söndag 1 september 2013

Hofsnäshintar



Det  blev läge för en cachingpromenad i dag också. Ett lätt-motionspass om dagen, det försöker tant få till... och C-E hänger med då och då och framförallt på helgerna.

Under veckan så publicerades en ny runda , till geocaching-runde-nördarnas stora glädje. 
En runda som inte ligger mer än några mil från geocaching-runde-nördarnas hemort, en runda som vi redan gått ett antal gånger, en gång som cachingrunda med fem- sex cacher, ett antal gånger bara som promenadrunda med efterföljande fika/ eller mat på restaurangen som finns på anrika Hofsnäs herrgård, en av "Gårdarna runt sjön".


Hofsnäs naturreservat ligger på en näsa, mellan Åsunden och Torpasjön. 
Första halvan av rundan går utmed Åsundens strand. I herrgårdens park växer många gamla träd. Första gömman skulle vara i en ihålig ek. 
Här gjorde jag precis som mina elever ofta gör, jag läste bara halva instruktionen, och började sedan leta. Hittade ett ihåligt träd, med ganska ok koordinatpassning.....
Letade i botten av det ihåliga trädet och fann inget .... 

 
C-E ropade: -Skulle vi inte leta efter en ek?
Jo, det skulle vi visst.
En gammal biologi-intresserad lärarinna bör kunna skilja på alm och ek.... och framförallt bör hon lära sig läsa ordentligt!



Jag har ju efterlyst slalomnedfartsfärggraderingar ( detta ord funkar inte i "ordjakten"!) på geocachingvandringsrundorna ( funkar eller inte i "ordjakten").

Denna runda var absolut grön. En enda liten backe var det på hela sträckan, i övrigt var det slätmark hela vägen.  Gott om viloplatser fanns det också, om man nu tycker att 4753 meter är lite lång sträcka att gå.
Gömmorna låg nära stigen och var lätta att hitta. Hintarna var mycket tydliga.


Det skulle bli regn denna första höstdag, det hade utlovats från såväl smhi som yr.no.
Igår hade vi solen med oss, trots regnhot, ett hot som senare infriades.
Det visade sig att solen tänkt samarbeta med oss på precis samma sätt även denna dag. 
Jag tror att solen gillar geocaching- runde-nördar!



Den är holken skulle mycket väl kunnat vara en enkel geocachinggömma.
Den satt alldeles i lagom höjd för att vara det.
Nu fanns det inga holkar med på dagens promenad, det var uteslutande burkar och rör.
Mats och Marleen är återanvändare och det ska de ha heder av!
Undrar om det finns några fåglar som vill lägga sina ägg så  nära förbipasserande?
Om jag vore fågel, så skulle jag välja en plats lite längre bort ifrån den väl utnyttjade stigen. Iallafall längre upp!



Gömmorna fanns på olika ställen, de allra flesta nära stigen.
Brunnen här, den har jag aldrig registrerat tidigare, trots att jag promenerat här ganska så många gånger.
Idag fick jag anledning att titta lite mera noggrant på tingesten som påminde om en tid som varit.
Tant blev, som vanligt i dessa sammanhang, lätt nostalgisk.


Som guld skimrade tegelkremlorna i det bleka solskenet.
Visst är de helt OK att steka, men idag var det inte svampplockning som gällde.
Naturupplevelserna i samband med geocachingvandringana blir många och varierande.


Här är bara så vackert att vandra.
Kunde inte låta bli att tänka på den/de stackare som var ute i mörkret på senkvällen för att komma först till gömmorna. Oj, vad han/de missade många vackra vyer.


Hösten har kommit till både mark och vatten.
När jag var barn, så plockade man in kaveldun i urnor.
Vi hade nog tur hemma hos oss, för de "exploderade" aldrig. Kaveldunsfrön är inte så kul att ha i hela rummet....


Gömmorna var häftiga, hintarna gjorde det extremt lätt att hitta.
Det här trädet måste ha varit riktigt stort!
Naturreservat är härliga, där får naturen ha sin gång ... naturens sår får läka av sig själva!



