Tvekar vad jag ska skriva detta år. Borde vara tacksam för även detta år, men har svårt att finna den riktiga glädjekänslan. 2014, det blev ett konstigt år. När jag läser i femårsdagboken, den där man skriver med riktig penna varje dag och som jag påbörjade den 1 jan 2014, så läser jag om många dagar då jag känt mig ledsen. Bitter, besviken, orolig. ledsen.... ja, det återspeglas också vid flera tillfällen här på bloggen, det vet jag.
Livet kan inte vara på topp jämt.... och det var inget toppår för tanten och än mindre för hennes make. Även om tanten vet att det kunde varit mycket, mycket värre. Det retar mig så, att jag inte kan släppa det som inte varit bra, och istället fokusera på alla ljusglimtar som faktiskt funnits också.
Den traditionella nyårsaftonkorvgrillningen hoppade vi över.
Skulle kunna skylla på flera saker; olika grupperingar på platsen, en del får ta del av andras "godsaker" - andra får inte, det blir kallt om fötterna ....
Det finns egentligen bara en enda anledning; förra året fanns den enda människa som jag avskyr och fruktar på platsen. Jag vill inte må så dåligt som jag gör av denna människas närvaro och därför vill jag inte riskera att möta henne mer. Om det på något sätt går... Vilket har blivit ett socialt handikapp för mig....
Helt otroligt att det som hände för elva år sedan fortfarande har en sådan otroligt djup inverkan på mitt liv. Vill bli fri från detta! Har försökt under åren, men det har inte funkat, bara förvärrats.
Idag slutar den gamla året och i morgon kommer det nya. Så är det för oss i västvärlden. Andra länder har andra nyårsdatum. Så egentligen är ju denna årsövergång bara en dag som alla andra. Det spelar ju ingen roll vilken dag man tänker sig att de nya varvet kring solen ska börja, det kunde vara vilken dag som helst.
Blir traditionellt firande med byborna. Ett firande i någorlunda trygghetszon för den hispiga tanten. Ja, den hemska lär inte dyka upp.... men samtalsämnen kan också bli lite jobbiga ibland. Men då är det bara att vara tyst och vänta på att man byter samtalsinnehåll.
Är förresten nyttigt för mej att vara tyst ibland. Var hos I igår, hon som fick det mest fruktansvärda slut på året som man kan tänka.
Pratade förstås en bra stund om det som hänt, men också om andra trevligare saker. Kom på mig att tänka att jag pratar alldeles för mycket. Det kanske är någon annan som vill prata om annat än det jag för in samtalen på.
Nu ska jag vara egoistisk och önska mig ett år där jag känner mig mera glad än jag gjort detta år. Nu kan det ju vara så att det skulle kunna avhjälpas med seretonintabletter... men jag vill känna mig glad och tillfreds ändå.
Vill kunna glädjas med andra, vill kunna inse både mina fel och brister och det jag gör bra. Vill inte gå omkring med ständigt dåligt samvete för att jag sökte förstelärarjobbet, fick det, men absolut inte ges möjlighet att göra skäl för lönen. Vill må bra i kropp och själ, vill att de som ingår i vår lilla familj också ska må bra.... kroppsligt och själsligt. Det är ju ändå det som allt handlar om.... eller.....
MÅ 2015 BLI ETT GOTT ÅR FÖR ALLA MÄNNISKOR SOM VILL DET GODA!
Önskar dig verkligen ett toppenår detta nya år som just startat. För mig var det gångna året inte heller särskilt kul. Vi får försöka se framåt och glädjas åt allt roligt som väntar. Vi hörs snart igen.
SvaraRaderaJag läser att jag ligger ett år före dig. Jag började min senaste femårsdagbok 2013. Ofta lyfter jag blicken och läser vad jag skrev åren tidigare. I min dagbok står oftast helt andra saker än de jag skriver i min blogg. De fyller två helt olika funktioner men sammankopplas ibland. De flesta använder sin blogg som en dagbok. Jag önskar dig ett fint 2015. Det är tufft och både sliter och skaver att gå omkring med stenar i ryggsäcken. Jag är inte bättre än någon annan så något råd har jag inte att ge. Tyvärr går det inte att "prata ut" med alla människor. Vissa sår gör också för ont. Kram Bosse
SvaraRadera