Grattis!

Grattis och hipp hurra på din da, säger vi till yngsta dottern!

Det var tänkt att vi, far hennes och jag, skulle åkt ner till Malmö över dagen och bjudit hennes lilla famillj samt bästa vännen på restauranglunch idag. Men så var det det där med förkylningarna..... vi bestämde att vänta med firandet ett par veckor, och hoppas att alla är friska då....

 Det känns helt sjukt att det är fyrtio år sedan ( !!!) som Karin, sent omsider,  bestämde sig för att se dagens ljus. Fyrtio år!!! Inte konstigt att man ibland tycker att man är gammal..... eller ser gammal ut, när man tänker på att ens båda döttrar, ens båda barn, har passerat fyrtioårsstrecket! Förundrar mig mer över att jag fortfarande känner mig rätt pigg och stark, trots att barnen blivit medelålders.

Att Karin, till skíllnad från sin nästan två år äldre syster, inte skulle bli någon landsbygdsbo, det förstod vi ganska tidigt. Hon har velat vara där det händer saker.... 

I halva sitt liv har hon bott i Skåne! Efter en termins jobb som vikarie i min dåvarande skola, hade hon insett en sak... mammas yrkesval, det var inget för henne. Några månader före sin tjugoårsdag, så körde vi ner henne till Lund, Där studerade redan syrran sedan något år, och i närheten av Lund gick hennes dåvarande pojkvän på folkhögskola. Så det kändes som ett självklart val. 

Smålands nation ( trots att hon faktiskt är västgöte, om än gränsfall) var adressen för något år, under det att hon läste några olika kurser. En dag, jag kommer ihåg det så väl, så ringde hon till personalrummet på skolan. Det var inte självklart att gå med mobilen i fickan, under tjugohundratalets första år. Trodde ju att något  allvarligt hänt, när hon ringde till arbetsplatsen. Men det hade det inte. Glad i hågen berättade hon att hon fått ett rum i ett kollektiv i Malmö. Vid Gustav Adolfs torg, alldeles mitt i stan. 

 Jag fattade inte det stora med att byta Lund mot Malmö, men det måste hon ha gjort. Hon har blivit kvar i stan sedan dess, på ett antal olika adresser. Ganska snart flyttade hon ihop med dåvarande pojkvännen i en lägenhet på Möllan. Några olika adresser har det allt blivit, på Möllan, i centrala stan och nu på Sankt Knut, ett stenkast från Möllevången. Och modern och fadern hittar rätt bra i centrala Malmö numera.

Omtänksam, generös, ambitiös och humoristisk är ord som skulle kunna beskriva Karin.

Det är förstås alltid lika roligt att hälsa på Karin och hennes lilla familj. Världens bästa pappa till söta, roliga och "duktiga" Ava, träffade hon så småningom. 

Förhoppningsvis får vi besök av åtminstone Ava och Karin när det blir påsk, men först ska vi förstås ta oss ner till Malmö och ett lite försenat födelsedagsfirande. 

Man skulle kunna säga "Gott Nytt År" idag också. 

Nog för att man behöver en uppiggande dag mitt i vintern, men egentligen skulle det vara bättre att fira nyår den 20 mars. Vårdagsjämning, naturen - och människorna- vaknar på nytt.   Tycker att det vore en bra idé att utropa Gott Nytt År idag!

 

När planerna inte riktigt går i lås, så får man hitta på något annat. Blev en promenad runt fina Kroksjön i Hestra på förmiddagen. I eftermiddag så har varit  ute i det fina vädret och spankulerat i närområdet.

Gick ut till Stockremmamossen och ser att än är det vinter kvar.....

Tibasten. den vackra med giftiga vårväxten, vill inte riktigt spricka ut . Nätterna är kalla, det är flera minusgrader. 

Årets sista (?) tulpanbukett tillägnas  födelsedagsbarnet. 

Grattis Karin! Är så glad för att du är en av våra fina döttrar. Saknar ibland att du och Ava bor tjugofem mil bort. Men jag vet att du trivs med ditt liv, och tjugofem mil på bra vägar... det kör man på mindre än tre timmar. Tågförbindelse finns också, med en mils väg till stationen i Hestra för vår del.