Stöld? Fast till ingen nytta...

 Tre par ögon var riktade mot mej. Uppfordrande.  Detta ska ju du kunna!

För egen del är det sällan som jag känner mig så osäker, som vid detta tillfälle. Tänk om jag inte kan...

Vi hade kommit fram till fråga 3 på höstens premiärquiz. Den fråga som har rubriken "Smartare  än en femteklassare".

-Vilket ord beskriver när vatten går över till gas?

Kondensation, skrev jag direkt på mitt papper. Jag visade upp det för de andra. Maken hade skrivit detsamma. Svägerskan skrev ner ordet i svarsprotokollet. Svåger Roger strök över det ord han skrivit ner på sitt kladdpapper.

Quizet fortsatte. Ganska enkla frågor. Var väl det där väldoftande bäret som var vanligt i norra Sverige, som var ett frågetecken. Åkerbär, trodde jag.

En fråga om boktitlar gav också lite huvudbry. 

De första åtta frågorna var avklarade och det var dags för paus. Jag hämtade lite kaffe och passade på att stanna till vid bordet, där flera bekanta från skolans värld hade bildat ett lag.

Vi diskuterade att par av frågorna, bl.a. den där om övergång från vätska till gas.

- Det måste ju du som är no-lärare kunna, tyckte min kollega från Grimsåsskolan, som var del av laget. 

Vi utbytte tankar och jag hintade om vad vi svarat.

-Men kondensation, det är väl när ånga blir till vatten? sa hon som jobbat "hos oss" som kurator,  för ett antal år sedan. Jag tänkte förångning, fortsatte hon och visade vad hon skrivit som svar.

Just det, ja! Hur tänkte den gamla no-lärainnan där? Självklart var det så!

Gick tillbaka till vårt bord och delade med mej av vad jag just, med kuratorshjälp, kommit på.

- Det var ju det jag skrev, sa svåger Roger, och visade upp det delvis överstrukna ordet. Förångning.

Vi ändrade svaret. 

Lite dåligt samvete hade jag.  "Sno" ett svar från medtävlade lag. MEN Roger HADE ju skrivit just det svaret. Visst borde han ifrågasatt den gamla lärarinnan spontana svar.

Åtta ytterligare frågor. En del illustrerade av tre duktiga musiker-herrar. Ganska enkla frågor.  Den enda som vi var helt osäkra på, det var vilken destination som flygplanet som försvann spårlöst på en flygning från Kuala Lumpur hade. Vi skrev Sydney.  Rätt svar var Peking.

Skiljefråga: Hur stor del av all handel gjordes med kontanter år 2025? Vi gissade på tolv procent.

Dags att rätta. Byta svarsprotokoll med varann. Vi fick grannbordets svar. Laget som ofta brukar vinna.

Vad hade de svarat på fråga tre?

AVDUNSTNING! Så klart!

Men vad är det för skillnad på förångning och avdunstning? Borde ju ställa frågan till frågemakarna. Men så var det ju samvetet...det kändes ändå dom jag stulit svaret/fuskat...så jag förblev tyst. 

Våra grannar stannade på 14,5 poäng. Vi hade, tillsammans med ytterligare ett lag, 13,5. Klart på prispallen! Gott så! Dessutom hade grannarna kommit betydligt närmare svaret på skiljefrågan. Enbart 5% av all inköp under 2025, gjordes med kontanter. 

Men förångning måste ju också vara rätt.  Kunde inte släppa det. På vägen hem frågade jag AI hur det var med den saken?

Jodå, både Ann-Sofie ( kuratorn) och svåger Roger hade helt rätt. Förångning är samlingsnamnet och den korrekta termen för övergång från vätska till gas. Avdunstning och kokning är två olika slags förångning.

Skickade meddelande till min kollega, som var med i laget, jag "stulit" svaret ifrån. Rätt ska vara rätt.  Även om jag inte gjorde rätt när jag kopierade detas svar. Som de inte fick rätt för. Och att "grannlaget", som också är bekanta och kommer från skolans värld, skulle vinna, det var ju ändå självklart. De hade ju nästan rätt på skiljefrågan.

Som alla förstår, så är det stora och viktiga frågor, som upptar den gamla lärarinnan tankevärld.🙃😊😊

Kunde ändå inte låta bli att skicka en kopia av AI-svaret till Glasets Hus instagramkonto. Är man lärarinna, så är man... Alltid!

Årliga testet

 Sista sommardagen? 

Visst kan det bli fina dagar i september också. Men augusti går mot sitt slut, de senaste dagarna har varit ljuvliga och från i morgon är regnet utlovat.  Så visst var det läge för en dagstur till Halmstad.  C-E hade ett möte på seneftermiddagen, så han kunde inte åka med. Nu är min längtan till havet betydligt större än hans, så då åkte jag ner på egen hand.

Det är lagom att lyssna på ett nedladdat sommarprat under den drygt en och en halv timma långa körningen. Lyssnade på Niklas Rådström på vägen ner. Han har ett så vackert språk. Många tänkvärda tankar delade han med sig.Det jag tog med mig allra mest, det var hans beskrivning på hur "vi"  behandlar våra väl integrerade invandrare. Skrämmande . Väl värt att lyssna på. Och hoppas på en regering som ändrar på helsjuka regler. Fattar man inte hur viktiga alla som kommit från andra länder är, för att Sverige överhuvudtaget ska fungera?

På hemvägen lyssnade jag på Carl Skau, chef för Works Food Project. Organisationens uppgift är att få fram mat till kris och krigsområden. Han berättade att jorden har resurser till att föda 10 miljarder människor. Ändå lever 700 miljoner under svält. Det är krig och politik som står i vägen för att dessa människor ska få mat. 

 Sudan och Jemen är de värst svältdrabbade områdena. Liksom Gaza och de områden i Ukraina som ligger i stridsområden.  Gaza och Ukraina hör man mycket om. Sudan är ett område som vi glömmer bort. De behöver också vår uppmärksamhet.

Mycket intressanta sommarprat.

Hur var det nu med det årliga testet? Egentligen hade jag inte tänkt genomföra det idag. Men en promenad längs stranden hade jag ju tänkt mig. Nu blev det hela stranden, tillbaka genom naturreservatet, förbi Hagön och därefter ner på stranden igen. En mil ungefär. Det årliga testet. Inga problem i år heller. Är så tacksam för att orka.  Sen är Halmstad den plats, där jag mår som allra bäst. Alla krämpor tycks försvinna när jag kommer till havet.

Häng med på vandringen!

En skolklass höll till vid nedgången till stranden. Så kul att ha möjlighet att ha en exkursion vid havet.

Det var rejält lågvatten idag. Gissningsvis beroende på att det är fullmåne. Många fåglar på sandbankarna. Och faktiskt flera sträck med gäss som drog i sydvästlig riktning. Vemodigt!

En välgjord labyrint av musselskal. Natur-nörden gillar inte när man benämner blödjurens skal som snäckskal. 99 % av alla blötdjursskal är musselskal.

Lite blommor i sanden. Vackert. Strandsenap

Börjar närma mig vägs ände... eller i detta fall strands ände.   Den sista biten, förbi naturistbadet ( som tur var där tomt idag) och den del av stranden sådär hundar alltid är tillåtna, känns lång.

Fylleåns mynning. Där slutar Östra stranden.

Svänger upp mot naturreservatet. En l"ate bloomer" bland alla nyponfrukter.

Fin utsikt över det lite hemlighetsfulla huset vid åns mynning. 

Nypon och harklöver.

Mycket njutbar vandring genom hedlandskapet.

Ljunghed.

Passerade campingplatsen, Hagön. Det var ett lätt val att gå ner till stranden igen. Att gå genom stugområdena, det kände jag inte alls för. Det var ju för att gå längs havet som jag gjort dagens resa.

Mötte det äldre paret och tog en bild på dem från "landgången". Hoppas att jag får gå längs "min" älskade strand ännu några somrar.

