söndag 1 juli 2018
Töllstorpasjön runt, en rekommenderad runda
Så roligt med en nyutkommen runda.
Nära och bra från Grimsås sett, en runda runt en sjö!
Kan det vara bättre förutsättningar?
Att sedan sommardagen visade sig vara en av sommarens bästa dagar vädermässigt, blev en extra bonus. Lagom varmt, lite vind, strålande sol som frammanande sjöglitter och barrskogsskimmer.
Vid Töllstorps friluftsområde har jag varit förut. Det var i början av geocachingtiden, då när jag alltid var ensam på rundorna. Det fanns flera cacher i området, och jag hade inte ens fattat att det fanns karta i c:geo-appen, så jag var helt bortkommen på stigarna som går kors och tvärs i området. Jag var framme vid sjön och hittade en gömma, det kommer jag ihåg.... men jag minns också klumpen i magen, som jag fick då jag inte visste vilken väg jag skulle välja för att komma till parkeringen vid industrimuseet igen.... och jag kan också erinra mig den hotande skymningen i den tidiga höstkvällen.
Numera är även C-E, maken, minst lika på som jag, då det kommer till geocachingrundor.
Jag har ju definitivt nyktrat till efter de första årens "måste ut varje helg och leta cacher". Nu är det sparsamt med letandet. Det handlar inte längre om kvantitet, det handlar om kvalitet.
Vad som är kvalitet, det är ju upp till var och en att bedöma, men att rundan runt Töllstorpasjön är det,det tror jag att alla kan skriva under på.
C-Es syster var gräsänka under helgen, och hängde gärna med på promenad.
Hon är inte mycket för det här med burkletande, men ändrade sig lite idag.
Svägerskan visade sig vara begåvad med hökögon, i paritet med vad mångas vår goda vän Inga, forjoi, var.
Två av cacherna hittades av C-Es syster, långt innan vi andra två hade fått ögonen på dem.
Så hon kunde tänka sig att följa med på ytterligare promenadrundor. Vi tar med tacksamhet hjälp av hennes utmärkta perceptiva förmåga, av hennes skarpögdhet.
Rundan är ca fyra kilometer lång. Från parkeringen vid industrimuseet tror jag att det kan bli fem kilometer. Det är ordentligt kuperat, backe upp och backe ner. Gångvägarna är i riktigt bra skick, och de få meter som man måste gå på stigar är också lättframkomliga.
Sex cacher är det på rundan.
Lite för få, kanske någon tycker.
Det tycker absolut inte jag/vi.
Det så välgjorda gömmor, så man blir rent glad för varje gömma man hittar.
Med få gömmor, så hinner man dessutom njuta av naturen, och den är verkligen njutningsbar.
Det var en hel del folk som rörde sig på vägarna. Så även hundar med mattar och hussar.
Tänkte det, att bodde jag i Gnosjö, så skulle jag ta sjörundan ofta.
Den funkar också när det är betydligt varmare än idag, eftersom det finns trädskugga längs hela sträckan. Och lite vind över sjön.
De som sköter om Töllstorps friluftsområde, Gnosjö kommun, gör det verkligen med den äran.
De finns ett antal grillplatser, det finns ännu fler bänkar som kan kan rasta och fika vid, och så finns denna gamla kolarkoja, där man skulle kunna övernatta. Vilket man också kan göra i något av de två vindskydd vi stannade till vid, för att leta efter de kreativa gömmorna.
Det är tveksamt om sjön är någon direkt badsjö, det är stenar och grov sand längs stränderna.
Men det är klart, med lite god vilja, så går det att ta sig ett dopp.... och absolut om man har badskor med i packningen.
Det soliga och varma sommarvädret hade absolut tagit ut sin rätt även här.
Näckrosorna växte nästan på torra land.
Ja, det är en dramatisk terräng, med stora flyttblock här och där. Och så, som sagt, backe upp och backe ner. Dock inte jättebrant, utan en promenad som kändes bra inte bara för själen, utan även för kroppen. Man fick upp flåset lite grann ibland.
Töllstorpasjön runt rekommenderas å det varmaste. Bättre kan det inte bli, för den som har någorlunda lätt att röra på sig. Snälla cacher, bara en som krävde någon liten förflyttning i lodrätt riktning. Alla cacher hade något extra, några hade väldigt mycket extra och kreativt tänk över sig.
Vi tog rundan motsols, började med den lätta cachen "Elljusspåret", avslutade med cachen med högst svårighetsgrad Töllstorpasjön.
En trevlig förmiddag avslutades med lunch på Höganloft, Isaberg, Hestra, Absolut en rekommendation för den som inte besökt den imponerande anläggningen tidigare.
Och som grädde på moset, ett besök i en för dagen öppen trädgård, Grimstorpet i Grimsås.
Rosorna, ja, de är till Hembygden som tog oss ut på en makalöst fin geocachingrunda.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bra sammanfattning av en fin naturrunda. Värdesätter sådana som jag kan cykla. Min rygg tillåter inte längre längre vandringar. Typ runt 1000 sjöar. Däremot funkar cykling alldeles utmärkt, särskilt då jag numer har motorassistans.
SvaraRaderaAlltså, vilken himmelsvid skillnad på en sådan här runda och dess burkar, och sådan som är placerade i en trafikskylt.
Försöker, i görligaste mån, att, när det numera sporadiskt letas cacher att välja sådana som jag tror har mervärde. Undantaget de som jag har chans att hitta först. Vet ju att Du, Ni, inte är jägare men någon ska ju vara först! Här var det ju Linsrille som var ute i midsommarnatten och jagade. Hembygden har i alla fall gjort ett förnämligt jobb, där är vi i alla fall helt eniga, ha en fin fortsättning på ledigheten!
Synd på ryggen. Ja du, det där med att komma först, det är väl bra att man använder geocachingen på olika sätt. Superfin runda som sagt, svårslagen i kreativitet och vackerhet. Ska försöka leta upp dina nissaforsgömmor i sommar också. Och de nya vid golfbanan. Ha det fint! Hoppas att ryggen rättar till sig igen!
Radera