Puh!

 September går in i sina sista timmar. Tiden rusar, och jag med den. Inser att man hinner en hel del på en månad.

Senaste veckan har det inte varit många lediga stunder....Medger att jag tycker om att ha det så, men medger samtidigt att det ska bli gott med lite ledigt, innan nästa vecka drar igång på liknande sätt.

"Mormorstisdag" blev verkligen en mormorstisdag denna vecka. Morfar var ordentligt förkyld, och tyckte att han gjorde bäst nytta genom att stanna hemma.

Nu är det ganska lugnt att ha hand om killarna en dag. För ett halvår sedan. så gick det betydligt vildare till, än vad det gör nu för tiden. Baka är kul! Konrad var chefsbagare, och fick göra det svåra,  och Karl-Petter ( och mormor) var bagare och fick ägna sig åt de enklare uppgifterna.

Muffinsen blev goda, men jag undrar om inte  smeten smakade allra bäst.

Det blev en lång tisdag. På kvällen var det visning och provning av House of Lolas höstkollektion. Det blev en kostsam kväll. Men jag fullständigt "älskar" de mjuka och bekväma kläderna, som inte alls ser ut som "mjukisplagg".

En kollega har varit på semester under veckan. Vikarien inkallades. Det har mest blivit jobb i förskoleklassen. Kul! 

Barnen och jag skulle gå ut och samla löv och  göra en mobil, stod i planeringen. Insåg att det var lite för dåligt med olika sorters löv i skolans absoluta närhet. Dessutom väntades det störtregn på onsdagen- vilket det också blev. Alltså tog jag med Konrad och Karl-Petter ut på lövplockarrunda på tisdagen. Bra tänkt!

Löven skulle lamineras, klippas ut och fästas upp på en tråd. De senaste klarade inte sexåringarna. Och jag är ju ingen pysslare! Blev rätt fint. Och jag blev supertrött efter sju och en halv timme, utan egentlig paus. Mest beroende på pysslet, tror jag. eller ovana att jobba en hel dag?

Torsdagen var lika lång, men där hade jag mina vanliga musiklektioner mitt på dagen. Samt jobbet i F-klass. Inte alls lika trött. 

Idag var det jobb mellan åtta och ett. Lagom länge för en pensionär.

Kollade ut genom fönstret under det att jag hade 5-6 en stund idag. Var  bara tvungen att ta upp mobilen och ta ett vackerhetsfoto. Hösten är så vacker!

Utsikten från bibliotekets fönster är heller inte fy skam.

Beställningen från House of Lola hade levererats till ICA i Tranemo , under dagen. Hade  några böcker att lämna tillbaka på biblioteket, så det var lika bra att köra ner till centralorten. Frågade maken om han ville åka med och gå runt Tranemosjön, men han kände sig inte helt återställd från förkylningen. Men jag kunde ju ta rundan. Vilket jag gjorde.

Några kreatur betade fortfarande på maderna, mellan Musån och Assman. 

Testade att ta en panoramabild, då jag gick över hängbron. 

Ingen större idé att   klättra upp i fågeltornet vid Tostareds ängar. Det finns ändå inga fåglar att se så här års. Erinrade mig, att förra gången vi gick här, så blommade ängskovallen ( Dag och Natt) för fullt.

Och där rullade det stora vemodet in, för en stund. 

Vid Kalvängen hade vemodet gett sig av igen. Blir så förundrad över hur snabbt Tranemo "skyline" förändras. Kan det vara tio år sedan... ja, knappt det, sen de första "höghusen", de som skyms av träden till höger, byggdes.  Nu känns det som om det inte kommer plats med fler byggnader, där utmed sjöstranden.

Tror också att flottan i Tranemosjön har byggts ut under de senaste åren....

Testade att ta ett panoramafoto vid badplatsen.  Liknar mest ett gammaldags vykort.... 

Och där var rundan strax slut. En härlig entimmeslång promenad., i gott höstväder. Nästan utan backar. Fördelen att gå runt en sjö, det är ju att det brukar vara tämligen platt.

Bara ett evenemang kvar i september. Glasets Hus i Limmared bjuder in till höstens första quiz. Svägerskan hade anmält vårt framgångrika lag, fick  jag veta för ett tag sedan. Nog för att det hade varit gott att stanna kvar i bästa fåtöljen hela kvällen.... men visst ställer man upp. God mat och dryck vankas det också. Så nu håller jag tummarna på att...ja... vill jag vinna eller inte? Vi har vunnit så många gånger ( inte beroende på mig) att jag tycker att det är pinsamt.... samtidigt som man ju vill vara "bäst".

Puh, vilka "problem" man har.... det är så man skäms över dem, när världen ser ut som den gör....

Höststäd

 Ska träna på att skriva ett kort inlägg.  Har lite svårt för det ju... Och bara en bild... nej, två blir det...det kan vara ok.

Började "höststäda" i trädgården förra veckan, Tog bort helt vissna växter. samlade faktiskt lite frön också, mest från anemoner. Vore kul om de ville gro till våren igen.... eller också blir de bortglömda i garaget och så äter mössen upp dem.....

Idag var det växthusets tur. Eller växthus och växthus... det kanske är att ta till för stora ord... Tror att det kan vara 5-6 kvadratmeter. Men det funkar.

Blir alltid lite vemodig då växthuset ska städas ur. ( Finns det någon som känner så mycket vemod som jag, månne. En känsla som sitter långt inne i magen... ja. vi har en del av vår hjärna där också... det har jag läst i säkra källor)

Känslan av glädje, då i april, när jag brukar så de första utplanteringsväxterna. De får växa sig stora i växthuset ända in i början av juni, innan de planteras ut. Astrar, zinnia, squash, luktärter, tagetes. Tomatplantorna, de får växa inomhus. de är så känsliga för kyla... 

Beställde två påsar tomatfrön i våras. Röda körsbärstomater och en röd, lite större sort. För att få lite variation på tomatfärg, så planterade jag en gul ituskuren cocktailtomat i de kruka.  Alla frön satte fart att gro och växa. Mest de röda körsbärstomaterna. De större tomaterna blev det inte lika många plantor av... var ju heller så många frön. Tomathalvorna fick jag en del plantor av, men det var lite långsammare i sitt växande.

I juni planterade jag ut många plantor i växthuset, gav dessutom bort ett antal av de röda cocktailtomatplantorna, till grannen och till dottern. Det var så fint i växthuset med de små tomatplantorna, ja, plus några inköpta gurkplantor då. Det växte så det knakade, och det blev många blommor. Såg inte så många insekter i det sommavarma växthuset, men pollinering måste ha skett, för det blev mängder av små gröna "tomatbarn" som växte till sig allt mer.

En dag i början av augusti gick jag förbi grannen. 

-Nu har dina tomater börjat mogna, berättade hon. Kom får du se och smaka.

. Va, utbrast jag. De är ju GULA!

Så var det.  I vårt växthus har vi fått många tomater detta år, fina tomater. Fina, goda, gula tomater. Från de sådda cocktailtomaterna.... och från tomathalvorna. Riktigt röda tomater har vi inte fått en enda. De stora röda, den visade sig vara orange. Gav heller inte så mycket frukt.

Vi har ätit många gula tomater denna sensommar och höst. De sista är nu inplockade och ligger i fönstret i söderläge och väntar på att mogna. 

Hörde på radion, i ett kvällsprogram där man hade tema "gult" , att flera hade "drabbats" av samma fenomen... de hade beställt frön till röda tomater, men skördat gula. Måste ha blivit någon felsortering av frön.... 

Nu är det tomt och rengjort i växthuset. I en pallkrage sådde jag vintersallat. Brukar funka. Gott att plocka in framåt våren....

Vi är nog fler än jag, som inte gillar vinter. De här paddorna har försökt ta sig in genom ett av källarfönstren två gånger idag. Maken hade burit dem till andra sidan staketet på förmiddagen och sen fick han göra det en gång till efter lunch. För de hade vänt tillbaka till sin tänkta övervintringsplats... (?). Jag tycker att det är så läbbigt att ta i vilda smådjur. Maskar funkar, men fåglar, grodor, paddor, ödlor.... huvaligen... det bär mig verkligen emot.

Den här söta snoken tar jag heller inte i. Men tittar gärna. Trodde att det var en mask, då den slingrade sig över byvägen i mitten på förra veckan. Har aldrig sett en så litet "snokbarn" tidigare. Hoppas att den hittar någonstans att övervintra.  Skulle nog funka bland alla grenar, kvistar och gamla växter som slängs i en hög i skogen bakom trädgården. Det brukar bli rätt mycket när jag höststädat klart.. 

Om jag lyckades med ett kort inlägg? Nja... . Och "löftet" om bara två bilder? Det gick väl inte så bra det heller...

En sån massa bilder....

 

En gång, i en inte alltför avlägsen dåtid, var det pappersfoton som gällde   Filmrullen innehöll som mest 36 bilder. Man fick vänta upp emot en vecka, innan man kunde hämta de färdiga kopiorna i fotoaffären. Så spännande det var att kolla på bilderna. Resultatet var oftast av blandad kvalitet. 

Idag ser man bilderna direkt på en skärm. Det blir många. också nu, av blandad kvalitet. Men det gör inget. Det är ju bara att radera. 

Många kameror  har passerat under åren som gått. Från min pappas gamla lådkamera, till den kamera som jag beställde via postorder för 12.95 kr, och som kom med postbilen samma dag som min morfar dog ( typiskt sånt man minns) . Jag var elva... de svartvita bilderna blev suddiga.....

Den bästa kamera jag haft, det var min sista analoga. Inköpt för pengar som kommit in vid en auktion, där det mesta av lösöret från mitt barndomshem såldes. Det är drygt tjugo år sedan. Bilderna blev så fina... 

Sen kom digitalkameran....

Inser idag att mobilkameran på senaste telefonen, Samsung Galaxy 52s, slår alla de kameror jag har, vilka de nyaste är gissningsvis 8 år gamla.....

Det blev många bilder under fredag och lördag. 

En hel del kommer att läggas ut i den offentliga dagboken.  Har absolut förståelse om det bara är familjemedlemmar som vill scrolla vidare. Har absolut förståelse för dem som tycker att jag lever ett adhd-liknande liv, så som jag far och flyger och aldrig tycks kunna lugna mej....

Tisdagens morforäldrauppdrag, hade bytts mot fredaguppdrag. Normalt är mor och söner lediga på fredagar, men nu var den distanskurs som mamman kommit med på, förlagd till fredagsförmiddagen. Och då var det bra med lite barntillsyn.

Under förmiddagens cykeltur ( promenad för mormor och morfar) plockade vi den vackra sensommarbuketten, längst upp på sidan. 

Det var en fin fredag i Värnamotrakten. 

Vad kunde passa bättre än en ridtur på Bolt?

Ridtjejen Tuva var behjälplig. Konrad red en runda på öppna fält i byn ( i skogen kryllar det av älgloppor) ...

... och Karl-Petter tog några varv i paddocken.

Nu passade det väldigt bra att tillbringa fredagen i Ulås, eftersom vi hade biljetter till Tommy Körbergs konsert på Gummifabriken i Värnamo, på kvällen.

Sjuttiofyra år gammal har han hunnit bli, han som har en av Sveriges bästa röster.  Lite stel i gången, men rösten är det sannerligen inga ålderstecken på. 

"Jag har jobbat på scen i femtio år" sa Tommy i ett av sina många ( och kanske lite för långa) mellansnack. Då "ljög" han. Tänkte ställa mej upp och säga " Jag såg dej för första gången 1969. Det är 53 år sedan!" Naturligtvis vågade jag inte det. Men så var det.  Den vackre unge mannen, som vunnit Melodifestivalen  ( eller hette det Schlagerfestivalen) med "Judy min vän" uppträdde i Boråsparken. Tror att det var en söndagskväll. Jag och en klasskompis fick lov att åka dit, trots min "ringa" ålder på 15.....sista tåget till Rångedala (ja till Ulricehamn  egentligen) gick strax efter 23.  Tror att denna sena avgång enbart gick på söndagar,,,, 

Tom, Mick and The Maniacs fanns dessutom före sologenombrottet.  "Somebody´s taken Maria away" var också en favorit.  Konstaterar Tommy Körberg har blivit lite glömsk....

