Vår-sömnighet

 Kände det, då jag nyss kom in och slog mej ner i favoritfåtöljen: Så sömnig jag blev. Typiskt för de första vårdagarna, sannolikt påverkat av ett virus som inte riktigt vill ge sej.

Tog en promenad efter salladslunchen. Avsikten var återigen att hitta vårtecken. Vilket jag absolut gjorde.

En ensam tussilago tittade upp ur fjolårsgräset, på den vanliga "första-fynds-platsen".

En blåsippa hade slagit ut sina kronblad.  Den gjorde mig extra glad. En av mina absoluta favoritblommor.

Såg den första bofinken igår, såg den första tranan idag, hörde skogsduvorna kuttra i eftermiddag. 

Våren är här... och jag vet... det kommer att bli bakslag, men ändå, våren kommer snart tillbaka igen.Årets fem tråkmånader, nov- februari, är "genomlidna".

 Igår var också en trevlig dag. Tillsammans med de fyra väninnorna i byn, så mötte jag våren i Jönköping.  Afternoon tea var beställd. Två likadana fat var framställda till oss fem damer. Mycket gott! Alldeles lagom mycket. 

När caféet stängde vid sex, så kändes det välbehövligt med en promenad längs Munksjön, till kulturhuset Spira.

Biljetter till "Änkeman Jarl" var bokade. Det är sällan som jag ser riktig teater... det är ju musikaler som lockar mest..men det var riktigt trevligt att uppleva Mobergs trettiotalspjäs, så här hundra år efter att den skrevs.

En humoristisk pjäs som framfördes på småländska. En pjäs som absolut är aktuell, även i våra dagar.

Samuel Fröler hade huvudrollen. Kul att se en välkänd skådespelare.  Och visst glänste han, även om alla på scenen gjorde ett bra jobb.

Träffade flera bekantingar i foajén. Alltid trevligt med några pratstunder.

Helgen ser lugn ut.  Hämtade några nya böcker på biblioteket.  Får bli lite läsa, baka, promenera, hoppas jag.