Medialt

 Borås Tidningen har varje söndag en sida med tema "för femtio år sedan". En sida som blir alltmer intressant allt eftersom man blir "gammal".  

Blev ändå förvånad att det var så mycket bråk om att prästviga en kvinna i  relativt radikala Skara stift, då för femtio år sedan. I Göteborgs stift, där jag numera hör hemma, så finns det stofiler än idag, som är emot kvinnor i prästkläder. Men de är helt besegrade. Nu finns här många kvinnor i det ämbetet.

Det är femtio år sedan som jag slutade gymnasiet. eller rättare sagt, det var det i juni. Är nästan säker att den präst/lärare, som tagit tillbaka sin ansökan till kyrkoherdetjänst, då han skulle få kvinnliga kollegor, var den man som undervisade oss i filosofi och religion. En ärkereaktionär man, inte speciellt gammal. Googlar och ser att han lever ännu, nittio år gammal..

Det intressanta i sammanhanget är att jag funderade på att bli präst, under mina gymnasieår. Hade en viss dragning till kyrka och andlighet. Samt att jag ville ta plats och reagera mot gubbväldet. Tror inte att jag hade en tanke på att en kvinna som präst skulle möta så mycket motstånd. Eller också var det den kampen jag ville ge mej ut i. Kommer inte ihåg. Dora kommer jag ihåg. Sedemera Wikner. Gift med prästen i min barndomssamhälle. Christer. En godhjärtad man som jordfäste båda mina föräldrar. Dora träffade jag på då jag nedkommit med mitt första barn. Då var det samling med sjukhusprästen för alla nyblivna mödrar. Hon pratade inte alls om kyrkan, utan om den erfarenhet hon hade som småbarnsförälder.  Googlar Dora... jodå, hon bor i Borås, 74 år gammal.... Hon var säkert en "bra" präst.

Hur hade jag blivit som präst? Hade jag även som präst distanserat mig alltmer från gammalmodiga ritualer. Hade jag kunnat påverka? Det var mycket som började snurra i huvudet, då jag läst artikeln.

Är förresten precis femtio år sedan som jag började lärarhögskolan, nitton är gammal. Inte illa, att i den åldern, hitta en utbildning som skulle visa sig funka även femtio år senare! Är säker på att jag gjorde rätt, som valde bort teologistudier....  Glasögonen har jag tyvärr inte kvar. skulle absolut kunna tänka mig att bära de bågarna nu också....

I dagens BT fanns även denna insändare. Blev lite glad om hjärtat, då vi åtminstone är två som är ense. Jag och Ronny Larsson.  Känner mig väldigt isolerad i åsikten annars... eller också är det inte OK att tycka att det är helt fel av Sverige och EU ( USA lever ju sitt eget liv, de är inte mycket bättre än ryssar enligt mej... ) ska fortsätta att skicka vapen till ett krig, där det bara finns förlorare.  Så helt otroligt fel att låta våra vapen ta liv från oskyldiga människor. Fattar man inte att det bara gör kriget värre och värre. Att vi befinner oss i ett världsomspännande krig, det är helt tydligt utifrån mitt (skeva?) perspektiv.  Sluta skicka vapen och krigsutrustning!.  Jobba på bred front med diplomati istället!

Har streamat den omtalade och kritikerrosade serien "Händelser vid vatten". Såg det sista avsnittet igår. 

Serien utgår från händelser som inträffade 1973, för 50 år sedan.  Intressant att se fordon från den tiden, liksom kläder... och att få titta in i dåtidens kollektiv,  där de som protesterade mot "samhället" samlades. Funderade på om det var en "bra" serie eller ej, då jag sett upplösningen. Antagligen var den väldigt bra. Djupgående i mänskliga psyket. 

Den norrlänska omgivningen var, oftast. allt annat än naturskön. Tänkte på det, under förmiddagens dryga halvmilarunda, mestadels på skogsväg. Det ser lika tråkigt ut hos oss. Mängder med avverkningsområden, risigt och kalt.  Något som inte har ändrats på femtio år, alltså....