söndag 28 oktober 2018

Åktur


Oj,oj,oj, vilka mängder av cacher det har publicerats i trakten av Länghem under veckan.
Hjskogen är rena gudagåvan till den som gillar geocaching, men som inte så ofta vill åka långväga för eftersök.
Förra lördagen promenerade vi öster om samhället, denna gång hade vi en åktur mellan Månstad och Länghem eller en promenad alt. åktur med utgångspunkt från Rådde gård att välja på.


- Åka bil, tyckte C-E. Det är för kallt för att gå en halvmil... eller vad det nu kan vara.
- Hur kul är det att åka bil? undrade jag... men gav som vanligt med mig. : ) Ok, då, klart att vi ska ta vara på chansen att hitta cacher som finns i närområdet.

Sagt och gjort.
Vi tog vägen över Limmared och Kindsboda, för att komma till Åkturen bakvägen.
Vägen mellan Kindsboda och Månstad, den är verkligen inte välbesökt, från vår sida sett. Har kanske åkt där ett par gånger tidigare.

En sådan massa gårdar det finns i trakten.
Ett sådant öppet och vackert landskap.
Ganska olikt hur det ser ut hos oss, trots att det är mindre än två mil emellan, fågelvägen.
Dessutom var man lyckligen befriad från snö, bara ett tunt puder täckte de öppna markerna.
Hos oss, i skogsbygden, är det inget puder, här är det snötäcke.


Solen lekte tittut med oss under den första delen av åkturen.
Sol, soldis, lätt lätt snöfall och större hagel turades  om.
Solen vann till slut.


Djuren var ute på höstbete, både på vallar


... och i hagar.
Så vackert här måste vara när det är vår och sommar!
Även nu på senhösten var landskapet vackert, speciellt som det var utsmyckat med levande väsen.

Väldigt intressant att i sakta mak och med många stop cruisa längs grusvägen.
Jag har kört här ibland, senast i somras, men absolut inte sett hur fint här är.
Mest för att jag haft nog med att kolla på vägen, som är ganska smal och stundtals kurvig, i stället för att ge mig tid att se mig omkring.


Cacherna då?
Lätthittade, till allra största delen. Precis som det ska vara när man är ute på åktur/promenad.
Absolut möjliga att hitta under hela vintern, även med en halvmeter snö, med några få undantag. 
Vägen mellan Månstad och Länghem bjöd på 16  cacher.... lätt, men varierat, "gömda".


Himlen var blå då vi kom till Länghem.
Sa till C-E att jag gärna skulle vilja åka och fika någon gång, där i församlingshemmet.
Man har  mycket på programmet i det stora vita huset till vänster på bilden, bl.a. afternoon tea.
Hoppas att det kan bli av någon gång snart, gärna i samband med att leta lite fler cacher.... för jag har ett hopp om att Hjskogen tänker göra Länghem till ett av Sveriges cachetätaste områden.


Undrar vad den här tjurtappen gjort för ont.
Han var verkligen satt i isolerings-cell, ensam på det stora fältet, flera hundra meter från närmsta gård.
Får man göra så här? undrade jag, och tyckte så synd om stackaren.
Mat hade han där i sin trånga cell.... men sällskap och möjlighet att röra på sig... Nä!


-Vi åker till Hofsnäs och inmundigar vår medhavda fika, sa jag till C-E.
Nej, så sa jag inte, jag har nog aldrig yttrat ordet inmundiga.
- Vi åker till Hofsnäs och fikar, sa jag nog. 
För åtta dagar sedan åt vi lunch där, efter en härlig promenad i höstigt väder. Idag var herrgården stängd. Kollade på event-skylten och såg att det fanns Farsdagsbrunch om två veckor... och två veckor efter det, så börjar julborden. Så Hofsnäs är levande även under senhösten. Man tar bara några veckors paus just nu.

Killen på bilden såg lika ensam ut som sin kollega ett par km västerut. Med den skillnaden att herr Highland cattle har ett stort område att röra sig på.

Tänkte ändå, får man verkligen låta kreatur vara helt ensamma?


En sådan massa stenar det finns i hagarna!  Inlandsisen kanske låg stilla länge här vid yttre Åsunden, och släppte ner sten efter sten, som den tagit med sig i sin framfart under smältningsprocessen.


Det fanns ytterligare några bilar på parkeringen vid herrgården. Några mer än vi, ville promenera vid sjön, trots råkallt väder.
Tänkte med vemod tillbaka på den gång i juli, då vi, letade upp ett par gömmor alldeles i närheten av den sjönära badstugan eller den gång i början av augusti, då jag och den goda vännen, först promenerade den långa skyltade "vandringsvägen" och efter en god lunch tog även denna rundan.


Tänkte försöka oss på WhereIgo - cachen vid Hofsnäs. Fick inte igång appen, och vet inte hur man gör. Har fått erbjudande om att få en guidad genomgång av en mysig nalle. Antar det erbjudandet, för jag fattar ingenting alls....


Insikt är en ny gömma, en bit in i skogen. Även den av med HJskogen som designer.
- Den mest genomarbetade cache jag sett, sa ovan nämnde geocachare, den plyschklädde, då jag av en tillfällighet stötte på honom i veckan.

- Fyra på svårighet, sa jag till C-E. Är det lönt att vi ger oss på den. Vi är inte så tekniskt smarta någon av oss.
- Vi kan väl se vad det är, sa han.

Oj, oj vad grejer man behövde för att  få upp holken.
C-E ville faktiskt ge upp direkt.

- Nej, lite får man väl försöka, menade jag och försökte komma till insikt om hur man  skulle göra.
När även jag i det närmaste gett upp, så gick det upp ett ljus för oss.
Yes! We made it!


Lunch på utmärkta Köksträdgården, en sväng till Borås för att hämta en bilstol att köra barnbarnen i, en gömma som passade alldeles förträffligt bra idag att logga, när man fått en timme till övers....


... och efter åkturen hem till hemmet igen, fanns det tid över för en promenad i ett snölandskap.

Man hinner mycket när dygnet har 25 timmar. Synd att det kanske inte inträffar någon mer gång... om nu man bestämmer att vi ska ställa in sommartiden. Vore synd, tycker jag... men kan absolut stå ut med evig sommartid.

En åktur genom årstider och genom olika landskapsmiljöer, genom by, samhälle och stad blev det. Tack Hjskogen för det!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas