Torka

Torka, i naturen, på bloggarna, i nyhetsflödet. Det sistnämnda är väl bara bra. Skönt att det tycks vara lite lugnt i världen. Om man undantar skogsbränder, jordbävningar, drunkningsolyckor....
Kanske är det så att semestertider gör att man inte har möjlighet att rapportera om allt. Lika bra det, man behöver inte ha ett ständigt inflöde om världens elände.

 Det händer ju positiva saker också. Även om de inte får någon framträdande roll i nyheterna. Det är ju elände, elände, elände som säljer. Tyvärr.

Har lyssnat på en del sommarpratare under promenader och bilresor från och till Halmstad. ( En  enkel resa till Östra stranden är precis ett program lång).
En del program beskriver mycket elände.
Det bästa program jag lyssnat på så här långt, det var Mickey Dee´s sommarprat. Så positivt att denne hårdrockstrummis hade en så positiv framtoning. En glad kille ( ja, medelålders man ) med båda fötterna på jorden, som berättade om  det hårda arbete som ligger till grund för att bli en av världens bästa trummisar.
Frida Hansdotters berättelse tyckte jag också om. Hon berättar om det samma, man måste jobba stenhårt och ha en järnvilja för att bli riktigt bra.
'

Tänker att jag ska ägna de första dagarna på höstterminen att försöka få eleverna att verkligen vilja jobba hårt med något. Det måste inte vara skolarbete, MEN det ska dokumenteras i skolan. Få se hur man kan få till det.

Längtar lite till skolan och arbetet igen. Blir rastlös av att inte kunna göra så mycket, när det är så varmt. Det blir resor till sjö eller hav, många resor har det blivit till Halmstad.
Jag tröttnar på sol och bad efter ett tag, längtar efter regndoft och vått gräs.
Skulle träffa flera av  mina gamla vänner, men har inte hört av mig till någon.... det blir  inget gjort i värmen och torkan... Ingen har hört av sig till mig heller... jag tror de känner likadant.

Tillbringade största delen av förra veckan i den gamla stugan vid Kattegatt, tillsammans med döttrar och barnbarn. Roligt, lite jobbigt... men jag kände mig så nöjd när alla åkt hem och  jag satt  mig i solstolen en stund i den sena eftermiddagssolen... och  helt plötsligt såg två maskrosor som blommade i det kruttorra gräset.
Det kändes hoppfullt!

Somrar är olika. Förra sommaren var extremt regnig och sval.... någon sommar i början på seklet så regnade det så mycket så att  delar av bl.a. Värnamo stod under vatten.... när vi byggde vårt hus 1979, så åskade det och kom störtskurar nästan dagligen.....
Det där med lagoma somrar, det är någon som man väldigt sällan får uppleva,
Minns att förrförra sommaren var en "perfekt"sommar; varma dagar, regn på nätterna.
Det kommer säkert lagoma somrar igen.

Många mår dåligt av värmen, tål den inte riktigt. Den här halvgamla tanten klarar värmen bra... men jag tycker inte om torkan... ser att naturen inte mår riktigt bra av den.
Men den kommer att återhämta sig så småningom.

Under de torra, varma dagar som gått sedan förra inlägget, så har vi varit på en kort-tur till Österlen.
Gick en geocachingrunda i torr tallskog. Ingen höjdare, men något att göra.

Badade i en svalkande Östersjö utanför Åhus. Årets bästa bad, absolut.
Gillar egentligen inte riktigt det salta vattnet i Kattegatt. Man känner sig inte riktigt ren efter ett saltbad.
Promenerade uppför några av Brösarps backar. Åt gott på övernattningsstället, Brösarps gästgiveri. Klagade dock på det trånga rummet....
Besökte ett sömnigt Simrishamn  och ett piggt Ystad.

Körde fram till Backåkra, Dag Hammarskölds gård. Förvånade mig över hur litet huset var...och blev lite förbaskad för att man skulle ha 125 kr i inträde. Stannade utanför.

Övernattade i Karins, Marcus´ och Avas nya lägenhet i Malmö. Satt i skuggan i deras stora trädgård och njöt av sällskapet.

Åkte med familjen Larsson- Ödegården till den berömda stranden i Malmö, "Ribban" - Ribbersborg.

Massor av blåstång växte  i badvattnet. Kändes riktigt bra med ett gratis tångbad.... kommer ihåg att jag betalade föra hundra för ett tångbad i ett badkar på Varbergs kallbadhus, för många år sedan.

Två dagar efter malmöbesöket, så fanns Karin och Ava på plats i stugan i Halmstad. Johannas familj kom också ner tills stugan, och vi kunde njuta av att ha alla de nära (utom Marcus som jobbade) på samma plats.

Så enormt roligt med de där båda små! Man bara känner hur de fyller mormorshjärtat med glädje!

I morgon tar vi en ny tur till den torra, men blommande gräsmattan i Halmstad. Den här killen och hans mamma kommer också  dit, och förgyller tillvaron för oss.



Två veckor kvar av lovet. Förhoppningsvis kommer regnet så småningom.  Förhoppningsvis blir det lite svalare, så att man kan ge sig ut i naturen vid annan tid än på morgontid. Förhoppningsvis hinner jag träffa några av mina vänner.

Om livet vill en väl, och man får vara med ett tag till... så undrar jag: Hur kommer man att minnas denna långa varma, torra sommar? Som en sommar att längta tillbaka till...?
 Ja, jag tror att jag trots allt kommer att känna så. Värmen och badmöjligheterna, de uppskattar jag... liksom att ta en svalkande cykeltur... men jag gillar inte torkan och den brända naturen.

Inget man kan göra något åt.... regnet lär komma, så småningom.

Och blogginläggen lär bli fler när det blir höst och mörkare.... Nyhetstorkan, den får gärna fortsätta för min del...