Det kryper närmare

 Vi har ju fortfarande dagstidning i papper. Borås Tidning varje dag, Ulricehamns Tidning tre dagar i veckan. Är en vana från barndomen. Det har alltid funnits dagstidning. Visst finns det en del dagar då tidningarna inte kommer ut, på röda dagar. Numera finns det alltid en upplaga på nätet även på helgdagar.  Brukar läsa tidningen via mobilen vid sådana tillfällen. Men det blir inte samma sak som att bläddra i en papperstidning. Är tacksam så länge det finns utkörning till postlåda av både BT och UT. Inte självklart överallt.

På lördagar är det oftast ett helt uppslag, eller mer, med dödsannonser. I det längsta så har de flesta avlidna varit födda på trettiotalet eller tidigt fyrtiotal. Under de senaste veckorna har födelseåldern på många av de avlidna flyttats fram till tidigt femtiotal. 52, 53, 54. Det har varit ett antal av dessa som jag känt igen namnet på eller varit ytligt bekant med. 

Det känns lite läskigt när man inser sin ålder och dess risker. Men får man leva i drygt 70 år, ja då får man väl vara nöjd. Värre är det när sjuttiotalister, åttiotalister och nittiotalistee dyker upp i dödsannonserna. Det är inte OK! 

Idag fanns en skolkamrat med på sidan. Samt en av mina mammas bästa ungdomskamrater. Greta  Hon var född 1922. 103 år ! 

Olika falla ödets lotter!  Vilket känns både hoppfullt och ångestfylld för denna tokiga tant.

Kallt och blåsigt kändes det, då jag satte ut näsan för att kolla dagens väder.

Det var bara att klä sig för rejält vinterväder,  för ut måste man i vackerhetsvädret.

Byvägen var isig och hal, trots att det var grovt grus utspritt på den. Det var inget nöja att halka runt, så jag beslöt mig för att ta min allra vanligaste runda, drygt fyra km lång.

Ingen längre sträcka normalt sett. Men idag så var det långa kilometer, då det var snöpulsande som gällde. En skare som inte bar tung tant, och sen en halv dm snö därunder. Bra träning!

Isen hade lagt sig på grannens nyanlagda damm. Såg nästan  inbjudande ut till skridskoåkning.  Men det hade nog varit med risk för att hamna i plurret.

Kulorna på närmsta grannens julgran,  skimrande så fint i solskenet. 

För mej är det där med julprydnader ett minne blott. Förutom några ljusslingor utomhus. De går på batteri och får lysa då länge det räcker.

Julen är slut, och absolut är det så att ljusare tider, vårvintertider, kryper allt närmare.