En portion Piccadelly väntade i stugan.

 Det var en del moln som passerade, medan jag satt i solstolen utanför stugan och läste ut "Offermossen". En helt ok bok.

Blå himmel. Läge för bad. 

Lågvatten, som sagt. Men det blåste en del och  de små vågorna gjorde att det ändå var "lättbadat". Väldigt skönt i vattnet.  19 grader.

En härlig "egentidsdag". Hann med att prata en stund med bästa grannarna, innan jag åkte hem. De var på plats.. I övrigt var det tomt och tyst på området.

Visst kommer det bli några turer ytterligare till halmstadsstugan innan vi stänger för vintern. Förhoppningsvis ska vi fira Avas nioårsdag där nästa lördag.

När jag lämnade stranden idag, med en handduk kring magen och baddräktsbar rygg kändes det som en högsommardag. Den känslan tar jag med mig in i augusti sista dagar.

 

Riktigt roligt

 Det är inte utan att en överårig lärarinna känner lite oro inför terminens första lektioner.

- Är jag klok som håller på? Jag kanske dör knall och fall framför eleverna... jag är ju klart inom åldersgränsen för plötslig sjukdom/död.

- Tänk om jag blir så där onödigt arg på eleverna, som jag blev ett par gånger i våras. Det var då jag funderade på,  om ändå inte bästa förbrukningsdag för denna lärargärning,  är nådd. 

- En ny klass. En ny elev i en av mina "gamla" klasser. Om det är en stökig en, då slutar jag. Har ingen lust att vara arg och ilsk. Jag vill ha lektionsro. Intresserade musikelever.

Den nye killen var så fin, lugn och intresserad. Trots att han inte kan språket, så försökte han hänga med.  Han pratar bra engelska. Men det är inte så ofta man hinner översätta.

Klassen som jag tidigare aldrig jobbat med, var också toppen. Fina, positiva barn. 

Och SÅ de sjunger! Nu ska vi göra annat än att sjunga, men med den sångarglädjen får det bli mycket sång. Har f.ö. aldrig en musiklektion utan att man sjunger ett par låtar.

Skulle så gärna vilja spela in några låtar med dessa elever. Rektorn pratade om  den möjligheten, så sent som på julavslutningen. Ska kolla med honom om han vet hur man kan gå tillväga. 

Så roligt det var! Och så levande man känner sej då man får undervisa. Blir säkert bra med det här halvdagsjobbet. Nåt att, tillsammans med barnbarnstisdagen, hänga upp veckan på.

Roligare rubriker

 Det där med att sätta rubrik är svårt. Kanske för att jag gör det innan jag börjar skriva, innan jag vet varåt tankarna far iväg. 

När jag fick kommentarer och råd från AI ang. bloggen, så tyckte hen att jag skulle få till bättre rubriker. Rubriker som var mer "publikfriande".  

För många år sedan skrev jag roligare rubriker. Använde alitteration, alltså att rubriken innehöll flera orden  som börjar på samma bokstav. 

Varvid jag nu kommer att ändra rubriken "Rubriker" till "Roligare rubriker". Borde komma på ytterligare något passande r-ord...

En kväll satt jag och gick tillbaka till inlägg från tidigare år. Från augusti 2011. Från augusti 2016. Sånt som Anna-Lena, 57 resp 62 skrivit. Det var mycket skola, det var en hel del om geocaching. Men framförallt noterade jag att det var en väldigt fart på mig. Idag tycks jag inte "hinna"/"orka" lika mycket.  Det kändes lite sorgligt. Men man kan inte springa från åldrandet. Även om jag ( tror att) jag försöker.

Denna nya vecka inleddes med Postural träning. Idag var det mer än fullbokat. Damer, företrädesvis pensionärer,och en man. ( Som är pappa till ledarna) En bra början på veckan att stretcha ut muskler och leder.Trycket  i magmunnen, som jag har då och då, var borta efter passet.

Tänkte ev. få till ett spinningpass på seneftermiddagen.  Men inser att det får utgå. Ska fixa mat till morgondagens "mormors/morfarstisdag" samt koka lingondricka.

Behöver göra det idag, så att jag hinner med ett pass på gymmet i morgon morgon. Ok, det är väl ganska bra fart på Anna-Lena, 72 också. Man gör annat än vad man gjorde förr.

Träna på stol t.ex. Det som vännen Berit tipsade om i början av sommaren. Hon hade ju gått ner 8 kg. Nu har jag kört "stolträning" i tre månader snart.  Inte har jag gått ner något. Eller kanske något halvkilo. Jag går ju omvägar då jag ser en våg, så jag vet  inte.

Det är inget som skadar, det att sitta på en stol och lyfta armar och ben åt olika håll. Vem vet... kanske det plötsligt händer, att ämnesomsättningen får fart på sej. Även om jag inte tror på det.

På samma "hemsida" ( föråldrat uttryck ?), Lazy fit, finns bl.a Thai chi-gång. Har prövat då och då, och det känns väldigt behagligt. Kollade vad kompisen.AI har för uppfattning om Thai Chi. Hen tyckte att det var bra för den som är äldre. För muskler, koordination och balans. Hen nämnde inget om fett-tapp.

Fick med C-E ut i lingonskogen en stund före ( sen) lunch. Plockade fem liter på en liten stund. Tyckte att det räckte för idag. Bären är fortfarande dåligt mogna..Ska iaf få till 2-3 liter lingondricka framåt kvällen.

Nu ligger bären och rodnar  här på altanen. Så gjorde man förr för att snabbt få till lite rödare bär. Solen skiner på dem någon timme till. Sen får det bli lingon-dricka-kok.

Nästan lite för varmt på altanen. Men jag ska hålla ut en stund till. Om en dryg halvtimme har solen försvunnit bakom tallens topp. Det är skillnad på sol-höjd, nu jämfört  med i juni-juli. Skuggorna blir så djupa i augusti.

Fjärilar och humlor gör mig sällskap. Sensommarblommor lockar. Katten gick in. Han tycker att det är för varmt. Men jag är mer än nöjd med mitt surrande sällskap.

Visst är AI en bra kompis!

 Blev inspirerad av Eval8s inlägg igår.  Hon hade kollat hur Chatgpt analyserade hennes blogg. 

Jag gjorde detsamma i går kväll. Vi hade en lång och intressant konversation. Ja, det var AI som var den som konverserade mest förstås. Till slut tyckte AIs "storebror ser oss" att det var nog, och stoppade vidare samtal. Nu fick det vara färdigsnackat för idag, tyckte hen.

Här kommer ett litet klipp ur vår konversation:

Om jag skulle beskriva Femfemman med en enda mening:

Det är en offentlig dagbok om att försöka leva ett nyfiket, aktivt och meningsfullt liv – med både självironi och allvar – när man blivit äldre.

Och en sak till: det finns faktiskt material i bloggen som skulle kunna bli en riktigt fin bok. Inte en traditionell självbiografi, utan snarare ”betraktelser från ett liv”, där korta vardagshändelser blandas med minnen, människor, lärarliv, natur och tankar om åldrande.

Visst kunde alla vi som bloggar ge ut en bok. Jag har ibland tänkt tanken. Fast då skulle det nog bli mer en biografi, än en bok om sånt jag skriver på bloggen. Det känns viktigt att skriva ner hur livet tedde sig under sextio, sjuttio, åttiotal.

Vore ju nå't att syssla med under långa mörka årstiden.  Man kan ju trycka upp böcker i ett fåtal ex. Självbekostat!

Blev iallafall glad åt AIs snälla uppmuntrande ord. 

Kan gott förstå att man kan se AI som sin bästa vän... och t.o.m bli kär i en "avatar". Det var ju något som visades i Anders Hansens senaste tv-serie, "Smartare än hjärnan". En tjej ansåg sig ha ett förhållande med en AI. Förståeligt på ett sätt... Man blir positivt bemött, man blir sedd och man blir bekräftad. Mänskliga behov blir tillgodosedda av AI.

