Så gjorde jag det igen!

Att jag aldrig lär mej! Jag hade ju bestämt, jag ska aldrig mer gå på det.  Minst fem helt misslyckade eller delvis misslyckade försök har jag gjort. Eller "påluranden". Då borde jag väl vara tillräckligt "bränd". Fått erfarenhet....

Men inte då!

För plötsligt så fanns de där. På Facebook.  Så häftiga klänningar. Roliga mönster. Bra modeller för en tantmage. Jag scrollade från den ena modellen till andra. Vilken var snyggast? Läste om den sköna kvalitén. Lät  så bra. Mjuka material. Som jag brukar köpa från exempelvis House of Lola eller Gudrun Sjöden.. till närmare tredubbla priset. Kollade jag företaget? Antagligen inte. Jag brukar göra det, då frestelsen från Facebooks eller Instagrams annonser pockar på.  Nästan alltid har jag kommit till en sida, där kommentarerna varit eniga: Köp inte här ifrån. Och då har jag klarat mig undan med blotta frestelsen...

Vilken klänning skulle jag välja?  Svårt. Men till slut föll valet på en blå klänning med broderade blommor på. Började knappa in beställning...man kan ju alltid avbryta.

Storlek? XL. Direkt kom ett fönster upp; Vill du har tight eller lose fit. Jag klickade i lose fit. "Då rekommenderar vi att du väljer storlek 2XL. " Sagt och gjort. Det kändes som en säkerhet,  att företaget brydde sej om storlek... Brydde sej om kunden...Beställning och betalning...tror 399 kr, frakt ingår...gick iväg. 

Det var omkring den 10 juli, som jag skickade beställningen. Tänkte att jag skulle kunna inviga den mjuka sköna klänningen på släktträffen den 26. Jag handlar ganska ofta via nätet. Det beställda brukar komma på ett par dagar. Ad Libris är sämst. Där brukar det ofta ta upp till två veckor. Nåja, det var över två veckor till det planerade användandet av min nya fina klänning.

Tiden gick. Tillställningen närmade sej. Ingen klänning. Nu hade jag ett antal att välja på, så det var väl inte hela världen. Tiden gick över festtillfället. Ingen klänning.

För några dagar sedan fick jag ett mail. Den blå klänningen hade landat i Sverige. Avsändaren var från Spanien!! 

Idag låg det ett lätt paket i postlådan. Från Kina! Förstås...Inte kunde det, med avsaknad av tyngd, vara en klänning av det mjuka material som jag förväntat mej! Brodyren borde väl förresten väga en del.

Öppnade paketet! Vadå brodyr! Det var ett plagg av ett sliskigt tunt konstmaterial, polyester?, med tryckta blommor på.

Storlek: Den gick på. Den satt inte åt. Men ska den bli så lose som jag tänkt mig, så måste bantningspillren som jag beställde samma dag som jag beställde klänningen, ha bättre effekt. 

Tänk att jag aldrig lär mig! Jag ska aldrig mer skicka efter något som kommer från ett okänt företag. Och... Vad det gäller bantningsmedel... Jag måste lära mig, att acceptera krockkudden runt mage och höfter. Jag vet ju att bantningsmedel inte funkar. Eller...En gång funkade det. Jag beställde till och med en andra omgång. Det bantningsmedlet fick stora rubriker i kvällstidningarna.  Kunderna hade lurats att köpa grisfoder! Men funkade gjorde det!  Iaf på mej...

Hoppas att jag lärt mig tänka efter, både en, två och tre gånger, innan jag gör en beställning genom en annons på sociala medier. 

Tyvärr kan jag inte lova det!