Tänkte att jag skulle testa en av de vanliga promenadrundorna idag. En som är trevlig att gå när det är barmark. Gårdagens vägval visade sig vara bra, vägarna var i det närmaste snö och isfria. Då borde det väl vara samma på de vägar som jag valde för dagens runda?
Så var det inte. Det var ett klart dåligt vägval. Sällan har sex km tagit så lång tid att gå. Det blev till att kliva mellan isfria partier och snöiga partier. Allt för att undvika isen. Idag var stavarna till stor hjälp...rena isdubbarna.
Man funderar en del när man går i sin ensamhet. På vägval t.ex. Läste på Instagram att niondeklassare nu ska göra sina val för gymnasiet. Kommer så väl ihåg då jag och bästa kompisen besökte skolans yrkesvägledare för att få råd inför gymnasievalet.
- Med era betyg ska ni förstås gå naturvetenskaplig linje, tyckte han. Så blev det, för oss båda. Med resultat att betygen där blev mer mediokra....
Idag har ungdomarna mängder av valmöjligheter inför gymnasiet. Måste vara svårt att välja. Sen är ju frågan vad gymnasiets vägval har för betydelse i framtiden. Ska man välja det man tycker låter kul eller ska man välja något som ger breda möjligheter till att läsa på högskola/universitet?
Tänkte också på att det var lite status att gå teoretiska linjer förr. Speciellt på den tid då våra döttrar skulle välja gymnasieliinje.
- Det enda viktiga är att välja en teoretisk linje, sa den extremt korkade gymnasierektorn, då jag i mitten av nittiotalet var med Johanna på gymnasieinformation.
Hur kan man uttrycka något så dumt? Hur skulle ett samhälle med enbart teoretiker se ut? Omöjligt att leva i...
Nej, det där med att välja väg är inte helt enkelt. Visst funderar jag ibland på hur det varit om jag gjort andra vägval i livet...
Idag valde jag en svårgången väg. Men det gick bra det också. Med hjälp av lite stöd.