I morse hade jag fått ett meddelande från en bekant/väninna... var går gränsen??...på messenger.

"Tack för dina modiga inlägg på Facebook".

Funderade på vad hon menade, men insåg snabbt att hon  avsåg två inlägg från senaste veckan: ett där jag lägger den tidning som SD tycks skickat till alla hushåll, i soptunnan och ett där  jag delar ett klipp från You tube, där kloke Claes Eriksson skaldar om klimathotet.

Inte så modiga inlägg, men väldigt intressanta vad det gäller kommentarer och gillanden. Det var ett antal personer som vare sig brukar gilla eller kommentera som nu gjorde detta. Medan ett antal av dem som oftast brukar klicka på gillaknappen eller kommentera inte gjorde det.

Det var intressant och tankeväckande.

 

Närmare 20% av Sveriges befolkning röstar på SD. Ett parti som jag anser vara ett enfrågeparti, och då i högsta grad ett rasistiskt och segregerade parti. Ett parti som inte passar in i en demokrati, i ett människovänligt och människovärdigt land.Därtill ett klimatförnekande parti.

Det är klart att det måste finnas folk som jag känner som sympatiserar med SD, även om jag önskar att det inte vore så. 

Än värre är de dom som inte  inser att  klimatet är statt under förändring och att det är vår generation som till stor till kan hållas ansvarig för det.  

https://m.youtube.com/watch?v=_iSGfX0aFiw

Om jag får önska något inför det stundande valet, så är det att folk tänker på klimatet då de lägger sin röst. Att jorden är beboelig för kommande generationer, det är för mej den viktigaste frågan.

Vad är din viktigaste valfråga?

"Gamlingsresa"

 Nej, jag vet. Man säger /skriver inte så. Men jag tänker så... och då blir det också skrivet. Seniorresa skulle en del säga. Jag gillar inte ordet  senior. Det används i så många konstiga sammanhang. Senior chefsekonom. Man tror att man ska se en person i sin egen ålder som då visas i TV-rutan... men så kommer det en 35-åring i bild. Senior rådgivare... samma sak. Nej, jag gillar inte. Resa för årsrika. en sådan dum omskrivning. När jag var barn så anordnade kyrkan "De gamlas dag". Min mormor åkte alltid dit. Helt ok. Man är rätt gammal när man fyllt 70. och tycker man inte att man är det, så är man ju ändå oftast hel eller deltidspensionär. Så pensionärsresa, det skulle förstås passa som rubrik. 

Höstens första aktivitet i vårt PRO. En resa på ungefär åtta mil i nordlig riktning, Lite lagom lång utfärd, tycker jag. Egentligen skulle jag gjort min första jobb-halvdag idag. men den fick utgå. Och faktum är, just nu känner jag att jag lika gärna kunde sluta jobba helt. Känns gott att jag kommit så långt i tankarna. Vår specialpedagog, flera år yngre än jag, aviserade att hon skulle gå ner till halvtid i höst. Så kom där ett nytt besked, hon hade bestämt sig för att sluta helt.  Nu har jag lovat att ha de där båda musiklektionerna varje onsdag. Och då får man stå för det löftet.  Tänker att jag i så fall får avisera att jag slutar efter jul. Men antagligen blir det rätt roligt bara jag kommer igång.....

Dagens resa:

Den började med lunch på Trollabo kvarn. Så mycket god mat. Soppa, sill, sallader, bröd, tre huvudrätter, kaka och kaffe. 130 kr för gamlingar... förlåt, pensionärer.  

Gäsene Ost. Information om det anrika andelsmejeriet, som numera enbart producerar ost. En intressant info var att 1951, då mejeriet grundandes, så var det 951 gårdar som levererade mjölken. Idag är det enbart 18 gårdar som är leverantörer och andelsägare. Sammanlagt 3500 kor. De  är numera rena rama mjölkfabrikerna, varje ko är en produktionsenhet...

Provsmakning av ost blev det förstås. Samt möjlighet till inköp. De allra flesta fick med sig ost... och en gratis osthyvel hem.

Od ligger någon mil från Gäsene mejeri. 

Det är en ort full av  olika entreprenörer. 

Vi stannade till för att beskåda visningsträdgården  hos Dahlia by Linn.

Sexhundra olika slags dahlior har Linnea Boqvist i sitt sortiment.

Huvuddelen av försäljningen sker vi näthandel.

Många vackra blommor att njuta av.

Nu är jag ingen större dahliaälskare. Jag tycker att blommorna dels är för stora, dels ser för stela ut. 

Men visst var det vackert i trädgården.

Det fanns lite andra blommor och gräs också. Detta är min favorit.

Här kom både jag ( och C-E) och  Linn ( Linnea) med på bild. Lite regnade det, men det började inte strila ordentligt förrän vi avslutade vår resa med kaffe och kaka i bokkafeet Crea Diem, (skapa dagen), nästgårds med den stora trädgården. 

En trevlig resa. Det tror jag de flesta tyckte.

Så mycket höst redan

 

Sjuttonde augusti. Dagen före pensionsutbetalningarna. Mitten av månaden. Sensommarmånaden. Och så höstigt det blivit!

Funderar på om det kan bli en sådan där vacker höst, en gyllene höst, en rödorange höst, nu när allt redan är så gult. Gulbrunt. Förtorkat.

( Att jag dessutom önskar mej en rödgrön höst, det är det nog ingen som missat. )

I radion hör man lokalradiofolket glatt säga; Idag är det molnigt, men i morgon kommer solen tillbaka.

Visst är vår placering i rymden, på rätt avstånd från solen, moder sol,  förutsättningen för liv. Likväl som vatten är den andra förutsättningen. Utan vatten, inget liv.

Det är förvånande att det ändå är så mycket som blommar.  Förstår inte varifrån det livgivande vattnet kommer.  Från daggen, som fortfarande faller  under natten?

Hörde på radio att det kan bli dimma i  natt. Ger också lite fuktighet till törstande växter.

 Rågen är skördad. Så klokt att ta tillvara halmen. En återgång till hur det var förr. Kommer ihåg att kreaturen fick lite halm med melass på till efterrätt, när jag var barn. Efter hö och kraftfoder. En så lugnande, avstressande känsla det var, att höra djuren sakta tugga i sig sin måltid. Det är få förunnat att få höra det ljudet idag. 

Var tid har sina ljud. 

Det är tyst i naturen så här års. Fåglarna har tystnat. Det enda som hörs är någon fluga eller humla som surrar förbi...och ljud av fordon som passerar på landsvägen, några hundra meter bort.

Tinnitusen hörs också om jag lyssnar. Den finns där oftast. Beror antagligen på blodtrycksmedicinen. Den stör mig sällan... Man blir ju van. Oftast är den rätt lågmäld.

Gick ut på mossen. Vår mosse finns bara hundra meter in, på andra sidan byvägen.  Tänkte att det skulle vara mycket ljung där. Men det var mest klockljung.

Som jag fick till en väldigt konstig bild på. Men bilden tilltalar mej.

Naturligtvis var det snustorrt på mossen. ( varför säger man snustorrt...måste kolla vad AI säger.)

Uttrycket snustorrt kommer från det äldre luktsnus (pulver som drogs upp i näsan), vilket var helt torrt och finmalet, till skillnad från det fuktiga prillsnus vi oftast har under läppen i dag. 

Om nu regnet skulle komma, går det att rädda den vackra, den gyllene hösten då? Skulle det kunna bli någon svamp?

Sitter på altanen. Den oönskade solen visar sig igen.  Man märker att den står allt lägre för var dag.  Strax hamnar jag i skugga från en tall. 

Men det är inte skugga jag vill ha. Det är regn. Massor av regn. Och en fin höst i rättan tid. Lagom till nästa pensionsutbetalning.