till och med Biltemas stora platta lagerlokal kan synas ofult, när solen just gått ner.


Undrar vad måsarna letar efter i det grunda vattnet. Kan de hitta sandmaskar?  Något är det iallafall, och för ett mänskligt öga så syns bara sandkorn och sandmasksbajs där på botten . 


Många passade på att ta ett kvällsdopp. Vet att  många uppskattar det ljumma vattnet, då luften svalnat något. För egen del, så vill jag helst bada då det är solsken och varmt, då man kommer upp ur vattnet. 
Sen var det säkert närmare 25 grader i luften även efter klockan nio, denna söndagskväll.


Måndagsförmiddagen var avsatt för cykelturen.
- Vi cyklar väl Prins Bertils stig till Tylösand, sa C-E.
- Javisst, sa jag, men tänkte i mitt stilla sinne; Undrar om han vet hur långt det är?
Hade jag kollat upp avståndet och meddelat C-E detta, så hade han nog dragit öronen åt sig. 
Så jag sa, inget- kollade heller inte hur långt det var....för jag tycker ju om enkla utmaningar, och "unga friska" pensionärer skulle väl klara den turen.

In till stan igen, alltså . 
Prins Bertils stig börjar vid slottet i Halmstad och slutar i Möllegård. 
Vi skulle ju bara till Tylösand.

Den första biten är lättcyklad, och går alldeles utmed Nissan.


Efter en stund så har man kommit tillbaka till Kattegatt och Västra stranden. På den stranden är det fritt fram för hundar att bada.  Lite ovanligt, men bra att det finns en plats för hundbad.


Det är så många vackra vyer utmed Prins Bertils stig. 
Den kungliga stigen, det är egentligen en vandringsled, 18,5 km lång.


Kollade upp lite mer vad det gäller leden, då vi stannade för att dricka det medhavda kaffet.

Läste då också att cyklister ansågs ha blivit marodörer på vandringsleden.
Tänkte väl att vi, som tog oss fram i makligt tempo, inte kunde förstöra så mycket, vare sej av väg eller att vi skulle besvära dem som vandrade längs leden.
Förstod senare att det framförallt handlade om mountainbikes.


Skarvarna hade intagit var sin sten, enskilt eller i par. De satt helt stilla i värmen.


Den första delen av leden var lättcyklad. Inga backar och ett jämnt, fint grusunderlag.
C-E var övertygad om att det skulle vara platt hela vägen. Jag visste att det skulle vara en del backar, men jag trodde att underlaget skulle vara ok.

Precis före Grötvik ändrade underlaget karaktär.


Dessutom började det bli ordentliga nivåskillnader. Inte att tänka på att manövrera vanliga cyklar 
här. Det blev en del backar att leda cykeln, både uppför och nerför.

- Är vi inte framme vid Tylösand snart, tycks C-E undra.

Nej. än är det allt en bit kvar.....


De tidigare skuggande skogspartierna övergick i öppna landskap. Synnerligen vackert med kaprifol, ljung och rodnande björnbär....


Det finns ett antal konstiga namn i området. Fylleån i söder och här Tjuvahålan, en bit från Tylösand. 
Både Fylleån och Tjuvahålan har används som smuggelvägar.  Vid Tjuvahålan var det många som badade, trots att det var måndag i den vecka, då de allra flesta semestrar är slut.


Ett bit av vägen, den är verkligen för vana mountainbikescyklister enbart. Vi ledde förstås cyklarna nerför det riktigt oländiga  partiet. Det fanns det mountainbikare som också gjorde....


Visst är det mer Bohuslänskänsla än Hallandskänsla  ?


Äntligen kunde vi se Tylön. Då var det inte långt kvar till dagens mål. Eller rättare sagt, till dagens vändplats.


Framme! Nu vänder vi! Vi ska ju orka hem också.


Det gjorde vi....Fjorton kilometer visade det sig vara från Slottet i Halmstad till Tylösandsbukten. 
Därtill tre -fyra kilometer från stugan till slottet....

Det blev en ordentlig cykeltur. 


Passade på att äta lunch i stan- och dricka vatten. För som vanligt, så hade vi inte med oss tillräckligt med den sistnämnda varan. För även om jag visste att det var en bra bit att cykla, och att det fanns en del backar, så hade jag glömt ( vi har cyklat delar av stigen och promenerat andra delar, tidigare)  att det var ordentligt kuperat och framförallt alldeles ocykelbara vägar.

Men det är alltid kul att klara en liten utmaning!


Det var på ovanligt stela ben som jag gick de tre-fyrahundra meterna från stugan ner till havet för att ta en välgörande saltvattenbad. Fint i vattnet även denna dag - och en hel del folk på stranden.

Körde de 12 - 13 milen hem.... och det ska ni tro, att jag somnade gott ... en timme före normalsovtid. 
Men så sover jag alltid dåligt när vi övernattar i Halmstad. Det är inte alls som att sova i den sköna sängen härhemma.... Så jag var trött av såväl dagens strapatser som av för lite och för dålig sömn.


Det är märkligt hur snabbt en gammal kropp kan återhämta sig. 
Tog cykeln tills skolan på tidig förmiddag. Behövde kolla några saker inför arbetsdagen på torsdag. 
Eleverna startar i morgon, så det fanns tid att prata med kollegorna också.

Varmt och gott har det varit även denna tisdag. Åkte ner till Gussjön och tog ett par simturer. 
Tog denna bilden och undrade för mig själv, om denna dag var finaldagen för alla sommarens bad.

Hade en massa energi kvar då jag kom hem.... lika bra att klippa gräset. Vilket verkligen behövdes.