Visst önskar jag att det alltid vore sommar; svensk sommar!
Hösten gillar jag också. Den är så vacker och lite vemodig.
Det är den årstid som kommer om sådär två månader som jag inte gillar... men den behöver jag absolut inte tänka på ännu!


Man kunde enkelt registrera träden som sträcker sig ut så långt de kan ....



....utöver vattnet för att kunna fånga så mycket ljus som möjligt.


En del träd utför mer eller mindre akrobatiska sätt att växa, och det finns träd som är mer vågade i sin akrobatik än detta, utefter rundans östra strand.


Det går väl an att ägna sig åt ekvilibristiskt växtsätt då man är ungträd, men det blir värre med åren.
Skrivande tant vittna om att detta gäller även människorsläktet !
Om man inte sansar sig, så kan det ta en ända med förskräckelse!



Hälften av rundan var gjord, då vi kom fram till den fina rastplatsen.
Någon servade t.o.m med ved till brasan. Suveränt!
Medhavt kaffe smakade alldeles utmärkt. Vi  rastade en bra stund, under det att vi lyssnade på vågornas kluckande mot stranden.



På andra sidan näset, utmed Torpasjön går stigen mellan hagar och vatten, en liten bit från sjön.
Upptäckte att man faktiskt kunde ta trappan över till anda sidan inhägnaden, och inte som jag gjorde tidigare, då jag trodde att det fanns en gömma på andra sidan ... ta tag i tråden för att kliva över.
Om det var ström i tråden? Jaaa!
Men det kan nog vara bra för tant att få sig en elchock ibland! Det piggar upp!


Höglandsboskap har det funnits  i Hofsnäs hasseltäta hagar under lång tid.
Jag läste nog Barna Hedenhös för mycket när jag var barn.
I och för sig så känns min barndom så länge sedan som om den inträffade på stenåldern.... och detta djur känns absolut höra till samma tid.




Ett par småhus/fritidshus gömmer sig vid naturreservatets västra strand.
Kan det månne ha något med herrgårdens torp att göra? Kanske ett nyare hus, uppfört på samma plats, och innan området klassades som naturreservat.
Har som sagt promenerat här ett antal gånger, men aldrig sett något liv vid stugan.
Men taktegel, det har man bytt sen sist.


I år fanns det en stor hjord med diverse arter av nötkreatur längs stigen. Det var en brokig blandning som hjälpte till att hålla hagmarkerna öppna. En vacker syn för tant som är "på-andra - sidan- stängslet-kodiggare".



Femton gömmor fanns det totalt på Hofsnäsrundan. 
Den sista vid badplatsen. 


Vi var framme vid målet, efter en fin vandring.
I väster tornade regnmolnen upp sig och vi tackade än en gång vädermakterna för att vi haft solen på vår sida under hela promenaden.


På herrgårdens restaurang beställde tant Chevresallad till lunch. C-E tog pannbiff.
Medan vi njöt av god mat, så öste regnet ner där ute.
Vi sände Mats och Marleen en tacksam tanke för deras goda hofsnäsrundehintar. Tack vare dem, så gick fem kilometer relativt snabbt att gå.... och regnet, det slapp vi denna gången också.

3 kommentarer:

  1. Den där rundan har jag också kikat på, men just nu har jag inte tid med utflykt dit.

    Efter att ha läst ditt inlägg så är jag än mer säker på att jag kommer att gå den förr eller senare.

    SvaraRadera
  2. Åh den vill jag gå, geocachingrundenörd som jag oxå är. Har alltid undrat varför så få vandringsleder har gömmor.
    Bojip

    SvaraRadera
  3. Ja, den måste vi också hinna med att gå - igen. Kände igen många av platserna från förra gången vi var där. Det kommer att bli en härlig upplevelse. De där nattcacharna kanske missade en hel del, men det finns en viss tjusning även med nattcachning. Man ser och hör framför allt andra saker då.

    Idag har jag mest vilat på förmiddagen. Gårdagens event tog lite på den skröpliga tantens krafter. Men på eftermiddagen blev det några promenarundor, dels med hunden, dels till en cache. Ha det gott veckan som kommer!

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas