Märkligt

Visst är det märkligt att igår så var klockan halv sex vid den här tiden.
Idag är den halv sju.
Förhoppningsvis så är det sista året som tiden gå ur led i slutet av mars.
Eller också blir det så att den blir ur led för alltid.
Är tveksam till vad jag egentligen vill ha; ständig normaltid eller ständig sommartid. Finns absoluta för och nackdelar med båda.
Ständig sommartid: Vilka fruktansvärt mörka morgnar det blir under ett par tre månader runt jul!
Men å andra sidan, de mörka eftermiddagarna blir mindre mörka.
Normaltid: ja, den levde jag ju med i 26 år. Den funkade ju alla de åren....

Spelar kanske inte så stor roll för mig, jag är ju gammal och snart pensionär, och då kan ju morgonen och kvällen komma när som helst. Eller...?

Märklig blomma det här. Julrosen som blommar vit från november och fram till våren. Så här års tycks de gamla blommorna blir solbrända, alldeles rosaröda. En otroligt vacker, längeblommande och tålig växt är den, den troget vinterblommande rabattblomman.

Märkligt att inte ha ätit hemma sedan i torsdags, trots att vi varit hemma varje dag . Åtminstone en stund.
I fredags var det otroligt god buffé på Glasets hus, i samband med det månatliga quizet. Det blev ingen vinst denna gång, vi stannade på 18 poäng av 19 möjliga. Börskraschen 1929 föll vi på. Det var värre för dem som drabbades då det begav sig.

Igår åt vi lunch på ett intressant hamburgerställe, Mandys i Älvsered. Ett Amerika a la 60-tal inspirerat ställe,, Hamburgaren var god, det tyckte även jag som normalt inte är så förtjust i de rätten.

Dagens lunch bestod av schnitzel på välrenommerade Limmared Värdshus, tillsammans med bror, svägerska och ett trevligt vän-par till dem.

Märkligt att resa längs Ätrans dalgång, nästan ända ner till dess mynning, och se hur det prunkade av lökväxter i trädgårdar och parker. Vi, som nästan bor i växtzon 5, är inte riktigt där än.

Märkligt att den sån och musikmässigt enastående bra revy,  Falkenbergsrevyn,  måste ha "buskisskämt" med i så många sketcher. Tanten gillar inte sån´t. Säkert fel på tanten, för det var många som storskrattade åt de "dåliga" skämten.
I stort var det en jättebra revy. Som sagt, deras musikframträdanden - och de är många- är otroligt bra. Liksom tempot i revyn. Den tredelade vridscenen hade stor betydelse för att man kunde hålla ett tempo, som nästan tog andan ur oss i publiken.

Märkligt att jag känner mig så pigg efter helgen som gått i ett tempo utan like. Och där jag dessutom vaknade efter sommartidsklockan i morse. I mitten på veckan var jag så trött att jag tyckte att jag lika gärna kunde börja dödstäda. Om jag orkat!
Skönt att det går på rätt håll, både med pigghet och årstider.

Inte lätt att få bröderna på samma bild.  Inte blev den så bra bilden, men sparar den ändå här i mitt märkliga album, det offentliga, det enda jag använder numera, om man undantar de tryckta julklappsböckerna.

På tisdag är det dags att träffa dem igen. Märkligt vad en vecka går snabbt!