Hade först tänkt sova över i Ulås, men maken ville gärna sova i sin egen säng. Bäst sömn där.. Vilket jag kan hålla med om...

Så det blev hemresa på fredagskväll, och tillbakaresa på lördagsmorgonen, de dryga sex milen ( enkel resa) till Värnamo. 

Ava fyllde fem år den 13 september. Vi firade henne elva dagar efteråt. Bra att ha en stor bil, där både moster och kusiner till Ava får plats i baksätet. På väg mellan Värnamo och Malmö brukar vi oftast passa på att stanna och fika på ICA i Eval8-land. ( Markaryd)

Tänkte på det när jag åkte hem, att jag är så glad att ha både tjej och killar som barnbarn. Inget man kan bestämma, och säkert inget man tänker på om man har av samma kön. Men jag tycker så mycket om denna tjejen, precis som jag gör med de båda killarna.

 Synd att hon bor  tjugofem mil bort.... Nåja, det kunde vara värre. Det finns de som har sina barnbarn på en annan kontinent...

Pappa Marcus, hade lagat riktigt god soja-färssås till lunch. Godaste köttfärssåsen jag ätit... Men så är han ju proffs också. Vilket jag förstår att även amatör-kockar är där "nere" i Znogge-land....

Har en liknande bild från denna grind, sen förra försommaren på jobbdatorn.  En bild som f.ö. alltid får mej att tänka på hur ont jag hade i knäet då.... 

Dags att förnya bilden. Numera kan även Konrad portkoden....

Massor av vita höstanemoner i den stora trädgården.  Har för avsikt att stjäla en liten, liten planta till våren....

Underbart väder i Malmö. Sensommar, när den är som bäst.

Och visst måste man hålla handen... hårt... då man passerar stor Amiralsgatan.

Vi har besökt ett antal lekplatser i närområdet... ja, inom radien av någon kilometer... under besöken i Malmö. Igår besökte vi tre olika. Folkets Park är oslagbar, i mina ögon. Alltid lika inbjudande. Igår var där ovanligt lite folk, dessutom.

Skateboard-rampen är en kul klätterplats. Och rutschbana. Bra för grovmotoriken....

Kommer så väl ihåg, då jag/vi gick förbi Folkets park, körandes Ava i barnvagn att jag sa:

"Tänk när Ava blir så stor så att hon kan cykla här".  

Idag är hon i det närmaste överårig , förvuxen, för de små cyklarna på  den välgjorda cykelbanan. Tiden går SÅ fort....

"Snälla mamma/moster, kan vi få glass"

"Nix! Glass kommer att serveras då vi kommer hem".

Men vatten frukt och lite mellanmål i form av havrekuddar och russin, det fanns med i packningen. 

Påfyllnad av energi behövs !

Tänkte ta en bild av mina/våra fem  största "skatter".  Så gick det med det....

 

Som sagt/skrivet: Energin är påfylld.....

Dags att dra till en ny lekplats...

Blev faktiskt mest så att Konrad ... och sedan Karin.... satte igång en del  (Mulle)lekar på den stora gräsmattan. Lekattraktionerna var inte speciellt intressanta....

Ytterligare en lekplats på vägen hem. Den besökte vi när vi var här i maj. Då blommade syrenerna just här...

Äntligen glass..... 

....och energin återvände.

Lördagsgodiset fick fiskas upp, efter det att de vuxna ( ja , utom morfar då) frossat i sushi, och barnen i korv, bröd och pommes. Vad morfar åt? En kebabrulle! Allt finns inom gång/cyeklavstånd i storstaden.....

En rolig dag var det.... 

Konstaterar än en gång att man hinner mycket på en lång dag...Åtta timmar tillsammans och sju på väg.... 

Är mormor trött idag? Nä, inte speciellt. Nu  ska hon gå en runda, och sen ska hon koka äppelmos...