Otroligt så snabbt tiden går! När var vi i Malmö senast? Kollade i bildgalleriet och insåg att det var i samband med att vi vinterstängde stugan, för nästan ett halvår sedan. Konstaterade också att Karin och Ava varit på besök hos oss tre gånger sedan vi var i Malmö, och att Macke och Adina varit med vid ett tillfälle.
Så det var på tiden för oss att åka söderut.
Johanna hade kollat upp en musikal på Malmö Opera. Ville jag också se den? Absolut. Ville killarna och morfar åka med till Malmö? Absolut.
Nu visade det sig att Johanna blev inbjuden till en disputation i Lund på fredagen. Så det blev så att hon åkte tåg ner till sin gamla studiestad, medan vi mötte upp med Martin och killarna redan på fredagsförmiddagen. Konrad och Karl-Petter åkte med till oss och sov över till lördagen, för att sen åka de 25 milen till Malmö på morgonen.
Det går bra att köra fram och tillbaka, med hemresa över Värnamo. Men visst känns det att man inte är 20 längre. Eller 40. Man blir trött efter sexton timmar på "resande fot".
Det är ljuvligt att komma till Skåne så här års. Det grönskar och det blommar.
![]() |
Macke hade gjort en god pastasallad till lunch. Gott att sätta sig ner vid dukat bord, med mat tillagad av en kock. Det blir mer smakfullt än den mat, som jag, med viss motvilja, lagar till.
Ett besök i Folkets Park, tvärs över gatan, hör till. Där finns det alltid något för barnen att göra...Två skolgårdar lekplatser besöktes också, en av dem på Avas skola.
Vid halv fem vandrade vi iväg för att äta kvällsmat och gå på olika event. Karin tog barnen till Max och sen på bio och Johanna och jag gick till gatuköket vid Operan och åt var sin falafelrulle. Fallafelrulle hör Malmö till. Prisvärt! Gott!
Musikalen var jättebra. Det var en verklighetsbaserad historia som byggde på 11/9 2001.
Mängder av flygplan blev omdirigerade till den lilla flygplatsen i Gander på Newfoundlandsön i Canada. På några timmar fördubblades befolkningen på ön. De bofasta hjälpte verkligen till för att allt skulle fungera. Och det gjorde det.
Man fick följa kulturkrockar, oro, känslan av maktlöshet, ovissheten, otålighet, uppbrott och kärlek. Mycket bra!
C-E hade mött upp med Karin och barnen utanför Operan och där stod bilen och väntade på oss.
Kl 23.59 körde vi in i garaget här hemma. Passade bra att jag skickade en födelsedagshälsning till kollegan som fyller 50 idag.
Man hinner mycket på sexton timmar. Idag blir det inte så mycket gjort...

















































